King James Version

Job 15:1-35

1Then answered Eliphaz the Temanite, and said, 2Should a wise man utter vain knowledge, and fill his belly with the east wind?15.2 vain…: Heb. knowledge of wind 3Should he reason with unprofitable talk? or with speeches wherewith he can do no good? 4Yea, thou castest off fear, and restrainest prayer before God.15.4 castest…: Heb. makest void15.4 prayer: or, speech 5For thy mouth uttereth thine iniquity, and thou choosest the tongue of the crafty.15.5 uttereth: Heb. teacheth 6Thine own mouth condemneth thee, and not I: yea, thine own lips testify against thee. 7Art thou the first man that was born? or wast thou made before the hills? 8Hast thou heard the secret of God? and dost thou restrain wisdom to thyself? 9What knowest thou, that we know not? what understandest thou, which is not in us? 10With us are both the grayheaded and very aged men, much elder than thy father. 11Are the consolations of God small with thee? is there any secret thing with thee? 12Why doth thine heart carry thee away? and what do thy eyes wink at, 13That thou turnest thy spirit against God, and lettest such words go out of thy mouth? 14What is man, that he should be clean? and he which is born of a woman, that he should be righteous? 15Behold, he putteth no trust in his saints; yea, the heavens are not clean in his sight. 16How much more abominable and filthy is man, which drinketh iniquity like water?

17I will shew thee, hear me; and that which I have seen I will declare; 18Which wise men have told from their fathers, and have not hid it: 19Unto whom alone the earth was given, and no stranger passed among them. 20The wicked man travaileth with pain all his days, and the number of years is hidden to the oppressor. 21A dreadful sound is in his ears: in prosperity the destroyer shall come upon him.15.21 A dreadful…: Heb. A sound of fears 22He believeth not that he shall return out of darkness, and he is waited for of the sword. 23He wandereth abroad for bread, saying, Where is it? he knoweth that the day of darkness is ready at his hand. 24Trouble and anguish shall make him afraid; they shall prevail against him, as a king ready to the battle. 25For he stretcheth out his hand against God, and strengtheneth himself against the Almighty. 26He runneth upon him, even on his neck, upon the thick bosses of his bucklers: 27Because he covereth his face with his fatness, and maketh collops of fat on his flanks. 28And he dwelleth in desolate cities, and in houses which no man inhabiteth, which are ready to become heaps. 29He shall not be rich, neither shall his substance continue, neither shall he prolong the perfection thereof upon the earth. 30He shall not depart out of darkness; the flame shall dry up his branches, and by the breath of his mouth shall he go away. 31Let not him that is deceived trust in vanity: for vanity shall be his recompence. 32It shall be accomplished before his time, and his branch shall not be green.15.32 accomplished: or, cut off 33He shall shake off his unripe grape as the vine, and shall cast off his flower as the olive. 34For the congregation of hypocrites shall be desolate, and fire shall consume the tabernacles of bribery. 35They conceive mischief, and bring forth vanity, and their belly prepareth deceit.15.35 vanity: or, iniquity

Swedish Contemporary Bible

Job 15:1-35

Elifas talar en andra gång

1Elifas från Teman svarade:

2Ska en vis man tala så i vädret,

fylla sitt bröst med het östanvind?

3Ska han försvara sig med meningslöst prat,

med värdelöst tal?

4Ja, verkligen! Du undergräver fundamentet för gudsfruktan,

du hindrar andakt inför Gud.

5Det är din synd som lägger orden i din mun,

och du väljer ett listigt tal,

6men din egen mun dömer dig, inte jag.

Dina egna ord vittnar mot dig.

7Var du den första människa som föddes?

Föddes du innan höjderna fanns?

8Har du lyssnat till Guds råd?

Har du begränsat visdomen till dig själv?

9Vad vet du mer än vi?

Vad är det för insikter du har och som vi saknar?

10På vår sida står gamla, grånade män,

som är äldre än din far.

11Är Guds tröst inte nog för dig,

ord som talas i mildhet?

12Varför tillåter du ditt hjärta att dra i väg med dig,

varför dessa flammande blickar?

13Du vänder din vrede mot Gud

och låter orden flöda ur din mun.

14Skulle en människa kunna vara ren,

en av kvinna född rättfärdig?

15Han litar inte ens på sina heliga.

Inte ens himlarna är rena inför honom.

16Hur mycket mindre då en människa,

som är fördärvad och korrumperad

och som dricker synd som vatten!

17Lyssna på mig, så ska jag förklara något för dig,

låt mig få berätta vad jag har sett,

18sådant som visa män kan berätta

utan att dölja något

av det de har fått av sina förfäder,

19(av dem som fick det här landet

då inga främlingar bodde bland dem).

20Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv,

våldsmannen alla de år han får.

21Han hör skrämmande ljud,

och när han känner sig trygg

kommer plundrarna över honom.

22Han har inget hopp om att komma ut ur mörkret,

svärdet är bestämt för honom.

23Han vandrar omkring efter mat

men finner ingen.

Han vet att mörkrets dag är nära.

24Han skräms av nöd och ångest,

som en kung, beredd för strid,

25därför att han har knutit näven mot Gud

och utmanat den Väldige.

26Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig

har han gått emot honom.

27Hans ansikte är fett

och hans midja sväller av fetma.

28Han bor i ruinstäder

och i hus där ingen kan bo,

hus som är dömda till att bli ruiner.

29Han ska inte få någon rikedom,

hans ägodelar ska inte spridas ut över landet.15:29 Eller: hans ax/skörd ska inte böja sig mot marken. Grundtextens innebörd är osäker.

30Han ska inte undkomma mörkret.

Hans rotskott förbränns av en flamma.

Hans anda ska förgöra honom.15:30 Eller, om hans syftar på Gud: Guds Ande/anda/andedräkt. ”Hans” kan också översättas dess, och anda, vind/vindfläkt (ande/anda och vind är ett och samma ord i hebreiskan), men då blir syftningen ännu osäkrare.

31Han bör inte lita på tomhet,

för då blir han bedragen,

och tomhet blir hans lön.

32Innan hans tid är inne

får han sin lön,

och hans krona ska inte grönska mer.

33Han blir som en vinranka

som fäller karten,

som ett olivträd som fäller sina blommor.

34De gudlösas hop blir ofruktsam,

och Guds eld förtär deras tält som tar mutor.

35De är havande med ofärd

och föder olycka,

deras livmoder danar bedräglighet.