2 Korintierbrevet 2 – NUB & VCB

Swedish Contemporary Bible

2 Korintierbrevet 2:1-17

1Jag bestämde mig alltså för att inte resa till er, för att inte göra er ledsna igen. 2Om jag nämligen först hade gjort er ledsna, hur skulle någon då kunna göra mig glad, förutom den som jag gjort ledsen? 3Därför skrev jag som jag gjorde, så att jag sedan skulle kunna komma utan att bli ledsen över dem som borde göra mig glad. Jag är säker på att min glädje är allas er glädje. 4Oerhört nedtryckt och med tungt hjärta var det som jag skrev till er, och jag grät medan jag gjorde det. Jag ville ju inte göra er ledsna, utan ville bara att ni skulle förstå hur mycket jag älskar er.

Förlåt den som har syndat

5Om någon har orsakat sorg, så är det inte mig han har gjort ledsen utan er alla, åtminstone i viss mån, för att inte gå till någon överdrift. 6Men nu har han blivit tillräckligt straffad av de flesta av er. 7Nu är det i stället dags att förlåta och uppmuntra, så att han inte blir totalt deprimerad. 8Därför uppmanar jag er att ni visar honom all den kärlek ni kan.

9När jag skrev till er gjorde jag det för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allting. 10Om ni förlåter någon, så gör jag det också. Och det jag har förlåtit, ifall jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort för er skull inför Kristus, 11för att inte Satan ska överlista oss. Vi vet ju vad han är ute efter.

Paulus besök i Troas och Makedonien

12När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus, öppnade Herren många möjligheter för mig. 13Men jag kände mig hela tiden orolig, eftersom jag inte fann min bror Titus där.2:13 Paulus beskriver längre fram, i 7:5-16, att Titus kom till honom i Makedonien. Därför tog jag farväl av dem och reste vidare till Makedonien.

Paulus uppdrag

14Men lovad vare Gud, som alltid leder oss i Kristus triumftåg och genom oss överallt sprider välluktande rökelsedoft från kunskapen om honom. 15Vi är doften om Kristus inför Gud bland dem som blir räddade och bland dem som går förlorade, 16en dödens doft till död för de senare, och en livets doft till liv för de förra.2:16 Bilden är tagen från ett romerskt triumftåg, där segerherren visar upp sina krigsfångar. De som nu är hans slavar får offra rökelse till hans ära. Andra fångar ska avrättas.

Men vem är då värdig att utföra ett sådant arbete? 17Vi är ju inte som många andra som bjuder ut Guds ord för egen vinnings skull. Nej, vi förkunnar Kristus oförfalskat, inför Gud, utsända av honom.

Vietnamese Contemporary Bible

2 Cô-rinh-tô 2:1-17

1Vì thế, tôi đã quyết định không đến thăm anh chị em giữa lúc phiền muộn. 2Nếu tôi làm cho anh chị em phiền muộn, ngoài anh chị em, còn ai có thể làm cho tôi vui mừng? 3Tôi đã viết điều này cho anh chị em để khi đến thăm, tôi không bị phiền muộn bởi những người đáng lẽ khiến tôi vui mừng. Tôi tin chắc niềm vui của tôi cũng là niềm vui của anh chị em. 4Giữa cơn khốn khổ, lòng dạ tan nát, nước mắt đầm đìa, tôi đã cầm bút viết thư cho anh chị em, không phải để làm anh chị em phiền muộn, nhưng để anh chị em biết tình thương vô hạn tôi đã dành cho anh chị em.

Tha Thứ Người Có Lỗi

5Tôi không quá lời khi nói có người đã gây phiền muộn, không phải riêng tôi nhưng tất cả anh chị em cũng đều phiền muộn. 6Phần đông anh chị em đã trừng phạt anh ấy, tôi nghĩ thế là đủ. 7Bây giờ anh chị em nên tha thứ, an ủi anh, để anh khỏi quá buồn rầu, thất vọng. 8Nên chứng tỏ cho anh ấy biết tình yêu thương của anh chị em.

9Cũng vì thế, tôi đã viết cho anh chị em, để xem anh chị em có vâng phục tôi trong mọi việc không. 10Anh chị em tha thứ ai, tôi cũng tha thứ. Tôi tha thứ họ trước mặt Chúa Cứu Thế vì anh chị em. 11Như thế Sa-tan không thể thắng chúng ta, vì chúng ta thừa biết mưu lược của nó.

12Khi tôi đến Trô-ách, Chúa đã mở cửa cho tôi truyền giảng Phúc Âm. 13Vì không gặp Tích, anh em yêu dấu của tôi, nên tôi chẳng an tâm, đành từ giã nơi đó, qua xứ Ma-xê-đoan.

Sứ Giả của Giao Ước Mới

14Tạ ơn Đức Chúa Trời! Ngài đã cho chúng tôi dự phần chiến thắng với Chúa Cứu Thế, dùng chúng tôi truyền bá Phúc Âm như gieo rắc hương thơm ngào ngạt khắp nơi. 15Trước mặt Đức Chúa Trời chúng tôi là hương thơm của Chúa Cứu Thế giữa người được cứu rỗi và người bị hư vong. 16Người hư vong xem chúng tôi như mùi tử khí hôi tanh. Trái lại đối với người tin Chúa, chúng tôi là luồng sinh khí đem lại sức sống hào hùng. Ai có đủ khả năng nhận lãnh chức vụ ấy?

17Được Đức Chúa Trời ủy thác, chúng tôi chân thành truyền giảng Đạo Chúa trước mặt Ngài, không như nhiều người “thương mại hóa” Đạo Chúa để trục lợi.