King James Version

Genesis 33:1-20

1And Jacob lifted up his eyes, and looked, and, behold, Esau came, and with him four hundred men. And he divided the children unto Leah, and unto Rachel, and unto the two handmaids. 2And he put the handmaids and their children foremost, and Leah and her children after, and Rachel and Joseph hindermost. 3And he passed over before them, and bowed himself to the ground seven times, until he came near to his brother. 4And Esau ran to meet him, and embraced him, and fell on his neck, and kissed him: and they wept.

5And he lifted up his eyes, and saw the women and the children; and said, Who are those with thee? And he said, The children which God hath graciously given thy servant.33.5 with…: Heb. to thee 6Then the handmaidens came near, they and their children, and they bowed themselves. 7And Leah also with her children came near, and bowed themselves: and after came Joseph near and Rachel, and they bowed themselves. 8And he said, What meanest thou by all this drove which I met? And he said, These are to find grace in the sight of my lord.33.8 What…: Heb. What is all this band to thee? 9And Esau said, I have enough, my brother; keep that thou hast unto thyself.33.9 keep…: Heb. be that to thee that is thine 10And Jacob said, Nay, I pray thee, if now I have found grace in thy sight, then receive my present at my hand: for therefore I have seen thy face, as though I had seen the face of God, and thou wast pleased with me. 11Take, I pray thee, my blessing that is brought to thee; because God hath dealt graciously with me, and because I have enough. And he urged him, and he took it.33.11 enough: Heb. all things 12And he said, Let us take our journey, and let us go, and I will go before thee. 13And he said unto him, My lord knoweth that the children are tender, and the flocks and herds with young are with me: and if men should overdrive them one day, all the flock will die. 14Let my lord, I pray thee, pass over before his servant: and I will lead on softly, according as the cattle that goeth before me and the children be able to endure, until I come unto my lord unto Seir.33.14 according…: Heb. according to the foot of the work, etc., and according to the foot of the children 15And Esau said, Let me now leave with thee some of the folk that are with me. And he said, What needeth it? let me find grace in the sight of my lord.33.15 leave: Heb. set, or, place33.15 What…: Heb. Wherefore is this?

16¶ So Esau returned that day on his way unto Seir. 17And Jacob journeyed to Succoth, and built him an house, and made booths for his cattle: therefore the name of the place is called Succoth.33.17 Succoth: that is, Booths

18¶ And Jacob came to Shalem, a city of Shechem, which is in the land of Canaan, when he came from Padan-aram; and pitched his tent before the city.33.18 Shechem: Gr. Sychem 19And he bought a parcel of a field, where he had spread his tent, at the hand of the children of Hamor, Shechem’s father, for an hundred pieces of money.33.19 Hamor: Gr. Emmor33.19 pieces…: or, lambs 20And he erected there an altar, and called it El-elohe-Israel.33.20 El-elohe-Israel: that is God the God of Israel

Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 33:1-20

Bröderna sluter fred

1När Jakob på avstånd såg Esau komma med sina fyrahundra män, fördelade han barnen mellan Lea och Rakel och de två slavinnorna. 2De två slavinnorna och deras barn lät han gå först, sedan Lea och hennes barn och sist Rakel och Josef. 3Jakob gick framför dem och när han närmade sig brodern, bugade han sig djupt inför honom sju gånger. 4Då sprang Esau fram för att möta honom. Han kastade sig om halsen på honom och omfamnade honom och kysste honom och de grät båda.

5Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: ”Vilka är alla dessa som du har med dig?” ”Det är mina barn som Gud har gett mig, herre”, svarade Jakob. 6Då kom slavinnorna fram med sina barn och bugade sig djupt. 7Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig.

8”Och varför skickade du hela den skara jag mötte?” frågade Esau. Jakob svarade: ”Det är min gåva till dig, min herre, för att du ska bli välvilligt stämd.” 9”Min bror, jag har tillräckligt”, sa Esau. ”Behåll du vad du har.”

10”Nej, om du ser på mig med välvilja, ta emot min gåva”, svarade Jakob, ”om jag har funnit nåd inför dig. Att se ditt ansikte är som att se Guds ansikte, nu när du har mött mig med välvilja. 11Ta därför emot min gåva som jag skickade till dig, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt.” Jakob stod alltså på sig, och till slut accepterade Esau gåvan.

12”Låt oss gå nu”, sa Esau. ”Jag följer med dig.” 13Men Jakob svarade: ”Min herre, som du ser är barnen små, och i mina hjordar finns ungar som får di. Om de drivs alltför hårt en enda dag kommer de att dö. 14Gå du före oss, min herre, så kommer vi efter i lugn och ro, i vår egen takt, allteftersom boskapen framför mig och barnen orkar med, tills jag kommer fram till dig, min herre, till Seir.”

15Esau sa: ”Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män.” ”Varför det?” svarade Jakob. ”Det är nog att du tar emot mig med välvilja, min herre.”

16Esau återvände då till Seir samma dag, 17men Jakob fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett hus och gjorde hyddor för hjordarna och boskapen. Det är därför som platsen kallas Suckot33:17 Suckot betyder hyddor, skjul.. 18Jakob återvände välbehållen från Paddan Aram och kom till Shekem i Kanaan och slog läger utanför staden. 19Av Hamor, Shekems far, köpte han för hundra silverpengar det land som han slagit läger på33:19 Hebreiskans kesita, en silverpeng vars värde är okänt.. 20Där reste han ett altare och kallade det för El Elohe Israel33:20 El Elohe Israel betyder antingen Gud, Israels Gud eller El är Israels Gud..