King James Version

Luke 4:1-44

1And Jesus being full of the Holy Ghost returned from Jordan, and was led by the Spirit into the wilderness, 2Being forty days tempted of the devil. And in those days he did eat nothing: and when they were ended, he afterward hungered. 3And the devil said unto him, If thou be the Son of God, command this stone that it be made bread. 4And Jesus answered him, saying, It is written, That man shall not live by bread alone, but by every word of God. 5And the devil, taking him up into an high mountain, shewed unto him all the kingdoms of the world in a moment of time. 6And the devil said unto him, All this power will I give thee, and the glory of them: for that is delivered unto me; and to whomsoever I will I give it. 7If thou therefore wilt worship me, all shall be thine. 8And Jesus answered and said unto him, Get thee behind me, Satan: for it is written, Thou shalt worship the Lord thy God, and him only shalt thou serve. 9And he brought him to Jerusalem, and set him on a pinnacle of the temple, and said unto him, If thou be the Son of God, cast thyself down from hence: 10For it is written, He shall give his angels charge over thee, to keep thee: 11And in their hands they shall bear thee up, lest at any time thou dash thy foot against a stone. 12And Jesus answering said unto him, It is said, Thou shalt not tempt the Lord thy God. 13And when the devil had ended all the temptation, he departed from him for a season.

14¶ And Jesus returned in the power of the Spirit into Galilee: and there went out a fame of him through all the region round about. 15And he taught in their synagogues, being glorified of all.

16¶ And he came to Nazareth, where he had been brought up: and, as his custom was, he went into the synagogue on the sabbath day, and stood up for to read. 17And there was delivered unto him the book of the prophet Esaias. And when he had opened the book, he found the place where it was written, 18The Spirit of the Lord is upon me, because he hath anointed me to preach the gospel to the poor; he hath sent me to heal the brokenhearted, to preach deliverance to the captives, and recovering of sight to the blind, to set at liberty them that are bruised, 19To preach the acceptable year of the Lord. 20And he closed the book, and he gave it again to the minister, and sat down. And the eyes of all them that were in the synagogue were fastened on him. 21And he began to say unto them, This day is this scripture fulfilled in your ears. 22And all bare him witness, and wondered at the gracious words which proceeded out of his mouth. And they said, Is not this Joseph’s son? 23And he said unto them, Ye will surely say unto me this proverb, Physician, heal thyself: whatsoever we have heard done in Capernaum, do also here in thy country. 24And he said, Verily I say unto you, No prophet is accepted in his own country. 25But I tell you of a truth, many widows were in Israel in the days of Elias, when the heaven was shut up three years and six months, when great famine was throughout all the land; 26But unto none of them was Elias sent, save unto Sarepta, a city of Sidon, unto a woman that was a widow. 27And many lepers were in Israel in the time of Eliseus the prophet; and none of them was cleansed, saving Naaman the Syrian. 28And all they in the synagogue, when they heard these things, were filled with wrath, 29And rose up, and thrust him out of the city, and led him unto the brow of the hill whereon their city was built, that they might cast him down headlong. 30But he passing through the midst of them went his way, 31And came down to Capernaum, a city of Galilee, and taught them on the sabbath days. 32And they were astonished at his doctrine: for his word was with power.

33¶ And in the synagogue there was a man, which had a spirit of an unclean devil, and cried out with a loud voice, 34Saying, Let us alone; what have we to do with thee, thou Jesus of Nazareth? art thou come to destroy us? I know thee who thou art; the Holy One of God. 35And Jesus rebuked him, saying, Hold thy peace, and come out of him. And when the devil had thrown him in the midst, he came out of him, and hurt him not. 36And they were all amazed, and spake among themselves, saying, What a word is this! for with authority and power he commandeth the unclean spirits, and they come out. 37And the fame of him went out into every place of the country round about.

38¶ And he arose out of the synagogue, and entered into Simon’s house. And Simon’s wife’s mother was taken with a great fever; and they besought him for her. 39And he stood over her, and rebuked the fever; and it left her: and immediately she arose and ministered unto them.

40¶ Now when the sun was setting, all they that had any sick with divers diseases brought them unto him; and he laid his hands on every one of them, and healed them. 41And devils also came out of many, crying out, and saying, Thou art Christ the Son of God. And he rebuking them suffered them not to speak: for they knew that he was Christ. 42And when it was day, he departed and went into a desert place: and the people sought him, and came unto him, and stayed him, that he should not depart from them. 43And he said unto them, I must preach the kingdom of God to other cities also: for therefore am I sent. 44And he preached in the synagogues of Galilee.

Swedish Contemporary Bible

Lukas 4:1-44

Jesus prövas av djävulen

(Matt 4:1-11; Mark 1:12-13)

1Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den heliga Anden, och Anden förde honom ut i ödemarken. 2Där prövades han av djävulen under fyrtio dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig.

3Då sa djävulen till honom: ”Säg till stenen här att bli bröd, om du nu är Guds Son!”

4Men Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd.4:4 5 Mos 8:3.’ ”

5Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen 6och sa: ”Jag ska ge dig all deras makt och härlighet, för den har getts åt mig och jag kan ge den till vem jag vill. 7Om du bara tillber mig ska allt detta bli ditt.”

8Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.4:8 Se 5 Mos 6:13.’ ”

9Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Kasta dig ner härifrån, om du nu är Guds Son! 10Det står ju skrivet:

’Han ger sina änglar befallning om dig

att beskydda dig’.

11Och:

’Med sina händer ska de bära dig,

så att du inte stöter din fot mot någon sten.4:11 Se Ps 91:11-12.’ ”

12Men Jesus svarade honom: ”Det sägs: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.4:12 Se 5 Mos 6:16.’ ”

13När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan i fred under en tid.

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Mark 1:14-15)

14Efter detta återvände Jesus till Galileen i Andens kraft, och snart talade man om honom överallt i trakten. 15Han undervisade i deras synagogor, och alla lovordade honom.

Jesus i synagogan i Nasaret

(Matt 13:54-58; Mark 6:1-6)

16När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten4:16 Se not till Matt 12:1. Och då han reste sig upp för att läsa, 17räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står:

18”Herrens Ande är över mig

för han har smort mig

att förkunna goda nyheter till de fattiga.

Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna

och syn för de blinda,

till att befria de förtryckta

19och ropa ut ett nådens år från Herren.”4:19 Se Jes 61:1-2; 58:6.

20Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom. 21Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”

22Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?”

23Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon4:26 Sidon var en fenikisk stad vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. Jfr 1 Kung 17.. 27Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.4:27 Jfr 2 Kung 5.

28Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.

30Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.

Jesus undervisar med makt

(Mark 1:21-28)

31Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten. 32De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt.

33I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt: 34”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

35Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom.

36Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!” 37Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

(Matt 8:14-16; Mark 1:29-34)

38Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne. 39Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem. 41Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Jesus fortsätter att tala till folket

(Mark 1:35-38)

42Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem. 43Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” 44Och han predikade i synagogorna i Judeen4:44 Eller: judarnas land. Enligt en del handskrifter Galileen..