New International Version

Ecclesiastes 3

A Time for Everything

1There is a time for everything,
    and a season for every activity under the heavens:

    a time to be born and a time to die,
    a time to plant and a time to uproot,
    a time to kill and a time to heal,
    a time to tear down and a time to build,
    a time to weep and a time to laugh,
    a time to mourn and a time to dance,
    a time to scatter stones and a time to gather them,
    a time to embrace and a time to refrain from embracing,
    a time to search and a time to give up,
    a time to keep and a time to throw away,
    a time to tear and a time to mend,
    a time to be silent and a time to speak,
    a time to love and a time to hate,
    a time for war and a time for peace.

What do workers gain from their toil? 10 I have seen the burden God has laid on the human race. 11 He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the human heart; yet[a] no one can fathom what God has done from beginning to end. 12 I know that there is nothing better for people than to be happy and to do good while they live. 13 That each of them may eat and drink, and find satisfaction in all their toil—this is the gift of God. 14 I know that everything God does will endure forever; nothing can be added to it and nothing taken from it. God does it so that people will fear him.

15 Whatever is has already been,
    and what will be has been before;
    and God will call the past to account.[b]

16 And I saw something else under the sun:

In the place of judgment—wickedness was there,
    in the place of justice—wickedness was there.

17 I said to myself,

“God will bring into judgment
    both the righteous and the wicked,
for there will be a time for every activity,
    a time to judge every deed.”

18 I also said to myself, “As for humans, God tests them so that they may see that they are like the animals. 19 Surely the fate of human beings is like that of the animals; the same fate awaits them both: As one dies, so dies the other. All have the same breath[c]; humans have no advantage over animals. Everything is meaningless. 20 All go to the same place; all come from dust, and to dust all return. 21 Who knows if the human spirit rises upward and if the spirit of the animal goes down into the earth?”

22 So I saw that there is nothing better for a person than to enjoy their work, because that is their lot. For who can bring them to see what will happen after them?

Footnotes

  1. Ecclesiastes 3:11 Or also placed ignorance in the human heart, so that
  2. Ecclesiastes 3:15 Or God calls back the past
  3. Ecclesiastes 3:19 Or spirit

Swedish Contemporary Bible

Ecclesiastes 3

Allt har sin tid

1Allt har sin tid,

varje sak under himlen sin tidpunkt:

2En tid att födas och en tid att dö,

en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,

3en tid att döda och en tid att hela,

en tid att riva ner och en tid att bygga upp,

4en tid att gråta och en tid att skratta,

en tid att sörja och en tid att dansa,

5en tid att kasta stenar och en tid att samla stenar,

en tid att kramas och en tid att låta bli att kramas,

6en tid att söka och en tid att tappa bort,

en tid att behålla och en tid att kasta bort,

7en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,

en tid att vara tyst och en tid att tala,

8en tid att älska och en tid att hata,

en tid för krig och en tid för fred.

9Vad får då arbetaren ut av sin möda? 10Jag har sett den börda som Gud lagt på människan. 11Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i deras hjärtan,[a] men människan kan ändå inte fatta Guds gärningar från början till slut. 12Jag insåg att det inte fanns något bättre för dem än att vara glada och göra gott under sitt liv. 13Och var och en som kan äta och dricka och finna tillfredsställelse i all sin möda har det också som en gåva från Gud. 14Jag vet att vad Gud gör består för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom.

15Det som finns har redan varit,

det som ska komma har redan funnits.

Gud kallar fram det förflutna.

Meningslöshet och ondska finns överallt

16Dessutom såg jag under solen att på rättsplatsen satt orätt, på rättfärdighetens plats orätt.

17Jag sa för mig själv:

”Gud dömer både den rättfärdige och den gudlöse.

För det finns en tid för allt som sker och för varje handling.”

18Jag sa vidare för mig själv: ”Så är det för människornas skull. Gud prövar dem, för att de ska inse att de inte är bättre än djuren. 19Människor och djur har samma öde. Den ene dör liksom den andre, och båda har samma livsande. Människan har inget företräde framför djuren. Allting är meningslöst.

20Alla går mot samma mål –

till den jord som de har kommit ifrån

måste de vända tillbaka.

21Vem vet om människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?”

22Jag förstod att det inte fanns något bättre för människan än att hon gläder sig över sitt arbete, för det är hennes del. Vem kan vägleda henne till att se vad som ska komma efter henne?

Footnotes

  1. 3:11 Det är osäkert om det är människans evighetslängtan som åsyftas, eller om satsen hör ihop med den föregående och ska tolkas som att allt det sköna Gud gjort ska bestå för evigt.