በእስራኤል ላይ የሚደርሰው ቅጣት
1እስራኤል ሆይ፤ ደስ አይበልሽ፤
እንደ ሌሎችም ሕዝቦች ሐሤት አታድርጊ፤
ለአምላክሽ ታማኝ አልሆንሽምና፤
በየእህል ዐውድማውም ላይ፣
ለጋለሞታ የሚከፈለውን ዋጋ ወድደሻል።
2የእህል ዐውድማዎችና የወይን መጭመቂያዎች ሕዝቡን አይመግቡም፤
አዲሱም የወይን ጠጅ ይጐድልባቸዋል።
3በእግዚአብሔር ምድር አይቀመጡም፤
ኤፍሬም ወደ ግብፅ ይመለሳል፤
የረከሰውንም ምግብ9፥3 በሥርዐቱ መሠረት ያልነጻ ማለት ነው በአሦር ይበላል።
4የወይን ጠጅን ቍርባን ለእግዚአብሔር አያፈስሱም፤
መሥዋዕታቸውም ደስ አያሰኘውም፤
እንዲህ ዐይነቱ መሥዋዕት ለእነርሱ የሐዘንተኞች እንጀራ ይሆንባቸዋል፤
የሚበሉትም ሁሉ ይረክሳሉ።
ይህ ምግብ ለገዛ ራሳቸው ይሆናል፤
ወደ እግዚአብሔርም ቤተ መቅደስ አይገባም።
5በእግዚአብሔር የበዓል ቀናት፣
በዓመት በዓሎቻችሁም ቀን ምን ታደርጋላችሁ?
6ከጥፋት ቢያመልጡም እንኳ፣
ግብፅ ትሰበስባቸዋለች፤
ሜምፎስም ትቀብራቸዋለች።
የብር ሀብታቸውን ዳዋ ያለብሰዋል፤
ድንኳኖቻቸውንም እሾኽ ይወርሳቸዋል።
7የቅጣት ቀን መጥቷል፤
የፍርድም ቀን ቀርቧል፤
እስራኤልም ይህን ይወቅ!
ኀጢአታችሁ ብዙ፣
ጠላትነታችሁም ታላቅ ስለሆነ፣
ነቢዩ እንደ ሞኝ፣
መንፈሳዊውም ሰው እንደ እብድ ተቈጥሯል።
8ነቢዩ ከአምላኬ ጋር ሆኖ፣
የኤፍሬም ጠባቂ ነው፤9፥8 ወይም ነቢዩ የኤፍሬም ጠባቂ ነው፤ የአምላኬ ሕዝብ…
ዳሩ ግን በመንገዱ ሁሉ ወጥመድ፣
በአምላኩም ቤት ጠላትነት ይጠብቀዋል።
9በጊብዓ እንደ ነበረው፣
በርኩሰት ውስጥ ተዘፍቀዋል፤
እግዚአብሔር ክፋታቸውን ያስባል፤
ስለ ኀጢአታቸውም ይቀጣቸዋል።
10“እስራኤልን ማግኘቴ፣
የወይንን ፍሬ በምድረ በዳ የማግኘት ያህል ነበር፤
አባቶቻችሁንም ማየቴ፣
የመጀመሪያውን የበለስ ፍሬ የማየት ያህል ነበር፤
ወደ ብዔልፌጎር በመጡ ጊዜ ግን፣
ለዚያ አሳፋሪ ጣዖት ራሳቸውን ለዩ፤
እንደ ወደዱትም ጣዖት የረከሱ ሆኑ።
11የኤፍሬም ክብር እንደ ወፍ በርሮ ይጠፋል፤
መውለድ፣ ማርገዝና መፅነስ የለም።
12ልጆችን ቢያሳድጉ እንኳ፣
ልጅ አልባ እስኪሆኑ ድረስ እነጥቃቸዋለሁ፤
ፊቴን ከእነርሱ በመለስሁ ጊዜ፣
ወዮ ለእነርሱ!
13ኤፍሬምን እንደ ጢሮስ፣
በመልካም ስፍራ ተተክሎ አየሁት፤
አሁን ግን ኤፍሬም ልጆቹን፣
ለነፍሰ ገዳዮች አሳልፎ ይሰጣል።”
14እግዚአብሔር ሆይ፤ ስጣቸው፤
ምን ትሰጣቸዋለህ?
የሚጨነግፉ ማሕፀኖችን፣
የደረቁ ጡቶችን ስጣቸው።
15“በጌልገላ ካደረጉት ክፋታቸው ሁሉ የተነሣ፣
እኔ በዚያ ጠላኋቸው፤
ስለ ሠሩት ኀጢአት፣
ከቤቴ አሳድዳቸዋለሁ፤
ከእንግዲህም አልወድዳቸውም፤
መሪዎቻቸው ሁሉ ዐመፀኞች ናቸው።
16ኤፍሬም ተመታ፤
ሥራቸው ደረቀ፤
ፍሬም አያፈሩም፤
ልጆች ቢወልዱም እንኳ፣
ተንከባክበው ያሳደጓቸውን ልጆቻቸውን እገድላለሁ።”
17ባለመታዘዛቸው ምክንያት፣
አምላኬ ይጥላቸዋል፤
በአሕዛብም መካከል ተንከራታች ይሆናሉ።
Israels straff
1Gläd dig inte, Israel,
jubla inte som andra folk.
För du har varit otrogen din Gud
och älskat en skökas lön
på varje tröskplats.
2Tröskplatsen och vinpressen kan inte livnära dem,
och vinet slår fel för dem.
3De får inte bo kvar i Herrens land,
utan Efraim ska föras tillbaka till Egypten
och äta oren mat i Assyrien.
4De ska inte få hälla ut vin
som drickoffer åt Herren,
och deras slaktoffer kan inte behaga honom.
Sådana ska vara för dem som sorgebröd.
Alla som äter av det blir orena.
Deras bröd är bara för dem själva
och ska inte komma in i Herrens hus.
5Vad ska ni göra på festdagen,
på Herrens högtidsdag?
6Om de kommer undan förödelsen
ska Egypten samla dem
och Memfis begrava dem.
Deras skatter av silver ska tistlar ta över,
och törnen ska växa i deras tält.9:6 Grundtexten är svårförståelig och dess innebörd osäker.
7Tiden är inne för straffet,
tiden är inne för vedergällningen,
det ska Israel veta.
Profeten är dum,
andens man vansinnig
för din stora synd
och ditt stora hat.
8Tillsammans med min Gud
är Efraims väktare profeten,
men snaror är lagda på alla hans vägar,
och hat råder i hans Guds hus.
9De har sjunkit i djupt fördärv,
som en gång i tiden i Giva.
Han minns deras ondska
och straffar deras synder.
10Som druvor i öknen
fann jag Israel,
era förfäder såg jag som säsongens allra första frukter
på ett fikonträd.
Men när de kom till Baal-Pegor
invigde de sig åt skamguden.
De blev lika vidriga
som den de älskade.
11Efraims ära flyger bort som en fågel,
inget barnafödande,
ingen graviditet,
ingen befruktning.
12Och även om de föder barn,
ska jag ta varenda av dem ifrån dem.
Ve dem,
när jag vänder mig bort ifrån dem!
13Jag har sett Efraim, likt Tyros,
planterad på en skön äng,9:13 Grundtextens innebörd är osäker i versens första del.
men Efraim ska få leda sina barn
till den som slaktar dem.”
14Ge dem, Herre, vad du ska ge dem!
Ge dem ofruktsamma moderliv
och förtorkade bröst.
15”För all deras ondska vid Gilgal
började jag hata dem där.
För deras onda gärningars skull
ska jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag kan inte längre älska dem.
Alla deras ledare är upproriska.
16Efraim är slagen,
deras rot är förtorkad,
och de bär inte mer frukt.
Även om de föder barn
ska jag döda deras dyrbara livsfrukt.”
17Min Gud förkastar dem,
därför att de inte har lyssnat till honom,
och de ska bli flyktingar bland folken.
