New Amharic Standard Version

መክብብ 12:1-14

1የጭንቀት ጊዜ ሳይመጣ፣

“ደስ አያሰኙኝም”

የምትላቸው ዓመታት ሳይደርሱ፣

በወጣትነትህ ጊዜ፣ ፈጣሪህን አስብ።

2ፀሓይና ብርሃን፣

ጨረቃና ከዋክብት ሳይጨልሙ፣

ደመናትም ከዝናብ በኋላ ሳይመለሱ፣

3ቤት ጠባቂዎች ሲርዱ፣

ብርቱዎች ሲጐብጡ፣

ጥቂት በመሆናቸው ፈጪታዎች ሲያቆሙ፣

በመስኮት የሚያዩትም ሲፈዙ፣

4ወደ አደባባይ የሚያወጡ በሮች ሲዘጉ፣

ወፍጮ ሟልጦ ድምፁ ሲላሽ፣

ሰው በወፍ ድምፅ ሲነሣ፣

ዝማሬው ሁሉ ሲዳከም፤

5ዳገት መውጣት ሲያርድ፣

መንገድም ሲያስፈራ፣

የለውዝ ዛፍ ሲያብብ፣

አንበጣም ራሱን ሲጐትት፣

ፍላጎት ሲጠፋ፤

በዚያም ጊዜ ሰው ወደ ዘላለማዊ ቤቱ ይሄዳል፤

አልቃሾችም በአደባባዮች ይዞራሉ።

6የብር ሰንሰለት ሳይበጠስ፣

የወርቅ ሳሕንም ሳይሰበር፣

የውሃ መቅጃው በምንጩ አጠገብ ሳይከሰከስ፣

ወይም መንኰራኵሩ በውሃ ጒድጓድ ላይ ሳይሰበር፣

7ዐፈር ወደ መጣበት መሬት ሳይመለስ፣

መንፈስም ወደ ሰጠው ወደ እግዚአብሔር ሳይመለስ፣

ፈጣሪህን አስብ።

8ሰባኪው12፥8 ወይም የጉባኤ መሪ እንዲሁም በቍ 9 እና 10 “ከንቱ ከንቱ

ሁሉም ነገር ከንቱ ነው!” ይላል።

የነገሩ ፍጻሜ

9ሰባኪው ጥበበኛ ብቻ አልነበረም፤ ነገር ግን ለሕዝቡ ዕውቀትንም ያስተምር ነበር። እርሱም በጥልቅ አሰበ፤ ተመራመረም፤ ብዙ ምሳሌዎችንም በሥርዐት አዘጋጀ። 10ሰባኪው ትክክለኛውን ቃል ለማግኘት ተመራመረ፤ የጻፈውም ቅንና እውነት ነበረ።

11የጠቢባን ቃላት እንደ ሹል የከብት መንጃ ናቸው፤ የተሰበሰቡ አባባሎቹም እጅግ ተቀብቅበው እንደ ገቡ ችንካሮች ሲሆኑ፣ ከአንድ እረኛ የተሰጡ ናቸው። 12ልጄ ሆይ፤ ከዚህ ሁሉ በላይ በማንኛውም ነገር ተጠንቀቅ፤ አንዳችም አትጨምር።

ብዙ መጻሕፍትን መጻፍ ማብቂያ የለውም፤ ብዙ ማጥናትም ሰውነትን ያደክማል።

13እነሆ፤ ሁሉ ነገር ከተሰማ ዘንድ፣

የነገሩ ሁሉ ድምዳሜ ይህ ነው፤

እግዚአብሔርን ፍራ፤ ትእዛዛቱንም ጠብቅ፤

ይህ የሰው ሁለንተናዊ ተግባሩ ነውና።

14መልካምም ይሁን ክፉ፣

ስውር የሆነውን ነገር ሁሉ አንድ ሳይቀር፣

ማንኛውንም ሥራ እግዚአብሔር ወደ ፍርድ ያመጣዋልና።

Swedish Contemporary Bible

Predikaren 12:1-14

1Tänk på din Skapare i din ungdomstid,

innan de onda dagarna kommer

och de år närmar sig om vilka du säger:

”De ger mig ingen glädje”,

2innan solen och ljuset och månen och stjärnorna blir dunkla,

och molnen återvänder efter regnet.

3Då darrar väktarna i huset,

de starka männen böjer sig,

malerskorna har slutat mala, när de är så få,

och de som ser ut genom fönstren bara ser mörker.

4Då stängs dörrarna mot gatan,

och ljudet från kvarnen dämpas.

Man vaknar till fågelsång,

men sångerskorna har sänkt rösten.

5Då blir man rädd för alla högt belägna platser

och för fasor längs vägen,

när mandelträdet blommar,

gräshoppan släpar sig12:5 Det hebreiska uttryckets betydelse är osäker. fram,

och kaprisknoppen har mist sin kraft.

Människan går till sitt eviga hem,

och de sörjande går omkring på gatan,

6silvertråden brister,

guldskålen slås sönder,

krukan krossas vid källan

och hjulet bryts vid brunnen,

7stoftet vänder tillbaka till jorden, som det en gång kom från,

och livsanden vänder tillbaka till Gud, som en gång gav den.

Slutord

8”Meningslöst! Meningslöst!”

säger Predikaren.

”Allting är meningslöst.”

9Men Predikaren var inte bara vis, utan han förmedlade också sin kunskap till folket. Han tänkte också ut, formulerade och författade många ordspråk. 10Predikaren sökte noga efter de rätta orden och skrev ner rättframma sanningar.

11De visas ord är som oxpikar, ja som väl islagna spikar är deras tänkespråk. De kommer från en och samme herde. 12Men jag vill varna dig, min son, för allt annat utöver detta.

Det myckna bokskrivandet har inget slut, och mycket studium är tröttande för kroppen.

13Mycket har vi nu hört,

och detta blir slutsatsen:

Frukta Gud och håll hans bud,

detta är varje människas plikt.

14För Gud kommer att döma alla gärningar,

också de fördolda,

goda såväl som onda.