New International Version

Isaiah 44:1-28

Israel the Chosen

1“But now listen, Jacob, my servant,

Israel, whom I have chosen.

2This is what the Lord says—

he who made you, who formed you in the womb,

and who will help you:

Do not be afraid, Jacob, my servant,

Jeshurun,44:2 Jeshurun means the upright one, that is, Israel. whom I have chosen.

3For I will pour water on the thirsty land,

and streams on the dry ground;

I will pour out my Spirit on your offspring,

and my blessing on your descendants.

4They will spring up like grass in a meadow,

like poplar trees by flowing streams.

5Some will say, ‘I belong to the Lord’;

others will call themselves by the name of Jacob;

still others will write on their hand, ‘The Lord’s,’

and will take the name Israel.

The Lord, Not Idols

6“This is what the Lord says—

Israel’s King and Redeemer, the Lord Almighty:

I am the first and I am the last;

apart from me there is no God.

7Who then is like me? Let him proclaim it.

Let him declare and lay out before me

what has happened since I established my ancient people,

and what is yet to come—

yes, let them foretell what will come.

8Do not tremble, do not be afraid.

Did I not proclaim this and foretell it long ago?

You are my witnesses. Is there any God besides me?

No, there is no other Rock; I know not one.”

9All who make idols are nothing,

and the things they treasure are worthless.

Those who would speak up for them are blind;

they are ignorant, to their own shame.

10Who shapes a god and casts an idol,

which can profit nothing?

11People who do that will be put to shame;

such craftsmen are only human beings.

Let them all come together and take their stand;

they will be brought down to terror and shame.

12The blacksmith takes a tool

and works with it in the coals;

he shapes an idol with hammers,

he forges it with the might of his arm.

He gets hungry and loses his strength;

he drinks no water and grows faint.

13The carpenter measures with a line

and makes an outline with a marker;

he roughs it out with chisels

and marks it with compasses.

He shapes it in human form,

human form in all its glory,

that it may dwell in a shrine.

14He cut down cedars,

or perhaps took a cypress or oak.

He let it grow among the trees of the forest,

or planted a pine, and the rain made it grow.

15It is used as fuel for burning;

some of it he takes and warms himself,

he kindles a fire and bakes bread.

But he also fashions a god and worships it;

he makes an idol and bows down to it.

16Half of the wood he burns in the fire;

over it he prepares his meal,

he roasts his meat and eats his fill.

He also warms himself and says,

“Ah! I am warm; I see the fire.”

17From the rest he makes a god, his idol;

he bows down to it and worships.

He prays to it and says,

“Save me! You are my god!”

18They know nothing, they understand nothing;

their eyes are plastered over so they cannot see,

and their minds closed so they cannot understand.

19No one stops to think,

no one has the knowledge or understanding to say,

“Half of it I used for fuel;

I even baked bread over its coals,

I roasted meat and I ate.

Shall I make a detestable thing from what is left?

Shall I bow down to a block of wood?”

20Such a person feeds on ashes; a deluded heart misleads him;

he cannot save himself, or say,

“Is not this thing in my right hand a lie?”

21“Remember these things, Jacob,

for you, Israel, are my servant.

I have made you, you are my servant;

Israel, I will not forget you.

22I have swept away your offenses like a cloud,

your sins like the morning mist.

Return to me,

for I have redeemed you.”

23Sing for joy, you heavens, for the Lord has done this;

shout aloud, you earth beneath.

Burst into song, you mountains,

you forests and all your trees,

for the Lord has redeemed Jacob,

he displays his glory in Israel.

Jerusalem to Be Inhabited

24“This is what the Lord says—

your Redeemer, who formed you in the womb:

I am the Lord,

the Maker of all things,

who stretches out the heavens,

who spreads out the earth by myself,

25who foils the signs of false prophets

and makes fools of diviners,

who overthrows the learning of the wise

and turns it into nonsense,

26who carries out the words of his servants

and fulfills the predictions of his messengers,

who says of Jerusalem, ‘It shall be inhabited,’

of the towns of Judah, ‘They shall be rebuilt,’

and of their ruins, ‘I will restore them,’

27who says to the watery deep, ‘Be dry,

and I will dry up your streams,’

28who says of Cyrus, ‘He is my shepherd

and will accomplish all that I please;

he will say of Jerusalem, “Let it be rebuilt,”

and of the temple, “Let its foundations be laid.” ’

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 44:1-28

Den ende Guden

1Lyssna nu, min tjänare Jakob,

Israel, som jag har utvalt:

2Så säger Herren,

som skapade dig

och formade dig i moderlivet,

han som hjälper dig:

Var inte rädd, min tjänare Jakob,

Jeshurun44:2 Namnets betydelse på hebreiska är rättrådig, Lagens väktare., som jag har utvalt.

3Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,

floder över uttorkat land.

Jag ska utgjuta min Ande

över dina barn

och mina välsignelser

över dina ättlingar.

4De ska växa upp bland gräset,

som pilträd på en flodstrand.

5En ska säga: ’Jag tillhör Herren’,

en annan bära Jakobs namn,

en tredje ska skriva

att han är Herrens

och hedras med namnet Israel.”

6Så säger Herren, Israels kung och befriare,

härskarornas Herre:

”Jag är den förste och jag är den siste.

Det finns ingen annan Gud än jag.

7Vem är som jag?

Låt honom tala om det,

förklara, lägga fram för mig

vad som hänt sedan jag formade mitt folk i urtiden,

och vad som ska komma.44:7 I versens mittdel är grundtextens innebörd oviss.

Låt dem berätta vad som ska komma att ske.

8Var inte förskräckta, var inte rädda!

Har jag inte förkunnat

och förutsagt detta för länge sedan?

Ni är mina vittnen.

Finns det någon annan Gud än jag?

Nej, ingen annan klippa finns, jag vet ingen.”

Avgudarnas meningslöshet

9De som bygger avgudar åt sig är ingenting.

Deras älskade beläten har ingen hjälp att ge.

Deras vittnen ser inget och vet inget,

de får stå där med skam.

10Vem gör sig en gud, gjuter en gudabild

som inte är till någon nytta för honom?

11Alla hans anhängare ska stå med skam,

för hantverkarna som gjort dem är själva bara människor.

Låt dem alla samlas och ställa sig där.

Alla ska de stå där med skam och i skräck.

12Smeden bearbetar järn vid sitt städ, i glöden,

och formar det med hammare med all sin kraft.

Han blir hungrig och trött,

dricker inget vatten och blir matt.44:12 Grundtextens innebörd är osäker.

13Snickaren tar mått med band,

sätter ut märken med krita

och hugger ut den med stämjärn.

Han märker ut formen med passare,

formar den som en människa i all hennes glans,

som sedan kan bo i ett tempel.

14Man hugger ner cedrar åt sig,

tar cypress och ek

och låter dem växa bland skogens träd,

eller planterar ett cederträd som regnet får att växa.44:14 Vilka träd det är exakt som avses är osäkert.

15Av trädet får man sedan ved

att värma sig med

och för att tända en eld för att baka bröd.

Men man gör också en gud som man tillber

och faller ner inför.

16Hälften av träet använder man till en brasa

där man lagar mat och steker kött att mätta sig med,

värmer sig och säger:

”Så, nu är jag varm, nu kan jag sitta och se på elden.”

17Av resten gör man en gud, en avgud,

som man faller ner för, dyrkar

och ber till och säger:

”Rädda mig! Du är min gud!”

18Dessa vet ingenting, förstår ingenting,

deras ögon är tillslutna så att de inte kan se,

liksom deras sinnen så att de inte kan fatta.

19Ingen tänker efter,

ingen har vett och förstånd att säga:

”Jag har eldat upp hälften av det

för att baka bröd på kolen, steka kött och äta.

Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?

Skulle jag falla ner för ett stycke trä?”

20Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv.

Han kan inte rädda sig själv

eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”

Guds skaparmakt

21”Tänk på detta, Jakob,

Israel, för du är min tjänare!

Jag har format dig, du är min tjänare, Israel,

och jag ska inte glömma bort dig.

22Jag har utplånat dina synder som ett moln,

dina brott som morgondimman.

Vänd om till mig,

för jag har friköpt dig.”

23Sjung av glädje, ni himlar,

om vad Herren har gjort!

Ropa högt, jordens djup!

Stäm upp en sång, ni berg,

du skog med alla dina träd,

för Herren har friköpt Jakob

och visar sig härlig i Israel!

Jerusalem ska bli bebott

24Så säger Herren, din befriare,

han som formade dig i moderlivet:

”Jag är Herren

som har skapat allt,

som ensam spänt upp himlarna

och ensam brett ut jorden.

25Jag är den som tillintetgör de falska profeterna

och gör spåmännen till dårar,

som förkastar de visas lärdom

och gör den till dårskap.

26Men jag verkställer mina tjänares ord

och fullföljer vad mina sändebud sagt.

Jag säger om Jerusalem:

’Det ska bli bebott,’

och om Juda städer:

’De ska bli uppbyggda.’

Jag ska resa upp deras ruiner igen.

27Jag säger till havsdjupet:

’Torka ut!’

Och jag torkar ut dina floder.

28Jag säger om Kyros: ’Han är min herde,

han ska förverkliga allt jag vill.’

Han ska säga om Jerusalem:

’Det ska bli uppbyggt,’

och om templet:

’Dess grund ska läggas.’