King James Version

Genesis 28:1-22

1And Isaac called Jacob, and blessed him, and charged him, and said unto him, Thou shalt not take a wife of the daughters of Canaan. 2Arise, go to Padan-aram, to the house of Bethuel thy mother’s father; and take thee a wife from thence of the daughters of Laban thy mother’s brother. 3And God Almighty bless thee, and make thee fruitful, and multiply thee, that thou mayest be a multitude of people;28.3 a multitude…: Heb. an assembly of people 4And give thee the blessing of Abraham, to thee, and to thy seed with thee; that thou mayest inherit the land wherein thou art a stranger, which God gave unto Abraham.28.4 wherein…: Heb. of thy sojournings 5And Isaac sent away Jacob: and he went to Padan-aram unto Laban, son of Bethuel the Syrian, the brother of Rebekah, Jacob’s and Esau’s mother.

6¶ When Esau saw that Isaac had blessed Jacob, and sent him away to Padan-aram, to take him a wife from thence; and that as he blessed him he gave him a charge, saying, Thou shalt not take a wife of the daughters of Canaan; 7And that Jacob obeyed his father and his mother, and was gone to Padan-aram; 8And Esau seeing that the daughters of Canaan pleased not Isaac his father;28.8 pleased…: Heb. were evil in the eyes, etc 9Then went Esau unto Ishmael, and took unto the wives which he had Mahalath the daughter of Ishmael Abraham’s son, the sister of Nebajoth, to be his wife.28.9 Mahalath: or, Bashemath

10¶ And Jacob went out from Beer-sheba, and went toward Haran.28.10 Haran: Gr. Charran 11And he lighted upon a certain place, and tarried there all night, because the sun was set; and he took of the stones of that place, and put them for his pillows, and lay down in that place to sleep. 12And he dreamed, and behold a ladder set up on the earth, and the top of it reached to heaven: and behold the angels of God ascending and descending on it. 13And, behold, the LORD stood above it, and said, I am the LORD God of Abraham thy father, and the God of Isaac: the land whereon thou liest, to thee will I give it, and to thy seed; 14And thy seed shall be as the dust of the earth, and thou shalt spread abroad to the west, and to the east, and to the north, and to the south: and in thee and in thy seed shall all the families of the earth be blessed.28.14 spread…: Heb. break forth 15And, behold, I am with thee, and will keep thee in all places whither thou goest, and will bring thee again into this land; for I will not leave thee, until I have done that which I have spoken to thee of.

16¶ And Jacob awaked out of his sleep, and he said, Surely the LORD is in this place; and I knew it not. 17And he was afraid, and said, How dreadful is this place! this is none other but the house of God, and this is the gate of heaven. 18And Jacob rose up early in the morning, and took the stone that he had put for his pillows, and set it up for a pillar, and poured oil upon the top of it. 19And he called the name of that place Beth-el: but the name of that city was called Luz at the first.28.19 Beth-el: that is, The house of God 20And Jacob vowed a vow, saying, If God will be with me, and will keep me in this way that I go, and will give me bread to eat, and raiment to put on, 21So that I come again to my father’s house in peace; then shall the LORD be my God: 22And this stone, which I have set for a pillar, shall be God’s house: and of all that thou shalt give me I will surely give the tenth unto thee.

Swedish Contemporary Bible

1 Moseboken 28:1-22

1Då kallade Isak på Jakob och välsignade honom: ”Gift dig inte med någon av dessa kanaaneiska flickor! 2Gå i stället till Paddan Aram, till din morfar Betuels hus, och gift dig med en av dina kusiner, en av din morbror Labans döttrar. 3Gud den Väldige kommer att välsigna dig och göra dig fruktsam. Du ska föröka dig och bli till många folk. 4Han ska ge dig och dina ättlingar Abrahams välsignelser som han gav Abraham, och detta land, där du nu lever som främling, ska tillhöra dig, för Gud har gett det till Abraham.”

5Sedan sände Isak iväg Jakob, och denne gav sig iväg till Paddan Aram till sin morbror Laban, araméen Betuels son, Jakobs och Esaus mor, Rebeckas bror.

6Esau förstod att Isak hade välsignat Jakob och skickat honom till Paddan Aram för att skaffa sig en hustru därifrån. När Isak hade välsignat Jakob hade han varnat honom för att gifta sig med en kanaaneiska. 7Jakob hade lytt sin far och mor och rest till Paddan Aram. 8När Esau insåg hur illa Isak tyckte om de kanaaneiska kvinnorna, 9gick han till Ismael och gifte sig med Machalat, Nevajots syster, som var dotter till Ismael, Abrahams son. Han gifte sig alltså med henne utöver de hustrur han redan hade.

Jakob bildar familj

Jakobs dröm

10Jakob lämnade alltså Beer Sheva och gav sig iväg mot Harran. 11När han vid solnedgången stannade för att slå läger för natten, tog han en sten som huvudkudde och lade sig för att sova. 12Då fick han i en dröm se trappsteg28:12 Stege eller trappa, troligen det senare, kanske liknande trappsteg som i dåtida ziqqurater, dvs. tempeltorn. som nådde från jorden till himlen, och han såg hur Guds änglar gick upp och gick ner för dem.

13Där uppe stod Herren, som sa: ”Jag är Herren, Abrahams och din far Isaks Gud. Jag ska ge marken du ligger på till dig och dina ättlingar. 14Dina ättlingar kommer att bli som stoftet på jorden. Du kommer att utbreda dig från öster till väster och från norr till söder, och alla jordens folk kommer att bli välsignade genom dig och dina ättlingar. 15Jag är med dig och ska skydda dig vart du än går och jag ska föra dig tillbaka till detta land. Jag ska aldrig överge dig. Det jag har lovat dig ska jag också göra.”

16Sedan vaknade Jakob. ”Herren är verkligen här”, sa han, ”och det visste jag inte om.” 17Han greps av fruktan och sa: ”Hur skräckinjagande är inte denna plats! Det kan inte vara annat än Guds hus och himlens port!” 18Nästa morgon steg han upp tidigt och tog stenen, som han hade haft under huvudet, och reste upp den som en minnessten och hällde olja över den. 19Han kallade platsen Betel28:19 Betel betyder Guds hus.; tidigare hette staden Lus.

20Sedan gav Jakob detta löfte: ”Om Gud är med mig och skyddar mig på denna resa och ger mig mat och kläder 21och tryggt för mig tillbaka hem till min far, och om Herren kommer att vara min Gud, 22då ska denna minnessten bli ett Guds hus och jag ska ge dig tionde av allt du ger mig!”