Swedish Contemporary Bible

1 Korintierbrevet 1:1-31

Hälsning

1Från Paulus, som genom Guds vilja är kallad att vara apostel1:1 Eller sändebud. åt Kristus1:1 Se not till Matt 1:1. Jesus, och från vår bror Sosthenes.

2Till Guds församling i Korinth, till dem som helgats i Kristus Jesus och kallats att vara heliga, tillsammans med alla dem överallt som åkallar vår Herre Jesus Kristus namn, hans, som är både deras och vår Herre.

3Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Paulus tackar Gud för församlingens tro

4Jag tackar alltid min Gud för att han har gett er sin nåd i Kristus Jesus. 5Tack vare honom har ni utrustats med all rikedom i både tal och kunskap, 6eftersom vittnesbördet om Kristus har fått ett så stadigt fäste hos er. 7Därför saknas det inget i era olika nådegåvor medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska visa sig igen. 8Han ska också hjälpa er att hålla fast vid er tro ända till slutet, så att ni är utan skuld på vår Herre Jesus Kristus dag. 9Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.

Splittring i församlingen

10Men nu uppmanar jag er, syskon, att för vår Herre Jesus Kristus skull, se till att ni är eniga och inte delar upp er i olika grupperingar. Var eniga i ert sätt att tänka och resonera. 11Jag har nämligen hört ifrån dem som bor i Chloes hus att ni har börjat bråka, mina syskon. 12Jag menar att var och en av er säger: ”Jag följer Paulus”, eller ”Jag följer Apollos1:12 Apollos står omtalad i Apg 18:24-28; 19:1.”, eller ”Jag följer Kefas1:12 Kefas är arameiska och betyder klippa, det namn Jesus gav sin lärjunge Simon. Jfr Joh 1:42. Petrus är den grekiska översättningen.”, eller ”Jag följer Kristus”. 13Inte kan väl Kristus delas upp? Det var väl inte Paulus som korsfästes för er skull? Och ni döptes väl inte i Paulus namn? 14Jag är tacksam för att jag inte har döpt några andra än Crispus och Gaius bland er. 15Därför kan ingen säga att ni har döpts i mitt namn. 16Jo, jag har faktiskt döpt Stefanas och hans familj också. Men några andra vet jag inte att jag har döpt. 17Kristus sände mig ju inte för att döpa, utan för att förkunna evangelium, men inte med någon vältalig vishet, som skulle ta bort kraften i budskapet om Kristus kors.

Guds vishet är dårskap för den som inte tror

18Budskapet om korset är dårskap för dem som går förlorade. Men för oss som räddas är det Guds kraft. 19Det står skrivet:

”Jag ska förgöra de visas vishet

och de förståndigas förstånd ska jag sätta åt sidan.” 1:19 Se Jes 29:14.

20Så var finns nu de visa? Och de skriftlärda och denna tidsålderns tänkare? Har inte Gud gjort denna världens vishet till dårskap? 21I sin vishet lärde inte världen känna Gud i hans vishet, och därför bestämde Gud att genom dårskapen i vår förkunnelse rädda dem som tror. 22Judarna kräver tecken och grekerna söker vishet. 23Men vi förkunnar den korsfäste Kristus, som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24Men för de kallade, vare sig de är judar eller greker, är Kristus Guds kraft och Guds vishet. 25Guds dårskap är visare än människorna och hans svaghet starkare än människorna.

26Syskon, tänk på hur det var när ni själva blev kallade. Det var inte många av er som mänskligt sett räknades som visa, inte många som hade inflytande eller kom från en fin familj. 27Nej, Gud valde ut det som är dåraktigt i världens ögon, för att de visa skulle få skämmas, och Gud valde ut det som är svagt i världens ögon, för att de starka skulle få skämmas. 28Det som har låg status och som världen ser ner på, det som inte är något, det utvalde Gud, för att göra om intet det som anses vara något, 29för att ingen ska kunna skryta inför Gud.

30Det är tack vare honom som ni är i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet, vår befrielse, 31som det står skrivet: ”Den som vill skryta, ska skryta över Herren.”1:31 Se Jer 9:24.

O Livro

1 Coríntios 1:1-31

1Paulo, escolhido por Deus para ser o apóstolo de Jesus Cristo, e o irmão Sóstenes. 2Escrevemos esta carta à igreja de Deus em Corinto, aos chamados por Deus para serem o seu povo santo, e a todos os que em toda a parte invocam o nome de Jesus Cristo, Senhor deles e nosso.

3Que Deus, nosso Pai, e o Senhor Jesus Cristo vos deem a sua graça e a sua paz.

Agradecimento a Deus

4Agradeço continuamente ao meu Deus a vosso respeito, pela graça de Deus que vos foi concedida através de Cristo Jesus. 5Ele enriqueceu toda a vossa vida, toda a vossa maneira de falar e todo o vosso conhecimento. 6O testemunho que vos dei acerca de Cristo foi confirmado nas vossas vidas. 7Deste modo, não vos faltará nenhum dos dons espirituais, durante este tempo em que esperam a revelação de nosso Senhor Jesus Cristo. 8Deus também garante que vos manterá firmes até ao fim e que serão por ele considerados isentos de culpa no dia em que Cristo voltar. 9Porque Deus, que vos chamou para um relacionamento maravilhoso com o seu Filho, Jesus Cristo, nosso Senhor, sempre cumpre aquilo que diz.

Divisões na igreja

10Irmãos, suplico-vos, em nome de nosso Senhor Jesus Cristo, que tenham todos uma mesma palavra, que não se criem divisões no vosso meio e que sejam unidos numa só maneira de pensar, num só propósito. 11Porque, meus irmãos, alguns dos membros da família de Cloé contaram-me das vossas disputas. 12Alguns dentre vocês andam dizendo: “Eu sou adepto de Paulo!” Outros, por seu lado, afirmam ser seguidores de Apolo. Outros ainda de Pedro. E uma parte diz serem só eles os verdadeiros seguidores de Cristo.

13Estará Cristo dividido em muitos pedaços? Terei sido eu, Paulo, por acaso, quem morreu pelos vossos pecados? Foi algum de vocês batizado em meu próprio nome? 14Agradeço a Deus por não ter batizado nenhum de vocês, com exceção de Crispo e Gaio. 15Porque ninguém poderá dizer que foi batizado em meu nome. 16Lembro-me ainda que batizei a família de Estéfanas, mas creio que não batizei mais ninguém. 17Porque Cristo não me enviou para fazer batismos, mas a pregar o evangelho. E a minha pregação nem sequer é feita com palavras inspiradas em sabedoria humana, para não tirar poder à mensagem da cruz de Cristo.

Cristo, a sabedoria e o poder de Deus

18Eu sei bem como parece loucura, para os que estão perdidos, dizer que Jesus morreu na cruz para os salvar. Contudo, para nós que estamos salvos, isso é a expressão do poder de Deus. 19Porque está escrito:

“Destruirei a sabedoria dos sábios,

frustrarei a inteligência dos inteligentes.”1.19 Is 29.14.

20O que dizer então desses sábios, desses especialistas na Lei, desses comentadores das grandes questões mundiais? Deus tornou a sua sabedoria em loucura. 21Porque Deus, na sua sabedoria, determinou que o homem não o encontraria por meio da sua inteligência, mas que haveria de salvar todos os que cressem nele mediante a loucura da pregação. 22Os judeus pedem sinais milagrosos e os gentios procuram sabedoria. 23Mas, quanto a nós, pregamos que Cristo foi crucificado, os judeus escandalizam-se e os gentios dizem que é loucura.

24Mas para aqueles que foram chamados para a salvação, tanto judeus como gentios, Cristo é a força poderosa e a sabedoria de Deus. 25O plano de Deus, considerado louco, é afinal bem mais inteligente do que o mais sábio dos planos construídos pelos homens. E Deus, naquilo que os homens podem considerar como fraqueza, é bem mais forte do que qualquer força humana.

26Reparem, irmãos, que mesmo no vosso meio, entre os que seguem a Cristo, são poucos os sábios segundo critérios humanos, os que pertencem a altos estratos sociais ou têm poder e riquezas. 27Pelo contrário, pois Deus escolheu de propósito as coisas que o mundo considera loucas para envergonhar aqueles que pensam ser sábios e escolheu as pessoas fracas para envergonhar as que têm poder. 28Deus escolheu as coisas que no mundo são insignificantes, as desprezíveis e as que não são nada, e usou-as para aniquilar as que são alguma coisa, 29para que ninguém se orgulhe seja do que for na presença de Deus.

30É por ele que vocês estão em Jesus Cristo. Ele tornou-se a sabedoria de Deus para nosso benefício. Foi ele quem cumpriu para nós a justiça de Deus; tornou-nos santos e deu-se a si próprio para nossa redenção. 31Tal como dizem as Escrituras:

“Quem se quiser gloriar, glorie-se no Senhor.”1.31 Jr 9.24.