Zabbuli 71 – LCB & NUB

Luganda Contemporary Bible

Zabbuli 71:1-24

Zabbuli 71

1Mu ggwe, Ayi Mukama, mwe neekweka,

tondeka kuswazibwa.

2Mu butuukirivu bwo ondokole, omponye;

ontegere okutu ondokole.

3Onfuukire olwazi obuddukiro bwange,

ekifo eky’amaanyi;

ondokole

kubanga oli lwazi lwange era ekiddukiro kyange.

4Ayi Katonda wange omponye mu mukono gw’ababi,

omponye abantu abatali batuukirivu era abakambwe.

5Kubanga ggwe, Ayi Mukama, ggwe ssuubi lyange;

ggwe, ggwe neesiga, okuviira ddala mu buvubuka bwange.

6Neesiga ggwe kasookedde nzalibwa;

ggwe wanziggya mu lubuto lwa mmange.

Nnaakutenderezanga ennaku zonna.

7Eri abangi nafuuka;

naye ggwe kiddukiro kyange eky’amaanyi.

8Akamwa kange kajjudde ettendo lyo,

nga ntenda ekitiibwa kyo obudde okuziba.

9Tonsuula mu kiseera kyange eky’obukadde.

Tondekerera ng’amaanyi gampweddemu.

10Kubanga abalabe bange banjogerako;

abo abaagala okunzita bansalira olukwe.

11Bagamba nti, “Katonda amulese,

ka tumugobe tumukwate,

kubanga taliiko anaamuwonya.”

12Ayi Katonda, tombera wala, Ayi Katonda wange,

yanguwa ojje ombeere.

13Abo abampawaabira bazikirizibwe nga bajjudde ensonyi,

abanoonya okunnumya baswale

era banyoomebwe.

14Naye nze nnaabanga n’essuubi ennaku zonna.

Era nneeyongeranga okukutenderezanga.

15Akamwa kange kanaayogeranga ku bikolwa byo eby’obutuukirivu obudde okuziba;

nnaayogeranga ku bulokozi bwo,

wadde siyinza kubupima.

16Nnaatambuliranga mu maanyi go, Ayi Mukama Katonda,

era ne ntegeezanga nti ggwe wekka ggwe mutuukirivu.

17Ayi Katonda, ggwe wanjigiriza okuva mu buvubuka bwange;

n’okutuusa leero nkyatenda ebikolwa byo eby’ekitalo.

18Ne bwe ndiba nga nkaddiye nga mmeze n’envi,

tonjabuliranga, Ayi Katonda,

okutuusiza ddala nga mmaze okutendera abo abaliddawo amaanyi go amangi,

n’okumanyisa emirembe egigenda okujja obuyinza bwo.

19N’obutuukirivu bwo, Ayi Katonda, butuuka mu ggulu.

Ggw’okoze ebikulu,

Ayi Katonda, ani akwenkana?

20Newaakubadde wandeka ne mbonaabona nnyo bwe ntyo,

ggw’olinzizaamu obulamu,

n’ompa amaanyi amaggya,

n’onnyimusa okuva mu kinnya ekiwanvu ennyo wansi w’ensi.

21Olinnyongerako ekitiibwa

n’oddamu okunsanyusa.

22Nnaakutenderezanga ne nnanga ey’enkoba

olw’obwesigwa bwo, Ayi Katonda wange;

nnaakutenderezanga n’entongooli,

Ayi ggwe Omutukuvu wa Isirayiri.

23Nnaayimusanga eddoboozi lyange olw’essanyu

nga nkutendereza,

nze gw’onunudde!

24Olulimi lwange nalwo lunaayogeranga ku bikolwa byo eby’obutuukirivu

obudde okuziba,

kubanga abo ababadde baagala okunkola akabi

otabuddetabudde enkwe zaabwe ne baswazibwa.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 71:1-24

Psalm 71

Den åldrandes bön om hjälp

(Ps 30:2-4)

1Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,

låt mig aldrig komma på skam.

2Befria mig och befria mig i din rättfärdighet.

Lyssna till mig och rädda mig.

3Var en klippa för mig, en tillflykt,

dit jag alltid får komma,

du som har gett en befallning om min räddning,

du min klippa och min borg.

4Befria mig, min Gud, ur de ondas grepp,

ur de orättfärdiga och grymma människornas våld.

5Du är mitt hopp, Herre, min Gud,

min förtröstan alltsedan jag var ung.

6Sedan jag föddes har du varit mitt stöd;

du har lett mig sedan min tillblivelse i moderlivet.

Jag vill alltid prisa dig.

7Jag har blivit ett tecken för många,

men du är min starka tillflykt.

8Min mun fylls av din lovprisning,

din ära dagen lång.

9Förkasta mig inte på ålderns höst.

Överge mig inte när mina krafter avtar.

10Mina fiender talar mot mig,

de som vill ta mitt liv gör en konspiration.

11De säger: ”Gud har övergett honom!

Jaga honom, grip honom!

Det finns ingen som kan rädda honom.”

12Gud, var inte så långt borta!

Skynda till min hjälp, min Gud!

13Låt mina motståndare komma på skam och förgås.

Låt dem höljas i förakt och vanära som vill skada mig.

14Jag ska alltid hoppas på dig

och prisa dig mer och mer.

15Jag vill förkunna din rättfärdighet,

dagen lång din räddning,

även om jag inte fattar vidden av den71:15 Grundtextens innebörd är osäker i versens sista del..

16Jag ska komma och berätta om min Herres, Herrens, väldiga kraft,

din, endast din, rättfärdighet.

17Gud, du har varit min lärare från min ungdom,

och fortfarande förkunnar jag dina underverk.

18Överge mig inte, Gud, nu när jag är gammal och gråhårig.

Låt mig förkunna din kraft för nästa generation,

din makt för dem som ska komma.

19Din rättfärdighet, Gud, når upp till skyarna.

Gud, du som har gjort stora ting,

vem är som du?

20Du har ställt mig inför mycket och bittert lidande,

men du ger mig ändå liv på nytt

och lyfter mig upp ur djupen.

21Du upprättar mig igen

och möter mig med ny tröst.

22Jag vill prisa dig till harpa

för din trofasthet, min Gud,

och lovsjunga dig till lyra,

du Israels Helige.

23Jag vill jubla och lovsjunga dig,

för du har friköpt mig.

24Dagen lång vill jag berätta om din rättfärdighet,

för de som ville mig ont

har förödmjukats och kommit på skam.