New International Version

Genesis 3

The Fall

1Now the serpent was more crafty than any of the wild animals the Lord God had made. He said to the woman, “Did God really say, ‘You must not eat from any tree in the garden’?”

The woman said to the serpent, “We may eat fruit from the trees in the garden, but God did say, ‘You must not eat fruit from the tree that is in the middle of the garden, and you must not touch it, or you will die.’”

“You will not certainly die,” the serpent said to the woman. “For God knows that when you eat from it your eyes will be opened, and you will be like God, knowing good and evil.”

When the woman saw that the fruit of the tree was good for food and pleasing to the eye, and also desirable for gaining wisdom, she took some and ate it. She also gave some to her husband, who was with her, and he ate it. Then the eyes of both of them were opened, and they realized they were naked; so they sewed fig leaves together and made coverings for themselves.

Then the man and his wife heard the sound of the Lord God as he was walking in the garden in the cool of the day, and they hid from the Lord God among the trees of the garden. But the Lord God called to the man, “Where are you?”

10 He answered, “I heard you in the garden, and I was afraid because I was naked; so I hid.”

11 And he said, “Who told you that you were naked? Have you eaten from the tree that I commanded you not to eat from?”

12 The man said, “The woman you put here with me—she gave me some fruit from the tree, and I ate it.”

13 Then the Lord God said to the woman, “What is this you have done?”

The woman said, “The serpent deceived me, and I ate.”

14 So the Lord God said to the serpent, “Because you have done this,

“Cursed are you above all livestock
    and all wild animals!
You will crawl on your belly
    and you will eat dust
    all the days of your life.
15 And I will put enmity
    between you and the woman,
    and between your offspring[a] and hers;
he will crush[b] your head,
    and you will strike his heel.”

16 To the woman he said,

“I will make your pains in childbearing very severe;
    with painful labor you will give birth to children.
Your desire will be for your husband,
    and he will rule over you.”

17 To Adam he said, “Because you listened to your wife and ate fruit from the tree about which I commanded you, ‘You must not eat from it,’

“Cursed is the ground because of you;
    through painful toil you will eat food from it
    all the days of your life.
18 It will produce thorns and thistles for you,
    and you will eat the plants of the field.
19 By the sweat of your brow
    you will eat your food
until you return to the ground,
    since from it you were taken;
for dust you are
    and to dust you will return.”

20 Adam[c] named his wife Eve,[d] because she would become the mother of all the living.

21 The Lord God made garments of skin for Adam and his wife and clothed them. 22 And the Lord God said, “The man has now become like one of us, knowing good and evil. He must not be allowed to reach out his hand and take also from the tree of life and eat, and live forever.” 23 So the Lord God banished him from the Garden of Eden to work the ground from which he had been taken. 24 After he drove the man out, he placed on the east side[e] of the Garden of Eden cherubim and a flaming sword flashing back and forth to guard the way to the tree of life.

Footnotes

  1. Genesis 3:15 Or seed
  2. Genesis 3:15 Or strike
  3. Genesis 3:20 Or The man
  4. Genesis 3:20 Eve probably means living.
  5. Genesis 3:24 Or placed in front

Nya Levande Bibeln

1 Mosebok 3

Adam och Eva syndar

1Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?

2-3 Naturligtvis får vi äta frukten, svarade kvinnan. Det är bara av trädet mitt i trädgården som vi inte får äta. Gud säger att vi inte får äta eller ens röra dess frukt, för då kommer vi att dö.

Det är lögn! väste ormen. Ni kommer inte att dö!

Gud vet mycket väl att i samma ögonblick som ni äter av den kommer ni att bli som han. Era ögon kommer att öppnas, och ni kommer att kunna skilja mellan gott och ont!

Kvinnan lät sig övertygas. Frukten såg god och saftig ut! Och den skulle ju ge henne vishet! Därför åt hon lite av den och gav en bit till sin man, som också smakade på den.

Men när de åt av frukten blev de plötsligt medvetna om att de var nakna och blev generade. Därför band de ihop fikonlöv runt höfterna för att skyla sig.

När de den kvällen hörde Herren Gud vandra omkring i trädgården gömde de sig bland träden.

Herren Gud ropade till Adam: Varför gömmer du dig?

10 Adam svarade: Jag hörde att du kom och ville inte att du skulle se mig naken.

11 Vem har talat om för dig att du är naken? frågade Herren Gud. Har du ätit av frukten från trädet som jag varnade dig för?

12 Ja, erkände Adam, Kvinnan, som jag fick av dig gav mig en bit, och jag åt.

13 Då frågade Herren Gud kvinnan: Hur kunde du göra något sådant? Ormen lurade mig, svarade hon.

14 Därför sa Herren Gud till ormen: Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord.

15 Från och med nu kommer du och kvinnan att vara fiender, och samma förhållande ska gälla mellan din avkomma och hennes barn. Barnet kommer att krossa ditt huvud, medan du kommer att hugga det i hälen.

16 Sedan sa Gud till kvinnan: Du kommer att föda barn med smärta och plågor. Trots detta kommer du att välkomna din mans kärlek, och han ska råda över dig.

17 Till Adam sa Gud: Eftersom du lyssnade till din hustru och åt frukten, fast jag hade sagt att du inte fick det, låter jag en förbannelse vila över marken. Hela ditt liv kommer du att få slita för ditt uppehälle.

18 Marken ska ge dig tistlar och törnen, och du ska äta dess örter.

19 Hela livet ända tills du dör kommer du att få kämpa för att bruka den. Sedan kommer du att återvända till den jord du kom ifrån, för du skapades av jord, och till jorden ska du återvända.

20 Mannen kallade sin hustru Eva, som betyder den livgivande, för han sa: Hon ska bli mor till hela människosläktet.

21 Och Herren Gud gav Adam och hans hustru kläder av djurhudar.

22 Sedan sa Herren Gud: Eftersom mannen har blivit som vi är och kan skilja det goda från det onda, vad kommer då att hända om han äter av frukten på Livets Träd och lever i evighet?

23 Därför visade Herren Gud ut honom ur Edens trädgård och skickade bort honom för att bruka den jord som han hade skapats av.

24 På så sätt drev Herren ut honom, och öster om Edens trädgård placerade Gud mäktiga änglar med flammande svärd för att skydda vägen till Livets Träd.