New Amharic Standard Version

ኢያሱ 2:1-24

ረዓብና እስራኤላውያን ሰላዮች

1ከዚያም የነዌ ልጅ ኢያሱ፣ “ሄዳችሁ ምድሪቱን፣ በተለይም የኢያሪኮን ከተማ ሰልሉ” ብሎ ከሰጢም ሁለት ሰላዮች በስውር ላከ፤ ሰዎቹም ሄደው ረዓብ ከተባለች ጋለ ሞታ2፥1 ምናልባትም፣ “የሆቴል ቤት” ተጠቃሚ ቤት ገቡ፤ በዚያም ዐደሩ።

2ለኢያሪኮም ንጉሥ፣ “እነሆ፤ ምድሪቱን ሊሰልሉ ጥቂት እስራኤላውያን በሌሊት ወደዚህ መጥተዋል” ተብሎ ተነገረው። 3የኢያሪኮም ንጉሥ፣ “ወደ አንቺ መጥተው ወደ ቤትሽ የገቡት ሰዎች ምድሪቱን በሙሉ ለመሰለል ስለ ሆነ፣ እንድታስወጪአቸው” የሚል መልእክት ወደ ረዓብ ላከ።

4ሴቲቱ ግን ሁለቱን ሰዎች ተቀብላ ሸሽጋቸው ስለ ነበር፣ እንዲህ አለች፤ “በእርግጥ ሰዎቹ ወደ እኔ መጥተዋል፤ ነገር ግን ከወዴት እንደ መጡ አላውቅም። 5ጨልሞ የቅጥሩ በር ከመዘጋቱ በፊት ወጥተው ሄደዋል፤ በየት በኩል እንደሄዱ ግን እኔ አላውቅም፤ ልትደርሱባቸው ትችላላችሁና ፈጥናችሁ ተከታተሏቸው።” 6ነገር ግን ሰዎቹን ጣራ ላይ አውጥታ በረበረበችው የተልባ እግር ውስጥ ደብቃቸው ነበር። 7ሰዎቹም ሰላዮቹን በመከታተል ወደ ዮርዳኖስ መሻገሪያ የሚወስደውን መንገድ ይዘው ሄዱ፣ አሳዳጆቹ ወጥተው እንደሄዱም የቅጥሩ በር ተዘጋ።

8ሰላዮቹ ከመተኛታቸው በፊት ሴቲቱ ወደ ጣራው ወጥታ፣ 9እንዲህ አለቻቸው፤ “እግዚአብሔር ይህችን ምድር እንደሰጣችሁ፣ እናንተንም መፍራት እንዳደረብን፣ የዚህች አገር ነዋሪዎች ሁሉ ልባቸው በፊታችሁ መቅለጡንም ዐውቃለሁ። 10ከግብፅ በወጣችሁ ጊዜ እግዚአብሔር ቀይ ባሕርን2፥10 ዕብራይስጡ፣ “ያም ስውፍ” ይላል፤ ይኸውም የደንገል ባሕር ማለት ነው። በፊታችሁ እንዴት እንዳደረቀ፣ እናንተም ከዮርዳኖስ በስተ ምሥራቅ ፈጽሞ ያጠፋችኋቸውን2፥10 የዕብራይስጡ ቃል አንድን ሰው ወይም ነገር ሙሉ በሙሉ በማጥፋት ለእግዚአብሔር መስጠት ማለት ነው። ሁለቱን የአሞራውያን ነገሥታት፣ ሴዎንንና ዐግን ምን እንዳደረጋችኋቸው ሰምተናል። 11ይህን በሰማን ጊዜ ልባችን ቀለጠ፤ እናንተን ከመፍራት የተነሣም ያልተሸበረ ሰው አልነበረም፤ እግዚአብሔር አምላካችሁ በላይም በሰማይ፣ በታችም በምድር እርሱ አምላክ ነውና። 12እንግዲህ እኔ በጎነትን እንዳሳየኋችሁ ሁሉ፣ እናንተም በጎነትን ለአባቴ ቤት እንድታሳዩ በእግዚአብሔር ማሉልኝ፤ መተማመኛ የሚሆን ምልክትም ስጡኝ፤ 13የአባቴንና የእናቴን፣ የወንድሞቼንና የእኅቶቼን እንዲሁም የእነርሱ የሆነውን ነፍስ ሁሉ እንድታተርፉልኝ፤ ከሞትም አድኑን።”

14ሰዎቹም፣ “የእናንተን ሞት ለእኛ ያድርገው! እኛ የምናደርገውን ሁሉ ካልተናገራችሁ፣ እግዚአብሔር ምድሪቱን በሚሰጠን ጊዜ፣ በጎነትና ታማኝነት እናሳይሻለን” አሏት።

15መኖሪያ ቤቷ የከተማውን ቅጥር ተጠግቶ የተሠራ ስለ ነበር፣ ሰዎቹን በመስኮት አሾልካ በገመድ አወረደቻቸው። 16እርሷም፣ “የሚከታተሏችሁ ሰዎች እንዳያገኟችሁ፣ ወደ ኰረብታዎቹ ሂዱ፤ እነርሱ እስኪመለሱም ድረስ ሦስት ቀን በዚያ ተሸሸጉ፤ ከዚያ በኋላ መንገዳችሁን ትቀጥላላችሁ” አለቻቸው።

17ሰዎቹም እንዲህ አሏት፤ “ባማልሽን በዚህ መሓላ የምንያዘው፣ 18ወደ ምድሪቱ በገባን ጊዜ፣ ይህን ቀይ ፈትል እኛን ባወረ ድሽበት መስኮት ላይ አስረሽ ካንጠለጠልሽው፣ እንዲሁም አባትሽንና እናትሽን፣ ወንድሞችሽንና የአባትሽን ቤተ ሰዎች ሁሉ ወደ ቤትሽ ካመጣሻቸው ብቻ ነው። 19ማንም ከቤትሽ ወጥቶ መንገድ ላይ ቢገኝ፣ ደሙ በራሱ ላይ ነው፤ እኛ አንጠየቅበትም፤ ነገር ግን ከአንቺ ጋር እቤት ውስጥ ያለ ማንኛውም ሰው ከተነካ የደሙ ባለ ዕዳ እኛ እንሆናለን። 20እኛ የምናደርገውን ብትናገሪ ግን፣ ካስማልሽን መሐላ ነጻ እንሆናለን።”

21እርሷም፣ “ይሁን፤ ባላችሁት ተስማምቻለሁ” ስትል መለሰች፤ ከዚያም ሰደደቻቸው፤ እነርሱም ሄዱ፤ ቀይ ፈትሉንም በመስኮቷ ላይ አንጠለጠለችው።

22እነርሱም ወጥተው ወደ ኰረብቶቹ ሄዱ፤ የሚከታተሏቸውም ሰዎች በየመንገዱ ሁሉ ላይ ፈልገውና አጥተው እስኪመለሱ ድረስ፣ ሦስት ቀን በዚያው ተሸሸጉ። 23ሁለቱም ሰላዮች ተመለሱ፤ ከኰረብቶቹም ወርደው ወንዙን በመሻገር፣ ወደ ነዌ ልጅ ወደ ኢያሱ መጥተው ያጋጠማቸውን ነገር ሁሉ ነገሩት። 24ለኢያሱም፣ “በእርግጥ እግዚአብሔር ምድሪቱን በሙሉ በእጃችን አሳልፎ ሰጥቶናል፤ በዚያ የሚኖረውም ሕዝብ ሁሉ እኛን ከመፍራቱ የተነሣ ልቡ መቅለጡን አይተናል” አሉት።

Swedish Contemporary Bible

Josua 2:1-24

Rachav gömmer två män i sitt hus

1I hemlighet sände Josua ut två spioner från Shittim. De skulle ta sig över floden och undersöka hur det såg ut på andra sidan och särskilt i Jeriko. De kom till ett hus där en prostituerad kvinna som hette Rachav bodde och tänkte stanna där över natten. 2Men kungen i Jeriko hade blivit informerad om att några israeliter hade kommit dit för att spionera på landet. 3Han sände därför bud till Rachav och lät säga: ”Lämna ut männen som kom till ditt hus, för de är spioner som har blivit hitskickade för att utforska landet.”

4Rachav gömde då männen och förklarade sedan: ”De var här för ett litet tag sedan, men jag visste inte var de kom ifrån. 5De lämnade staden när det blev mörkt just som stadsportarna skulle stängas och jag vet inte vart de tog vägen. Om ni skyndar er kan ni nog hinna ifatt dem!” 6I själva verket hade hon gömt dem uppe på taket under en hög med linhalm som var utlagd på tork.

7Kungens män började genast leta efter dem och gav sig iväg bort mot Jordan och vadställena och så fort förföljarna lämnat staden, stängde man till stadsportarna.

8Innan de båda männen hade slagit sig till ro för natten, gick Rachav upp till dem på taket. 9”Jag förstår att Herren tänker ge er detta land”, sa hon till dem. ”Vi är alla rädda för er. Allt mod försvinner hos dem som bor här i landet. 10Vi har nämligen hört hur Herren torkade bort vattnen till en väg genom Sävhavet åt er när ni lämnade Egypten. Vi vet också vad ni gjorde med kungarna Sichon och Og, de båda amoreiska kungarna på östra sidan Jordan, hur ni vigde dem åt förintelse. 11Inte undra på att vi är skräckslagna! När man hör sådana saker har man inte så mycket mod kvar. För Herren, er Gud, är Gud över både himmel och jord. 12Svär nu vid Herren att ni visar godhet mot mig och min familj när nu jag har visat godhet mot er. Ge mig ett tecken på det! 13Låt min far och mor, mina bröder och systrar och deras familjer få leva!”

14Männen svarade: ”Vi svarar för er med våra egna liv, om du inte förråder oss. När Herren ger oss landet, ska vi visa er godhet och trohet.”

15Hon firade sedan ner männen genom fönstret med ett rep, för hon bodde i ett hus som var inmurat i stadsmuren. 16”Fly upp i bergen”, sa hon till dem. ”Håll er gömda där för förföljarna i tre dagar tills de har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta.”

17Männen sa till henne: ”Vår ed är inte bindande 18om du inte låter det här röda snöret hänga ner från fönstret som du släppte oss ner igenom när vi kommer in i landet. Se till att dina föräldrar och syskon och hela din familj befinner sig inne i huset! 19Om någon ger sig ut på gatan, tar han själv ansvaret för sitt liv och då kan vi inte ansvara för vad som händer, men om någon som finns i ditt hus dödas eller skadas är skulden vår. 20Om du å andra sidan förråder oss är vi inte längre bundna vid vårt löfte.”

21”Jag ska göra precis som ni säger”, svarade hon och sände iväg dem. Sedan knöt hon fast det röda snöret i fönstret.

22Männen gick upp i bergen och stannade där i tre dagar, tills förföljarna hade återvänt till staden. De hade letat efter männen överallt utmed vägarna utan framgång. 23Då vandrade de båda männen ner igen från bergen, gick över floden och kom till Josua, Nuns son, för att rapportera vad som hänt.

24”Det är uppenbart att Herren kommer att ge oss hela landet”, förklarade de. ”Alla där borta är dödsförskräckta för oss.”