2 Moseboken 12 – NUB & CCB

Swedish Contemporary Bible

2 Moseboken 12:1-51

Påsken

(3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25; 5 Mos 16:1-8)

1Herren sa till Mose och Aron i Egypten: 2”Från och med nu ska den här månaden vara den första månaden på året för er. 3Säg till Israels menighet att varje familj ska skaffa ett lamm eller en killing till den tionde dagen i denna månad, ett djur för varje hushåll. 4Om familjen är för liten för ett helt djur, ska det delas med den närmaste grannfamiljen, efter antalet personer. Beräkna hur mycket var och en äter. 5Djuret ska vara årsgammalt, av hankön, och det ska vara felfritt, antingen ett får eller en get.

6Ni ska sköta om det till den fjortonde dagen i månaden. I skymningen den dagen12:6 Det hebreiska uttryckets innebörd är osäker, och den mest ordagranna översättningen skulle kunna vara mellan två kvällar. ska hela Israels menighet slakta det, 7och lite av blodet ska strykas på dörrposterna och på tvärbjälken över dörren i de hus där man äter det. 8Köttet ska ätas just den natten. Det ska vara stekt över eld och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst och med bittra örter. 9Köttet får inte ätas rått eller kokt utan det ska vara stekt över eld med både huvud, fötter och inälvor. 10Ingenting av det får sparas till följande morgon. Om något blir kvar, ska det brännas.

11Ni ska äta det med reskläderna på. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta är Herrens påsk12:11 På hebreiska pésach, av pasách som betyder gå förbi eller skona. Se också v. 13,25 och 27..

12Jag ska nämligen gå fram genom Egypten just den natten och döda allt förstfött i landet, människor likväl som djur. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren. 13Blodet ska vara tecknet på husen där ni bor, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och inget fördärv ska drabba er när jag slår Egypten.

14Ni ska ha denna som minnesdag för er och fira den som Herrens högtid från generation till generation, som en oföränderlig förordning. 15I sju dagar ska ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som äter någonting jäst under dessa sju dagar ska utrotas ur Israel. 16På den första och den sjunde dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning så att var och en får äta; det är allt ni får göra.

17Det osyrade brödets högtid ska ni fira därför att den här dagen förde jag era härskaror ut ur Egypten. Det är alltså en oföränderlig förordning att ni ska fira denna dag, generation efter generation. 18Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas. 19Under dessa sju dagar får det inte finnas något jäst i era hem. Den som under denna tid äter någonting som är jäst ska utrotas ur Israel, såväl invandraren som israeliten. 20Ni ska alltså inte äta någonting som är bakat med jäst, utan bara bröd som inte är jäst, var ni än bor.”

21Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: ”Gå nu och skaffa ett lamm åt era familjer, och slakta det som påskoffer. 22Ta sedan några isopstjälkar och doppa dem i blodet i skålen och stryk lite av blodet på tvärbjälken till dörren och utmed de båda dörrposterna. Sedan får ingen av er gå ut genom dörren förrän det blir morgon. 23Herren ska nämligen gå fram genom landet och slå egypterna, men när han ser blodet på dörrposterna och på tvärbjälken, ska han gå förbi den dörren och inte tillåta Förgöraren12:23 Kan tolkas som en ängel, men v. 27 säger att det var Herren själv. att gå in i era hus och döda er.

24Följ dessa regler som en bestående förordning för er och era ättlingar. 25När ni kommer in i det land som Herren har lovat att ge er, ska ni fortsätta att fira på samma sätt. 26Och när era barn frågar: ’Varför firar vi den här högtiden?’ 27då ska ni svara: ’Det är ett påskoffer åt Herren, som gick förbi israeliternas hus när han dödade egypterna. Han skonade våra hus.’ ” Och allt folket böjde sig och tillbad Herren.

28Israels folk gick sedan iväg och gjorde exakt det som Herren hade befallt Mose och Aron.

Alla förstfödda i Egypten dör

29Vid midnatt dödade Herren de förstfödda i landet, från faraos förstfödde son till den förstfödde till fången som satt i fängelse och även det förstfödda bland boskapen. 30Mitt i natten steg farao upp, likaså hans hovmän och allt folket i Egypten, och det blev ett jämmer och en gråt över hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.

31Farao kallade till sig Mose och Aron redan under natten och sa: ”Lämna mitt folk nu! Gå härifrån allihop, både ni och de övriga israeliterna, för att tillbe Herren, som ni begärde. 32Ta med er era flockar och hjordar, precis som ni ville. Ge er iväg, och be om välsignelse för mig också!” 33Egypterna skyndade på dem för att få ut dem ur landet så fort som möjligt. ”Annars är vi snart döda allihop”, sa de.

34Israeliterna tog med sig deg, som man inte hunnit blanda jäst i, och de lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på axlarna. 35Israeliterna gjorde precis som Mose sagt till dem. De bad egypterna om föremål av silver och guld och även om kläder. 36Och Herren gjorde så att egypterna blev vänligt inställda mot israeliterna, och gav dem allt de ville ha. Så fick de med sig ett byte från egypterna.

Flykten från Egypten

37Israeliterna lämnade Ramses och gick till Suckot. Det var omkring 600 000 män som gick till fots, förutom alla kvinnor och barn. 38Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar, får och kor. 39De bakade bröd av degen, som de hade med sig från Egypten. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte hunnit låta degen jäsa. De hade inte heller hunnit ta någon matsäck med sig.

40Israeliterna hade bott i Egypten i 430 år, 41och det var på den sista dagen av det 430:e året som alla Herrens härskaror lämnade Egypten. 42Herren vakade just denna natt för att föra ut dem ur landet. Denna Herrens natt ska alla israeliterna vaka, generation efter generation.

Regler för påskfirandet

43Herren sa till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påsken: Ingen utlänning får äta av lammet, 44men varje slav som köpts ska äta det om han har blivit omskuren12:44 Se not till 1 Mos 17:9-10.. 45Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta det.

46Det ska ätas i ett och samma hus utan att föra något ut ur huset och ni ska inte krossa något av dess ben. 47Hela Israel ska fira denna högtid.

48Om det finns någon utlänning som bor tillsammans med er och vill fira Herrens påsk, måste alla män först omskäras. Sedan kan han komma och delta och ska då vara som en israelit. Men ingen oomskuren får äta det. 49Lagen gäller lika både för israeliten och för invandraren som bor bland er.”

50Alla israeliterna följde alla de befallningar Herren hade gett till Mose och Aron. 51Den dagen ledde Herren dem ut ur Egypten i ordnade härskaror.

Chinese Contemporary Bible (Simplified)

出埃及记 12:1-51

逾越节

1耶和华在埃及摩西亚伦说: 2“从现在开始,你们要以这个月为一月,为一年之首。 3你要向以色列全体会众宣布,本月的第十日,每家都要预备一只羊羔,一家一只。 4倘若家人太少,吃不了一只,可以跟最近的邻居共享一只,你们要按人数和各人的食量预备羊羔。 5羊羔必须是毫无残疾、一岁的公绵羊或公山羊。 6全体会众要把羊留到本月十四日,在黄昏时分宰杀, 7然后取点血涂在房子的门框和门楣上,全家要在房子里吃羊肉。 8当晚,你们要用火把羊肉烤熟,与无酵饼和苦菜一起吃。 9不可吃生羊肉,也不可煮着吃,要把整只羊,连头带腿和内脏一并烤着吃。 10不可把肉留到早晨,留到早晨的肉要烧掉。 11你们吃的时候,要束腰、穿鞋、手中拿杖,要赶快吃,这是耶和华的逾越节。

12“因为那一夜我要巡遍埃及,把境内所有长子和头生的牲畜全都杀掉,也要严惩埃及所有的神明。我是耶和华。 13涂在你们房屋上的血是一个记号,我见到这血就会越过你们。我击打埃及的时候,那灾祸不会落到你们身上。 14你们要记住这一天,守为耶和华的节期,作为世世代代永远的定例。

除酵节

15“七天之内你们都要吃无酵饼。第一天,要清除家中所有的酵。任何人若在这七天当中吃有酵的饼,要将他从以色列人中铲除。 16在节期的第一天和第七天,你们都要招聚百姓举行圣会。这两天所有人都不得工作,除了预备各人要吃的以外,不可做任何工。 17你们要守这无酵节,因为我在这天把你们大队人马从埃及领了出来。你们要守这节期,作为世世代代永远的定例。 18从一月十四日晚上开始,直到二十一日晚上,你们都要吃无酵饼。 19在这七天内,你们屋里不能有酵。任何人若吃了有酵的东西,不论他是寄居者还是本地人,要将他从以色列会众中铲除。 20无论你们住在哪里都要吃无酵饼,不能吃有酵的食物。”

21于是,摩西召集以色列的众长老,对他们说:“你们家家户户都要挑选羊羔,把这逾越节的羊羔宰了。 22拿一把牛膝草蘸盆里的血,把血涂在门框和门楣上。天亮前,你们不可踏出门外。 23因为耶和华要巡行各地,击杀埃及人,祂看见你们的门框和门楣上有血,就必越过你们的家门,不让灭命者进你们家杀人。 24这是你们世世代代都要遵守的定例。 25你们进入耶和华应许给你们的地方以后,要守这逾越节。 26你们的儿女问你们守这节期的意义时, 27你们就说,‘这是献给耶和华逾越节的祭,因为我们从前在埃及时,祂击杀埃及人,却越过以色列人所住的房子,救了我们各家。’”百姓听了摩西这番话,都低头下拜。 28耶和华怎么吩咐摩西亚伦以色列人就照样遵行。

29到了半夜,耶和华把所有埃及人的长子都杀了,包括坐王位的法老的长子、牢中囚犯的长子和一切头生的牲畜。 30晚上,法老及其臣仆和所有埃及人都惊醒了,到处都是哭号声,因为没有一家不死人的。 31法老连夜召见摩西亚伦,对他们说:“你们和以色列人走吧,离开我的人民。就照你们的要求,去事奉耶和华吧! 32照你们的要求,把所有的牛羊都带走吧!也要为我祝福。” 33埃及人催促以色列人赶快离开埃及,因为他们说:“我们都要死了。” 34于是,以色列百姓就把没有酵的面团放在揉面盆里,用衣服包起来扛在肩上, 35又遵照摩西的吩咐向埃及人索取金器、银器和衣服。 36耶和华使埃及人恩待以色列人,他们要什么,埃及人就给什么。这样,以色列人夺取了埃及人的财富。

37以色列百姓从埃及兰塞启行,前往疏割,妇女孩童不算在内,单是步行的男子就有六十万, 38同行的还有许多外族人和大群的牛羊。 39他们用从埃及带出来的面团烤成无酵饼,面团没有酵,因为他们被催促离开埃及,没有时间准备食物。 40以色列人在埃及共住了四百三十年, 41正好满了四百三十年的那一天,耶和华带领以色列大队人马离开了埃及42那天晚上是耶和华把祂的子民带出埃及之夜,因此以后世世代代的以色列人都要在那日守夜,以尊崇耶和华。

43耶和华对摩西亚伦说:“以下是逾越节的条例。

“所有外族人都不可吃逾越节的羊羔, 44但那些买来的奴隶若接受了割礼,就可以吃。 45寄居的外族人和雇用的工人不可吃。 46你们吃的时候,应当在房子里吃,不得把肉带到外面去,也不可折断羊羔的一根骨头。 47以色列全体会众都要守这节期。 48跟你们住在一起的外族人如果想为耶和华守逾越节,他全家的男子都必须接受割礼,这样才可以像以色列人一样守逾越节,但没有接受割礼的人绝不可吃逾越节的羊羔。 49本地人和在你们中间寄居的外族人都要遵守这规矩。”

50耶和华怎样吩咐摩西亚伦以色列百姓都遵命而行。 51就在那一天,耶和华带领以色列大队人马离开了埃及