New International Version

Ecclesiastes 1

Everything Is Meaningless

1The words of the Teacher,[a] son of David, king in Jerusalem:

“Meaningless! Meaningless!”
    says the Teacher.
“Utterly meaningless!
    Everything is meaningless.”

What do people gain from all their labors
    at which they toil under the sun?
Generations come and generations go,
    but the earth remains forever.
The sun rises and the sun sets,
    and hurries back to where it rises.
The wind blows to the south
    and turns to the north;
round and round it goes,
    ever returning on its course.
All streams flow into the sea,
    yet the sea is never full.
To the place the streams come from,
    there they return again.
All things are wearisome,
    more than one can say.
The eye never has enough of seeing,
    nor the ear its fill of hearing.
What has been will be again,
    what has been done will be done again;
    there is nothing new under the sun.
10 Is there anything of which one can say,
    “Look! This is something new”?
It was here already, long ago;
    it was here before our time.
11 No one remembers the former generations,
    and even those yet to come
will not be remembered
    by those who follow them.

Wisdom Is Meaningless

12 I, the Teacher, was king over Israel in Jerusalem. 13 I applied my mind to study and to explore by wisdom all that is done under the heavens. What a heavy burden God has laid on mankind! 14 I have seen all the things that are done under the sun; all of them are meaningless, a chasing after the wind.

15 What is crooked cannot be straightened;
    what is lacking cannot be counted.

16 I said to myself, “Look, I have increased in wisdom more than anyone who has ruled over Jerusalem before me; I have experienced much of wisdom and knowledge.” 17 Then I applied myself to the understanding of wisdom, and also of madness and folly, but I learned that this, too, is a chasing after the wind.

18 For with much wisdom comes much sorrow;
    the more knowledge, the more grief.

Footnotes

  1. Ecclesiastes 1:1 Or the leader of the assembly; also in verses 2 and 12

Nya Levande Bibeln

Predikaren 1

Allt är meningslöst

1Författare: Salomo, kungen i Jerusalem, Davids son, Predikaren.

Allt är meningslöst, det finns ingenting som är värt något.

3-7 Vad får egentligen en människa ut av allt sitt arbete? Generationer kommer och går, men det gör varken till eller från. Solen går upp och ner och skyndar sig runt för att gå upp igen. Vinden blåser åt söder och åt norr, fram och tillbaka utan att komma någonstans. Floderna rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt, och vattnet återvänder till floderna och flyter sedan än en gång ut i havet.

8-11 Allt detta är oerhört tröttsamt. Det spelar ingen roll hur mycket vi får se, för vi blir ändå aldrig nöjda. Och hur mycket vi än får höra får vi inte nog.Historien upprepar sig. Ingenting är nytt under solen. Allt har gjorts eller sagts tidigare. Kan man peka på något som verkligen är nytt? Hur kan man veta att det inte redan fanns för längesedan? Vi vet inte vad som har hänt i det förflutna, och i framtiden kommer inte heller någon att veta vad vi haft för oss.

12-15 Jag, Predikaren, var kung i Israel och bodde i Jerusalem. Jag bestämde mig för att utforska hela universum. Då upptäckte jag att det inte var någon lycklig lott Gud hade tilldelat människan. Allt hon gör är meningslöst, det är som att jaga efter vinden. Det som är fel kan inte rättas till, och det är ingen mening med att tänka på det som har varit.

16-18 Jag sa för mig själv: Jag har skaffat mig mer kunskap än någon annan tidigare kung i Jerusalem. Jag har mer förstånd och vet mer.Jag ansträngde mig verkligen för att bli vis, men nu inser jag att det också var som att jaga efter vinden, för ju mer visdom jag skaffade mig, desto mer bekymmer fick jag. Att få mera kunskap gör bara ont.