Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 50:1-26

Jakob begravs i Kanaan

1Josef kastade sig över sin fars kropp och grät över honom och kysste honom. 2Sedan bad han de läkare som var i tjänst hos honom att balsamera hans far. Läkarna balsamerade då Israel, 3vilket tog fyrtio dagar, den tid som balsameringen tar. Egypterna sörjde honom i sjuttio dagar. 4När sorgetiden var över, talade Josef med faraos hovmän och sa: ”Visa mig den välviljan att tala med farao för mig. Säg 5att min far fick mig att med ed lova att när han dog skulle jag begrava honom i den grav som han låtit hugga ut åt sig i Kanaan. Be om tillstånd för mig att resa dit upp och begrava min far och sedan komma tillbaka.”

6Farao svarade: ”Gå och begrav din far, som du har lovat honom med ed.”

7Då begav sig Josef iväg för att begrava sin far, tillsammans med alla faraos tjänstemän, de äldste i hans hus och de äldste i Egypten, 8och alla Josefs släktingar, hans bröder och hans fars familj. Men sina små barn och alla hjordar lämnade de kvar i Goshens land. 9Många vagnar och ryttare och mycket folk följde alltså med Josef.

10När de kom fram till Goren Haatad på andra sidan Jordan, höll de en högtidlig dödsklagan, och Josef sörjde sin far i sju dagar. 11Invånarna där, kanaanéerna, såg sorgehögtiden i Goren Haatad och sa: ”Det är en mycket stor sorgehögtid som egypterna håller där.” Därför gav de platsen namnet Avel Misrajim.50:11 Namnet tycks här anspela på hebreiskans evel, sorg, och betyder då egypternas sorg. F.ö. heter bäck avel. 12Jakobs söner gjorde alltså som han hade befallt dem. 13De förde honom till Kanaans land och begravde honom där i grottan på Makpelas åker, den grotta nära Mamre, som Abraham hade köpt som begravningsplats av hettiten Efron.

Josef tar väl hand om sina bröder

14Efter att ha begravt sin far återvände Josef till Egypten med sina bröder och alla dem som följt med honom för att begrava hans far.

15Men efter sin fars död sa Josefs bröder: ”Nu kommer Josef kanske att hysa agg mot oss och ge igen för allt det onda vi har gjort mot honom”. 16Därför sände de bud till honom och lät säga: ”Innan din far dog bad han: 17’Säg till Josef: Vi ber dig förlåta dina bröder deras synd och allt det onda vi har gjort mot dig.’ Vi ber dig därför: ’Förlåt oss, din fars Guds tjänare, allt det onda vi gjort.’ ” När Josef fick meddelandet brast han i gråt.

18Sedan kom hans bröder och föll ned inför honom och sa: ”Vi är dina slavar.”

19Men Josef sa till dem: ”Var inte rädda! Jag är väl inte Gud. 20Det ni avsåg var ont mot mig, men Gud förvandlade det till något gott, för att göra det som nu har skett och för att rädda många människors liv. 21Var inte rädda! Jag ska själv ta hand om er och era familjer.” Och han talade mycket vänligt till dem och tröstade dem.

Josef dör

22Josef och hans fars familj blev alltså kvar i Egypten. Josef blev 110 år gammal. 23Han levde så länge att han fick se sin son Efraims barnbarn födas, och Manasses son Makirs barn kunde han adoptera.50:23 Ordagrant: föddes i Josefs knä, ett vedertaget uttryck för adoption.

24”Jag kommer snart att dö”, sa Josef till sina bröder, ”men Gud ska ta hand om er och föra er tillbaka till det land som han med ed har lovat Abraham och Isak och Jakob.”

25Josef fick israeliterna att lova med en ed och sa: ”Gud kommer att ta sig an er och då ska ni föra mina kvarlevor härifrån.”

26Sedan dog Josef 110 år gammal och man balsamerade hans kropp och lade den i en kista i Egypten.

Ang Pulong Sang Dios

Genesis 50:1-26

1Ginhakos dayon ni Jose ang iya amay kag ginhalukan nga nagahibi. 2Dayon ginsugo niya ang iya mga manugbalsamar nga balsamaron ang iya amay. Gani ginbalsamar nila siya. 3Ang kalawigon sang pagbalsamar sa iya 40 ka adlaw, suno sa kinaandan sang mga taga-Egipto. Nagpangasubo ang mga Egiptohanon para kay Jacob sa sulod sang 70 ka adlaw.

4Sang matapos ang ila pagpangasubo, nagsiling si Jose sa mga opisyal sang hari sang Egipto, “Kon mahimo hambala ninyo ang hari 5nga tugutan niya ako nga ilubong ko ang akon amay sa Canaan. Kay antes siya mapatay, ginpasumpa niya ako nga ilubong ko siya sa lulubngan nga iya ginpahimo sa Canaan. Pagkatapos lubong mabalik man dayon ako.” 6Pagkahibalo sang hari, nagsiling siya kay Jose, “Tumana ang imo ginsumpa sa imo amay. Lakat ka kag ilubong siya.”

7Gani naglakat si Jose kaupod ang madamo nga mga opisyal sang hari: ang mga manugdumala sang palasyo kag ang mga manugdumala sang Egipto. 8Kaupod man ang panimalay ni Jose kag ang panimalay sang iya mga utod, ang bilog nga panimalay ni Jacob. Ang nabilin sa Goshen amo lang ang ila magagmay nga mga kabataan kag ang ila mga kasapatan. 9Kaupod man nila ang mga karwahe kag mga manugkabayo. Madamo gid sila.

10Pag-abot nila sa linasan sa Atad, malapit sa Suba sang Jordan, nagpangasubo sila didto para kay Jacob kag puwerte gid ang ila paghibi. Nagpangasubo si Jose sing pito ka adlaw para sa iya amay. 11Pagkakita sang mga Canaanhon sang ila pagpangasubo sa may linasan sa Atad, nagsiling sila, “Puwerte gid ang pagpangasubo sang mga Egiptohanon.” Gani ato nga lugar nga malapit sa Suba sang Jordan gintawag nga Abel Mizraim.50:11 Abel Mizraim: buot silingon, pagpangasubo sang mga Egiptohanon.

12Gintuman sang mga anak ni Jacob ang iya ginbilin sa ila. 13Kay gindala nila ang iya bangkay sa Canaan kag ginlubong sa kuweba nga ara sa uma sa Macpela, sa sidlangan sang Mamre. Ginbakal ni Abraham ang ini nga uma kay Efron nga Hithanon para himuon nga lulubngan. 14Pagkatapos sang lubong, nagbalik si Jose sa Egipto upod ang iya mga utod kag ang tanan nga nag-upod sa paglubong.

Nagpasalig si Jose sa Iya mga Utod

15Karon nga patay na ang ila amay, nagsiling ang mga utod ni Jose, “Basi nagadumot pa si Jose sa aton kag balusan niya kita sa ginhimo naton sa iya.” 16Gani nagpadala sila sang mensahi kay Jose nga nagasiling, “Nagbilin ang aton amay antes siya mapatay 17nga hambalon ka nga patawaron mo kami sa malain nga ginhimo namon sa imo. Gani karon, kabay pa nga patawaron mo kami nga alagad man sang Dios sang aton amay.” Sang makaabot ang ila mensahi kay Jose, naghibi siya.

18Sang ulihi nagkadto mismo ang iya mga utod sa iya. Pag-abot nila, nagluhod sila sa iya atubangan bilang pagtahod. Dayon nagsiling sila, “Handa kami nga mangin ulipon mo.” 19Pero nagsabat si Jose sa ila, “Indi kamo magkahadlok. Dios bala ako para magsilot sa inyo? 20Matuod nga nagplano kamo sang malain sa akon, pero ginplano na sang Dios nga magaresulta ato sang kaayuhan nga amo ang pagluwas subong sang madamo nga tawo sa gutom. 21Gani indi kamo magkahadlok. Sustentuhan ko kamo sang pagkaon pati ang inyo mga kabataan.” Ginpasalig sila ni Jose kag napahamtang ang ila balatyagon.

Ang Pagkapatay ni Jose

22Nagtiner si Jose sa Egipto upod ang bug-os nga panimalay sang iya amay. Nagkabuhi siya sing 110 ka tuig, 23kag iya pa nakita ang iya mga apo sa tuhod sa iya anak nga si Efraim kag sa iya apo nga si Makir nga anak ni Manase. Ginkabig niya bilang kaugalingon nga anak ang mga anak ni Makir.

24Karon, nagsiling si Jose sa iya mga paryente, “Madali na lang ako mapatay, pero indi gid kamo pagpabay-an sang Dios. Kuhaon niya kamo sa sini nga lugar kag dal-on sa lugar nga iya ginpromisa kay Abraham, Isaac kag Jacob.” 25Dayon ginpasumpa ni Jose ang mga Israelinhon. Siling niya, “Ipromisa ninyo nga kon pahalinon na kamo diri sang Dios, dal-on man ninyo ang akon tul-an sa inyo paghalin sa sini nga lugar.”

26Napatay si Jose sa edad nga 110 ka tuig. Ginbalsamar siya kag ginbutang sa lungon didto sa Egipto.