Mushuj Testamento Diospaj Shimi

1 Corintios 7

Caźaranamanta yachachishcami

1Cunanca cancuna quillcashpa imallata tapushcata cutichisha: «C'aricuna mana caźaranaca, alli canataca allimi.» Chashna cajpipish huainayana jahualla cashcamanta, c'aricunapish quiquin huarmita charichun, huarmicunapish quiquin cusata charichun ninimi. Cusaca, quiquin huarmiman cuna cashcata cuchun, huarmipish quiquin cusaman cuna cashcata cuchun. Huarmipaj cuerpoca, mana pai quiquinpajchu, cusapajmi. Cusapaj cuerpopish, mana pai quiquinpajchu, huarmipajmi. Cusapish, huarmipish ama mitsarinacuichijchu. Ishquindij shuj yuyailla tucushpa, tucui yuyaihuan Diosta mañangapaj, ashacamalla jarcarichij. Mana unaita jarcari tucushpaca, mana alli yuyaita Satanás ama cuchun, cutin tandanacuichijlla.

Caitaca mana mandanichu, ashtahuanpish chashna ruranaca allimi canman nicunillami: Tucuicunallataj ñuca shina cachun munaimanmi. Shina cajpipish Taita Diosmi shujmanca shujta, caishujmanca shujta, ch'ican ch'ican canata cushca.

Mosocunatapish, viudacunatapish ñuca shina mana caźarashpa saquirishpaca, allimi canman ninimi. Ashtahuanpish paicuna mana jarcari tucushpaca, caźarachunlla. Aicha munaihuan ruparishpa purinapaj randica, caźaranami alli.

10 Ña caźarashcacunataca, Apunchij Jesusmi caitaca mandan, mana ñucachu mandani: Huarmica, cusata ama shitachun. 11 Shitashpapish ama shujtajta caźarachun, mana cashpaca quiquin cusahuan cutin alli tucushpa tandanacuchun. Cusapish, paipaj huarmitaca ama shitachun.

12 Caishujcunataca, mana Apunchij Jesuschu nin, ñucami cashna nini: Maijan crij huauquipaj huarmi mana crij cashpapish, paihuan causasha nijpica, ama shitachun ninimi. 13 Shinallataj maijan crij huarmipaj cusa mana crij cashpapish, paihuan causasha nijpica, ama shitachun ninimi. 14 Mana crij cusa cashpapish, crij huarmimantaca, Diospajllami tucun. Shinallataj mana crij huarmi cashpapish crij cusamantaca, Diospajllami tucun. Mana chashna cajpica, huahuacunapish mana crijcunapaj shinallataj mana allicunami canman. Ashtahuanpish cunanca, paicunapish Diospajllamari.

15 Shina cashpapish maijan mana crij huarmi cashpa, c'ari cashpapish ch'icanyasha nijpica, shitachunlla. Ch'icanyashpaca crij huauqui cashpa, pani cashpapish, ña mana huatashcachu. Taita Diosca ñucanchijtaca, sumaj causaita charichunmi cayarca. 16 Huarmi, ¿cambaj cusaca canmanta chaichu quishpiringa, mana quishpiringa, imatataj yachangui? Shinallataj cusapish, ¿cambaj huarmica canmanta chaichu quishpiringa, mana quishpiringa, imatataj yachangui?

17 Chashna cajpipish, tucuicuna Apunchij Jesús cancunaman yuyaita cushca shinallataj, Taita Dios cancunata agllai punlla ima shinami carcanguichij, shinallataj causaichij ninimi. Crij tandanacushcacunataca, tucui llajtacunapimi chashna mandani. 18 Dios cayai punllapaj maijan c'aripish, charishca aicha punta carata p'itichishca cashpaca, chashnallataj saquirichunlla. Mana chaita rurashcata Dios cayashca cajpipish, chashnallataj saquirichunlla. 19 Charishca aicha punta carata p'itichishca cashcapish, mana chaita rurashca cashpapish, ima mana canchu. Ashtahuanpish Taita Dios mandashcacunata ruranamari ashtahuan alli. 20 Tucuicuna Dios agllai punllapaj ima shina cashca cashpaca, chashnallataj saquirichunlla. 21 Amopaj runa cajpiraj Dios canta cayashca cajpipish, ama pingarichu. Shina cashpapish amopajmanta llujshi tucushpaca, llujshinguilla.

22 Amopaj runa cajpiraj, Apunchij Jesús cayashca cajpica, ña mana huatashca shinachu cangui. Mana amopaj runa cajta cayashca cajpica, cunanca Cristopaj maquipimi huatashca saquiringui. 23 Diosca tucuimanta yalli valijhuanmi, cancunataca randirca. Ama runacunapaj maquipi huatarishpa causaichijchu. 24 Huauqui, panicuna, Dios cayai punlla ima shina cashca cashpapish, chashnallataj Taita Dioshuan saquirichijlla.

25 Solteracunata imata mandachunca, Apunchij Jesusca imata mana nihuarcachu. Shina cajpipish Apunchij Jesús ñucata llaquijpimi, tucuicunapaj alli canata ñuca yuyashca shina cunani. 26 Jatun llaqui punllacunapi causacushcamanta, maijanpish ima shina cashca cashpaca, chashnallataj causachunlla. 27 Huarmiyuj cashpaca, ama shitana yuyai caichu. Mana huarmiyuj cashpapish, ama caźarana yuyailla purichu. 28 Caźarashpapish, mana juchata ruracunguichu. Shuj soltera caźarashpapish, mana juchata ruranchu. Chashna cajpipish caźarajcunaca, cai causaipica llaquicunata charingacunami. Chai llaquicunata ama charichunmi, jarcaiman yuyani.

29 Huauqui, panicuna, caitamari nisha nini: Ñamari punllacunaca quichquiyamucun. Chaimanta, cunanmantaca, huarmiyujcunaca mana huarmiyuj cashca shina causachun ninimi. 30 Huacajcunapish, mana huacaj shina cachun. Cushicujcunapish, mana cushicuj shina cachun. Imata randijcunapish, mana charij shina cachun. 31 Cai pachapi imalla charishcahuan cushicujcunapish, mana cushicuj shina cachun. Cai pacha ima shina tiyacujca, ñallami chingarigrin.

32 Cancunataca, ama llaquilla cachunmi munani. Mosoca, Apunchij Jesús yuyailla cashpami, Paita cushichinallata munan. 33 Ashtahuanpish huarmiyujca, huarmihuan cushicungapaj cai causaipaj mashcarina yuyaillami. 34 Shinallataj cusayuj huarmipish, solterapish ch'ican ch'ican yuyaitami charin. Solteraca cuerpohuanpish, espirituhuanpish Diospajlla ch'icanyarishca causangapaj Apunchij Jesús yuyaillami. Ashtahuanpish cusayuj huarmica, cusahuan cushicungapaj cai causaipaj mashcarina yuyaillami. 35 Caita nishpaca, cancunapaj allipajmi nini, mana p'iñachingaraicu nicunichu. Ashtahuanpish Apunchij Jesuspajta tucui shunguhuan rurashpa, pipish alli nishca causachunmi chashnaca nini.

36 Maijan yaya mamaca, ‘Ñuca ushushica, ñami yuyajyacun’ yuyangachari. Chashna yuyashpaca, alli cajpica, yuyashca shina rurachichunlla. Caźaranaca mana juchachu, caźarachunlla. 37 Cutin maijan yaya mama, paipaj ushushita mana caźarachinata paipaj shungupi yuyashpaca, allitami yuyan. 38 Shinallataj maijanpish paipaj ushushita caźarachishpapish, allitami ruran. Mana caźarachishpacarin, ashtahuan allitami ruran.

39 Cusayuj huarmica cusa causacujpirajca, mandashcapi nishca shinaca cusahuan huatarishcami. Cusa huañujpica, ña cacharirishca saquirishcamanta, cutin caźarasha nishpaca, caźarachunlla. Ashtahuanca, Apunchij Jesusta crijlla cachun. 40 Ima cajpipish ñuca yuyaipica mana cutin caźarashpami, ashtahuan cushi canga yuyanimi. Ñucapish Diospaj Espirituta charishpami chashnaca nini.

Nya Levande Bibeln

1 Korinthierbrevet 7

Frågor om äktenskapet

1Nu kommer vi till de frågor ni ställde i ert brev. Mitt svar lyder: om ni inte gifter er så är det bra.

Men oftast är det bäst att vara gift och att varje man har sin egen hustru och att varje kvinna har sin egen man, annars kan ni falla i synd.

Mannen bör ge sin hustru allt som tillhör hennes rätt som gift kvinna, och hustrun bör göra detsamma för sin man.

En kvinna som gifter sig har nämligen inte längre total bestämmanderätt över sin egen kropp, för hennes man har då också rätt till den. Och på samma sätt har mannen inte full rätt till sin egen kropp, för den tillhör också hans hustru.

Vägra därför inte varandra dessa rättigheter. Det enda undantaget till denna regel är om man och hustru vill hålla sig ifrån varandra under en viss tid, för att mera ostört ägna sig åt bönen. Sedan bör de vara tillsammans igen, så att Satan inte får tillfälle att fresta dem på grund av deras brist på självbehärskning.

Jag säger inte att ni måste ingå äktenskap, men ni får gärna göra det om ni så vill.

Jag önskar att alla kunde klara sig utan att gifta sig, och leva som jag gör. Men vi är inte alla lika. Gud ger en del gåvan att vara äkta män eller att vara hustrur, andra ger han gåvan att vara lyckligt ogifta.

Därför säger jag till er som inte är gifta och till änkorna att det är bättre att förbli ogift om ni kan det, precis som jag är.

Men om ni inte kan det, så gift er. Det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.

10 Till er som är gifta har jag en befallning, inte bara ett önskemål. Det är inte en order från mig, Herren själv har befallt det. En hustru får inte lämna sin man!

11 Men om hon ändå gör det måste hon antingen leva ogift eller gå tillbaka till honom. Inte heller får en man skilja sig från sin hustru.

12 Här skulle jag vilja göra ett tillägg, men det är mitt eget och inte en direkt befallning från Herren. Om en kristen man har en hustru som inte är kristen, men som vill stanna hos honom i alla fall, får han inte lämna henne eller skilja sig från henne.

13 Och om en kristen kvinna har en man som inte är kristen, och han vill att hon ska stanna hos honom, så får hon inte lämna honom.

14 För den man som inte är kristen kan kanske med sin troende hustrus hjälp bli kristen. Och hustrun som inte är troende kan med sin troende mans hjälp bli kristen. Också för barnen är ju detta det bästa eftersom de då också blir inneslutna i den kristna gemenskapen.

15 Men om mannen eller hustrun, som inte är kristen, gärna vill skilja sig, så är det tillåtet. I sådana fall ska inte den troende mannen eller hustrun kämpa för att den andre ska stanna kvar, för Gud vill att vi ska leva i frid och harmoni.

16 Det finns nämligen ingen garanti för en kristen man eller hustru att den andra parten blir omvänd genom att de fortsätter att leva som gifta.

Lev vidare i samma ställning som förut

17 En allmän regel är att var och en bör fortsätta leva i den ställning han var när Gud kallade honom.

18 En man som till exempel redan har gått igenom den judiska omskärelseceremonin innan han blev kristen behöver inte oroa sig för det, och om han inte har blivit omskuren ska han inte göra det nu.

19 Det har ingen betydelse för en kristen om han har gått igenom den ceremonin eller inte. Men det är av avgörande betydelse att han gör Guds vilja och håller Guds bud.

20 Normalt bör en person fortsätta med det arbete som han höll på med när Gud kallade honom.

21 Är du kanske slav? Låt inte det oroa dig, men om du får en chans att bli fri, så ska du naturligtvis ta den.

22 Som slav kan du glädja dig åt att Kristus har gjort dig fri från syndens fruktansvärda kraft. Om du däremot är en fri man, så kom ihåg att du nu är Kristi slav.

23 Kristus har köpt dig och betalat priset och därför tillhör du honom. Du är inte längre bunden till människor och deras makt över dig.

24 Därför, kära bröder, vilken ställning en person än har när han blir kristen, så bör han stanna i den, för Herren är med och hjälper honom.

Ensamstående och änkor

25 Nu ska jag försöka svara på er andra fråga, beträffande de unga flickor, som ännu inte är gifta? Ska de tillåtas att gifta sig? Mitt svar är inte en order från Herren. Men i sin godhet har han gett mig vishet, och jag ska med glädje säga er vad jag tycker.

26 För närvarande är vi kristna genom förföljelser utsatta för stora faror, även livsfara. I sådana tider tror jag att det är bäst att förbli ogift.

27 Om man redan är gift ska man naturligtvis inte skilja sig. Men det finns ingen anledning att rusa iväg och gifta sig just nu.

28 Om ni män ändå bestämmer er för att gifta er nu, är det inget fel i det, och om en flicka gifter sig i en tid som den här, så är det heller ingen synd. Men äktenskapet kommer att föra med sig många problem, som jag önskar att ni inte skulle behöva möta just nu.

29 Det är viktigt att komma ihåg att den tid som är kvar är mycket kort, och våra tillfällen att arbeta för Herren är begränsade. Därför bör de som har hustrur försöka att vara så fria som möjligt.

30 Lycka eller sorg eller rikedom får inte hålla någon borta från att arbeta för Herren.

31 De som har ständig kontakt med allt som världen erbjuder ska tänka på att de inte kan behålla något av detta, för världen och dess nuvarande system kommer snart att gå under.

32 Jag vill att ni ska vara fria från oro i allt ni gör. En ogift man kan använda sin tid till att arbeta för Herren och tänka på hur han ska göra Herrens vilja.

33 En gift man har inte riktigt samma förutsättningar. Han måste tänka på hem och familj och på sin hustrus bästa.

34 Hans uppmärksamhet blir splittrad. En flicka som gifter sig möter samma problem. Som ogift kan hon uteslutande ägna sig åt Herren i allt hon är och gör. Men en gift kvinna måste tänka på mycket annat, framför allt vad hushållet kräver och vad hennes man sätter värde på.

35 Jag säger det här för att hjälpa er, och inte för att begränsa er frihet. Jag vill att ni ska göra det som hjälper er att tjäna Herren bäst, så att ni helt och fullt kan ge honom all uppmärksamhet.

36 Men om någon känner att han vill gifta sig, därför att han har svårt att behärska sina begär, så handlar han rätt. Han syndar inte.

37 Om en man å andra sidan har viljekraft nog att inte gifta sig och beslutar sig för att inte göra det, så har han fattat ett gott beslut.

38 Den person som gifter sig handlar väl, men den person som inte gifter sig handlar ännu bättre.

39 Hustrun är bunden till sin man så länge han lever. Om hennes man dör så kan hon gifta sig igen, men bara med en kristen.

40 Men min uppfattning är att hon kommer att vara lyckligare om hon inte gifter sig igen, och jag tror att jag ger er råd genom Guds Ande när jag säger detta.