1 Corinthians 14 – NIVUK & NUB

New International Version – UK

1 Corinthians 14:1-40

Intelligibility in worship

1Follow the way of love and eagerly desire gifts of the Spirit, especially prophecy. 2For anyone who speaks in a tongue14:2 Or in another language; also in verses 4, 13, 14, 19, 26 and 27 does not speak to people but to God. Indeed, no-one understands them; they utter mysteries by the Spirit. 3But the one who prophesies speaks to people for their strengthening, encouraging and comfort. 4Anyone who speaks in a tongue edifies themselves, but the one who prophesies edifies the church. 5I would like every one of you to speak in tongues,14:5 Or in other languages; also in verses 6, 18, 22, 23 and 39 but even more to prophesy. The one who prophesies is greater than the one who speaks in tongues,14:5 Or in other languages; also in verses 6, 18, 22, 23 and 39 unless someone interprets, so that the church may be edified.

6Now, brothers and sisters, if I come to you and speak in tongues, what good will I be to you, unless I bring you some revelation or knowledge or prophecy or word of instruction? 7Even in the case of lifeless things that make sounds, such as the pipe or harp, how will anyone know what tune is being played unless there is a distinction in the notes? 8Again, if the trumpet does not sound a clear call, who will get ready for battle? 9So it is with you. Unless you speak intelligible words with your tongue, how will anyone know what you are saying? You will just be speaking into the air. 10Undoubtedly there are all sorts of languages in the world, yet none of them is without meaning. 11If then I do not grasp the meaning of what someone is saying, I am a foreigner to the speaker, and the speaker is a foreigner to me. 12So it is with you. Since you are eager for gifts of the Spirit, try to excel in those that build up the church.

13For this reason the one who speaks in a tongue should pray that they may interpret what they say. 14For if I pray in a tongue, my spirit prays, but my mind is unfruitful. 15So what shall I do? I will pray with my spirit, but I will also pray with my understanding; I will sing with my spirit, but I will also sing with my understanding. 16Otherwise when you are praising God in the Spirit, how can someone else, who is now put in the position of an enquirer,14:16 The Greek word for enquirer is a technical term for someone not fully initiated into a religion; also in verses 23 and 24. say ‘Amen’ to your thanksgiving, since they do not know what you are saying? 17You are giving thanks well enough, but no-one else is edified.

18I thank God that I speak in tongues more than all of you. 19But in the church I would rather speak five intelligible words to instruct others than ten thousand words in a tongue.

20Brothers and sisters, stop thinking like children. In regard to evil be infants, but in your thinking be adults. 21In the Law it is written:

‘With other tongues

and through the lips of foreigners

I will speak to this people,

but even then they will not listen to me,

says the Lord.’14:21 Isaiah 28:11,12

22Tongues, then, are a sign, not for believers but for unbelievers; prophecy, however, is not for unbelievers but for believers. 23So if the whole church comes together and everyone speaks in tongues, and enquirers or unbelievers come in, will they not say that you are out of your mind? 24But if an unbeliever or an enquirer comes in while everyone is prophesying, they are convicted of sin and are brought under judgment by all, 25as the secrets of their hearts are laid bare. So they will fall down and worship God, exclaiming, ‘God is really among you!’

Good order in worship

26What then shall we say, brothers and sisters? When you come together, each of you has a hymn, or a word of instruction, a revelation, a tongue or an interpretation. Everything must be done so that the church may be built up. 27If anyone speaks in a tongue, two – or at the most three – should speak, one at a time, and someone must interpret. 28If there is no interpreter, the speaker should keep quiet in the church and speak to himself and to God.

29Two or three prophets should speak, and the others should weigh carefully what is said. 30And if a revelation comes to someone who is sitting down, the first speaker should stop. 31For you can all prophesy in turn so that everyone may be instructed and encouraged. 32The spirits of prophets are subject to the control of prophets. 33For God is not a God of disorder but of peace – as in all the congregations of the Lord’s people.

34Women14:33,34 Or peace. As in all the congregations of the Lord’s people, 34 women should remain silent in the churches. They are not allowed to speak, but must be in submission, as the law says. 35If they want to enquire about something, they should ask their own husbands at home; for it is disgraceful for a woman to speak in the church.14:34,35 In a few manuscripts these verses come after verse 40.

36Or did the word of God originate with you? Or are you the only people it has reached? 37If anyone thinks they are a prophet or otherwise gifted by the Spirit, let them acknowledge that what I am writing to you is the Lord’s command. 38But if anyone ignores this, they will themselves be ignored.14:38 Some manuscripts But anyone who is ignorant of this will be ignorant

39Therefore, my brothers and sisters, be eager to prophesy, and do not forbid speaking in tongues. 40But everything should be done in a fitting and orderly way.

Swedish Contemporary Bible

1 Korintierbrevet 14:1-40

Profetisk gåva är viktigare än att tala andra språk

1Sträva efter kärleken, men sök också efter andliga gåvor, inte minst gåvan att profetera. 2Den som talar ett annat språk talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår ju vad han säger, eftersom han talar hemligheter i anden.14:2 Eller Anden. 3Men den som profeterar talar till människor, och hans ord bygger upp, förmanar och tröstar. 4Den som talar ett annat språk blir själv uppbyggd, men den som profeterar bygger upp församlingen.

5Jag önskar att ni alla ska tala andra språk, men ännu hellre att ni profeterar. Att profetera är nämligen viktigare än att tala andra språk, om man nu inte tolkar det så att församlingen byggs upp.

6Syskon, om jag nu kom till er och bara talade andra språk, skulle det hjälpa er om jag inte förmedlade någon uppenbarelse, kunskap, profetia eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur ska man då kunna uppfatta vad som spelas på flöjt eller harpa? 8Och om en trumpetsignal är otydlig, hur ska soldaterna då kunna göra sig redo för strid? 9På samma sätt är det med er när ni talar. Om er tunga formar obegripliga ord, hur ska människor då kunna förstå vad ni menar? Ert tal blir ju då bara nonsens ut i tomma luften.

10I världen finns hur många språk som helst, och inget av dem är utan mening. 11Men om en människa talar till mig på ett språk vars ljud jag inte kan tolka, då står vi där som främlingar för varandra. 12På samma sätt är det med er. När ni är ivriga att få andliga gåvor, sök då att få rikligt med sådana som bygger upp församlingen. 13Den som talar andra språk bör be om gåvan att tolka det han säger. 14Om jag ber på ett annat språk så är det min ande som ber, men mitt förnuft producerar ingenting.

15Hur förhåller det sig då? Jo, jag vill be med min ande, men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande, men också med mitt förnuft. 16För om du tackar Gud bara med din ande, hur ska då någon som inte förstår det kunna säga sitt amen14:16 Hebr. för det står fast, det är säkert och sant, eller så ska det vara. Det användes som avslutningsord för att bekräfta ett yttrande (5 Mos 27:15-26) eller instämmande i en bön (1 Kor 14:6) eller lovsång (Upp 5:14). I evangelierna förekommer det som inledning till ord av Jesus (med undantag av Matt 6:13) och understryker deras sanning och viktighet. I denna översättning finns det som sannerligen, och ja, sannerligen när det är dubbeltecknat i grundtexten. I Upp 3:14 kallar Jesus sig själv för han som är Amen, det trovärdiga, sanna vittnet. till ditt tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17Det är bra att du tackar, men den andre byggs inte upp. 18Själv är jag tacksam till Gud för att jag talar andra språk mer än någon av er. 19Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att även andra kan lära sig något, än tiotusen ord på ett annat språk.

20Syskon, var inte barn till förståndet. Var barn när det gäller allt ont, men vuxna till ert förstånd. 21Det står ju i lagen:

” ’Jag ska tala till detta folk på ett okänt språk

och med främlingars mun.

Men ändå ska de inte lyssna på mig’, säger Herren.”14:21 Jfr Jes 28:11-12.

22Att tala andra språk är ett tecken för de icke-troende, inte för de troende, medan profeterandet är ett tecken för de troende, inte för de icke-troende. 23Föreställ er att, när hela församlingen kommer tillsammans, alla talar olika främmande språk. Om det då kommer in människor som inte förstår, eller några som inte alls tror, så kommer de självklart att säga att ni är fullständigt galna. 24Men om alla i stället talar profetiskt, och det kommer in någon som inte tror, eller någon som inte förstår dessa saker, då avslöjas han av alla och ställs till svars av alla, 25och vad som gömmer sig i hans hjärtas blottas. Då faller han ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: ”Hos er finns verkligen Gud.”

Ordning vid de troendes samlingar

26Hur ska det då vara, syskon? Jo, när ni möts ska var och en bidra med något: sång, undervisning, uppenbarelse, tal på andra språk eller tolkning av det. Men målet med allt ska vara att församlingen byggs upp. 27När man talar ett annat språk, får bara två eller tre tala, en i taget, och någon ska tolka. 28Om ingen kan tolka, måste talaren vara tyst under samlingen och bara tala tyst inom sig inför Gud.

29På samma sätt får bara två eller tre profetera i en samling, och de andra ska pröva budskapet. 30Om någon i samlingen får en uppenbarelse, ska den förste sluta tala. 31Alla kan ni profetera, en i taget, så att var och en kan lära sig något och bli uppmuntrad. 32Profeternas ande kan styras av profeterna. 33Gud är inte oordningens utan fridens Gud. Liksom det är i de heligas alla församlingar, 34ska kvinnorna tiga i era församlingar. De får inte lov att tala, utan ska underordna sig, som det står i lagen14:34 Paulus syftade på 1 Mos 3:16.. 35Om de undrar över något ska de fråga sina män när de kommer hem, eftersom det inte är lämpligt att en kvinna talar i församlingen.14:35 Kvinnorna hade rätt att be högt vid samlingarna och att använda de andliga gåvor Gud hade gett dem, men samhället accepterade inte att en kvinna undervisade männen.

36Var det från er som Guds ord kom från början? Är det bara till er det har kommit? 37Om någon anser sig vara en profet, eller andlig, ska han veta att det jag skriver till er är en befallning från Herren. 38Men om någon inte vill acceptera detta, ska han inte heller bli accepterad.

39Alltså, mina syskon: sträva efter att profetera, och hindra inte någon från att tala andra språk. 40Se bara till att allt sker värdigt och med ordning.