Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 45:1-28

Josef ger sig till känna för sina bröder

1Nu kunde Josef inte behärska sina känslor längre inför alla de närvarande. ”Gå ut härifrån allesammans”, ropade han till sina tjänare. Ingen av dem var närvarande när han sedan gav sig till känna för sina bröder, 2och han brast ut i gråt och grät så högt att egypterna hörde det, även farao och hans hov fick veta det.

3”Jag är Josef”, sa han till sina bröder. ”Lever verkligen min far fortfarande?” Men hans bröder kunde inte svara honom. De var helt skräckslagna.

4”Kom fram hit”, sa han. De kom närmare, och än en gång sa han: ”Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten! 5Men sörj nu inte över att ni sålde mig hit. Ni behöver inte anklaga er själva. Gud skickade hit mig i förväg för att rädda era liv. 6Dessa två år av svält kommer att följas av fem år till, då man varken kommer att plöja eller skörda. 7Gud har skickat mig hit för att hålla er och era familjer vid liv, till räddning för många.

8Ja, det var Gud som skickade mig hit och inte ni. Han har gjort mig till rådgivare åt farao, ledare för hela hans förvaltning och härskare över hela Egyptens land.

9Skynda er nu hem till min far! Säg till honom: så här säger din son Josef: Gud har satt mig som härskare över hela Egyptens land. Kom hit till mig omedelbart! 10Du ska få bo i Goshens land, så att du är nära mig med alla dina barn, barnbarn, dina djur och allt annat du äger. 11Jag ska ta hand om dig här, eftersom det fortfarande återstår fem års hungersnöd. Varken du eller din familj eller någon av de dina ska lida någon brist. 12Nu har ni ju själva sett, och min bror Benjamin också, att det verkligen är jag, Josef, som talar till er. 13Berätta för vår far om min höga ställning här i Egypten och om allt ni har sett. Skynda er hem och hämta vår far!”

14Josef föll sin bror Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät i hans famn. 15Josef kysste och omfamnade alla sina bröder och grät. Sedan samtalade han och bröderna med varandra.

16Nyheten om att Josefs bröder hade kommit nådde snart farao, och både han och hans hovtjänstemän blev mycket glada.

17Sedan sa farao till Josef: ”Säg till dina bröder att göra så här: lasta era packdjur och far till Kanaan 18för att hämta er far och hela er släkt, och kom hit till mig. Jag ska ge er det bästa i hela Egyptens land. Ni ska få äta av landets goda. 19Befall dem också att göra så här: ta med er vagnar från Egypten för era barn och kvinnor, och hämta er far och kom. 20Oroa er inte över era tillhörigheter, för det bästa av Egyptens land ska tillhöra er.”

21Israels söner gjorde så. Josef gav dem vagnar, precis som farao hade befallt, och mat för resan. 22Han gav dessutom nya kläder45:22 Troligen högtidskläder. till var och en av dem, men Benjamin fick 300 siklar silver45:22 Motsvarar ca 3,5 kilo silver. och fem uppsättningar kläder. 23Till sin far skickade han tio åsnelaster med det bästa av Egyptens produkter och tio åsnor med säd, bröd och annan mat som hans far kunde behöva på resan.

24Utrustade på detta sätt sände han iväg sina bröder med orden: ”Gräla nu inte på vägen!” 25De lämnade Egypten och återvände till Kanaans land, till sin far Jakob.

26”Josef lever”, berättade de. ”Han är härskare över hela Egyptens land!” Jakob blev alldeles förstummad. Han kunde inte tro dem. 27Men när de berättade allt Josef sagt till dem, och när Jakob såg vagnarna som Josef hade skickat för att hämta honom, levde han upp. 28Han sa: ”Det måste vara sant! Min son Josef lever! Jag måste resa så att jag får träffa honom innan jag dör.”

New International Reader’s Version

Genesis 45:1-28

Joseph Tells His Brothers Who He Is

1Joseph couldn’t control himself anymore in front of all his attendants. He cried out, “Have everyone leave me!” So there wasn’t anyone with Joseph when he told his brothers who he was. 2He wept so loudly that the Egyptians heard him. Everyone in Pharaoh’s house heard about it.

3Joseph said to his brothers, “I am Joseph! Is my father still alive?” But his brothers weren’t able to answer him. They were too afraid of him.

4Joseph said to his brothers, “Come close to me.” So they did. Then he said, “I am your brother Joseph. I’m the one you sold into Egypt. 5But don’t be upset. And don’t be angry with yourselves because you sold me here. God sent me ahead of you to save many lives. 6For two years now, there hasn’t been enough food in the land. And for the next five years, people won’t be plowing or gathering crops. 7But God sent me ahead of you to keep some of you alive on earth. He sent me here to save your lives by an act of mighty power.

8“So then, it wasn’t you who sent me here. It was God. He made me like a father to Pharaoh. He made me master of Pharaoh’s entire house. God made me ruler of the whole land of Egypt. 9Now hurry back to my father. Say to him, ‘Your son Joseph says, “God has made me master of the whole land of Egypt. Come down to me. Don’t waste any time. 10You will live in the area of Goshen. You, your children and grandchildren, your flocks and herds, and everything you have will be near me. 11There I will provide everything you need. There are still five years to come when there won’t be enough food. If you don’t come down here, you and your family and everyone who belongs to you will lose everything.” ’

12“My brothers, I am Joseph. You can see for yourselves that I am the one speaking to you. My brother Benjamin can see it too. 13Tell my father about all the honor given to me in Egypt. Tell him about everything you have seen. And bring my father down here quickly.”

14Then Joseph threw his arms around his brother Benjamin and wept. Benjamin also hugged him and wept. 15Joseph kissed all his brothers and wept over them. After that, his brothers talked with him.

16The news reached Pharaoh’s palace that Joseph’s brothers had come. Pharaoh and all his officials were pleased. 17Pharaoh said to Joseph, “Here’s what I want you to tell your brothers. Say to them, ‘Load your animals. Return to the land of Canaan. 18Bring your father and your families back to me. I’ll give you the best land in Egypt. You can enjoy all the good things in the land.’

19“And here’s something else I want you to tell them. Say to them, ‘Take some carts from Egypt. Your children and your wives can use them. Get your father and come back. 20Don’t worry about the things you have back there. The best of everything in Egypt will belong to you.’ ”

21Then the sons of Israel did so. Joseph gave them carts, as Pharaoh had commanded. He also gave them supplies for their journey. 22He gave new clothes to each of them. But he gave Benjamin more than seven pounds of silver. He also gave him five sets of clothes. 23He sent his father ten male donkeys loaded with the best things from Egypt. He also sent ten female donkeys loaded with grain and bread and other supplies for his journey. 24Then Joseph sent his brothers away. As they were leaving he said to them, “Don’t argue on the way!”

25So they went up out of Egypt. They came to their father Jacob in the land of Canaan. 26They told him, “Joseph is still alive! In fact, he is ruler of the whole land of Egypt.” Jacob was shocked. He didn’t believe them. 27So they told him everything Joseph had said to them. Jacob saw the carts Joseph had sent to carry him back. That gave new life to their father Jacob. 28Israel said, “I believe it now! My son Joseph is still alive. I’ll go and see him before I die.”