King James Version

1 Corinthians 11:1-34

1Be ye followers of me, even as I also am of Christ.

2Now I praise you, brethren, that ye remember me in all things, and keep the ordinances, as I delivered them to you. 3But I would have you know, that the head of every man is Christ; and the head of the woman is the man; and the head of Christ is God. 4Every man praying or prophesying, having his head covered, dishonoureth his head. 5But every woman that prayeth or prophesieth with her head uncovered dishonoureth her head: for that is even all one as if she were shaven. 6For if the woman be not covered, let her also be shorn: but if it be a shame for a woman to be shorn or shaven, let her be covered. 7For a man indeed ought not to cover his head, forasmuch as he is the image and glory of God: but the woman is the glory of the man. 8For the man is not of the woman; but the woman of the man. 9Neither was the man created for the woman; but the woman for the man. 10For this cause ought the woman to have power on her head because of the angels. 11Nevertheless neither is the man without the woman, neither the woman without the man, in the Lord. 12For as the woman is of the man, even so is the man also by the woman; but all things of God. 13Judge in yourselves: is it comely that a woman pray unto God uncovered? 14Doth not even nature itself teach you, that, if a man have long hair, it is a shame unto him? 15But if a woman have long hair, it is a glory to her: for her hair is given her for a covering. 16But if any man seem to be contentious, we have no such custom, neither the churches of God.

17Now in this that I declare unto you I praise you not, that ye come together not for the better, but for the worse. 18For first of all, when ye come together in the church, I hear that there be divisions among you; and I partly believe it. 19For there must be also heresies among you, that they which are approved may be made manifest among you. 20When ye come together therefore into one place, this is not to eat the Lord’s supper. 21For in eating every one taketh before other his own supper: and one is hungry, and another is drunken. 22What? have ye not houses to eat and to drink in? or despise ye the church of God, and shame them that have not? What shall I say to you? shall I praise you in this? I praise you not. 23For I have received of the Lord that which also I delivered unto you, That the Lord Jesus the same night in which he was betrayed took bread: 24And when he had given thanks, he brake it, and said, Take, eat: this is my body, which is broken for you: this do in remembrance of me. 25After the same manner also he took the cup, when he had supped, saying, This cup is the new testament in my blood: this do ye, as oft as ye drink it, in remembrance of me. 26For as often as ye eat this bread, and drink this cup, ye do shew the Lord’s death till he come. 27Wherefore whosoever shall eat this bread, and drink this cup of the Lord, unworthily, shall be guilty of the body and blood of the Lord. 28But let a man examine himself, and so let him eat of that bread, and drink of that cup. 29For he that eateth and drinketh unworthily, eateth and drinketh damnation to himself, not discerning the Lord’s body. 30For this cause many are weak and sickly among you, and many sleep. 31For if we would judge ourselves, we should not be judged. 32But when we are judged, we are chastened of the Lord, that we should not be condemned with the world. 33Wherefore, my brethren, when ye come together to eat, tarry one for another. 34And if any man hunger, let him eat at home; that ye come not together unto condemnation. And the rest will I set in order when I come.

Swedish Contemporary Bible

1 Korintierbrevet 11:1-34

Råd för de troendes samlingar

1Följ därför mitt exempel, så som jag följer Kristus exempel. 2Jag måste berömma er för att ni tänker på mig och håller fast vid den undervisning jag gav vidare till er. 3Nu vill jag att ni ska vara medvetna om att Kristus är huvud för varje man, och mannen är huvud för sin hustru, medan Gud är huvud för Kristus. 4Därför skämmer mannen ut sitt huvud om han har något på huvudet när han ber eller profeterar. 5En kvinna skämmer ut sitt huvud om hon inte har något på huvudet när hon ber eller profeterar, för det är detsamma som om hon rakade av sig håret. 6Om hon inte har något på huvudet kan hon lika gärna klippa av sig håret. Men eftersom det är en skam för en kvinna att få sitt hår avklippt eller rakat, så måste hon ha något på huvudet.11:6 I den här kulturen var det bara de kvinnor som levde i sexuell omoral som visade sig offentligt utan något på huvudet. Myndigheterna kunde straffa en sådan kvinna genom att raka av hennes hår. 7Mannen behöver inte ha något på huvudet, för han är Guds avbild och ära. Kvinnan däremot är mannens ära. 8Mannen blev ju inte till från kvinnan, utan kvinnan från mannen. 9Mannen skapades inte heller för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens.11:9 Jfr 1 Mos 1:27; 2:18-23. 10Därför måste kvinnan bära sin auktoritet på sitt huvud för änglarnas skull.11:10 Den grekiska texten är svårtolkad och innebörden av ordet auktoritet i detta sammanhang osäker; det kan också översättas med makt, myndighet, rätt(ighet).

11Men i Herren är mannen lika beroende av kvinnan som kvinnan är av mannen. 12För även om kvinnan kom från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan. Och allting kommer från Gud.

13Vad anser ni själva, är det rätt för en kvinna att be till Gud utan att ha något på huvudet? 14Lär inte själva naturen att ett långt hår vanärar mannen, 15men hedrar kvinnan, som ju har fått håret som en slöja? 16Kanske vill någon börja strida om det här, men då ska ni veta att både vi och alla Guds församlingar håller på denna praxis.

Brist på gemenskap i församlingen

(Matt 26:20-29; Mark 14:17-25; Luk 22:17-23)

17När det gäller mina följande direktiv, kan jag inte berömma er. Det verkar ju som om era samlingar gör mer skada än nytta. 18Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni kommer tillsammans som församling, och jag antar att det ryktet är sant. 19Ibland måste det till och med finnas olika grupper bland er, för att det ska visa sig vilka som består provet. 20Men vid era samlingar kan man inte hålla Herrens måltid, 21för var och en tar genast för sig av sin egen mat. Sedan är där någon som blir sittande hungrig, medan en annan dricker sig berusad. 22Har ni inga egna hem där ni kan äta och dricka? Har ni så lite respekt för Guds församling, så att ni låter dem skämmas som inte har något med sig? När det gäller det här kan jag verkligen inte berömma er!

23Detta har jag själv fått från Herren och för det nu vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, 24tackade Gud för det, bröt det och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Gör detta till minne av mig.” 25Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Varje gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.”

26Varje gång ni äter det brödet och dricker från den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, ända tills han kommer tillbaka. 27Den som äter Herrens bröd och dricker från hans bägare på ett ovärdigt sätt, syndar mot Herrens kropp och blod. 28Innan man äter av brödet och dricker från bägaren måste man därför pröva sig själv. 29För om man äter och dricker utan att tänka på att det handlar om Herrens kropp11:29 Herrens kropp syftar antingen på Jesus kropp som offrades för oss, eller på församlingen, som är hans kropp på jorden., då blir man dömd. 30Det är därför det finns så många svaga och sjuka ibland er, och många har till och med dött.11:30 Nattvarden var en del av en måltid, och det var viktigt att göra en klar skillnad för att inte Guds dom (i form av sjukdom eller död) skulle drabba en om man tog del i nattvarden på ett ovärdigt sätt, utan att tänka på Kristus försoningsdöd. 31Men om vi bara granskar oss själva, så slipper vi att bli dömda. 32När Herren dömer och straffar oss är det för att vi inte ska bli fördömda tillsammans med världen.

33När ni, mina syskon, samlas för att äta, ska ni alltså vänta på varandra. 34Om någon är hungrig ska han först äta något hemma hos sig, så att ni kan samlas och äta tillsammans utan att riskera att bli dömda. Resten ska jag undervisa er om när jag kommer.