エレミヤ書 14 – JCB & NUB

Japanese Contemporary Bible

エレミヤ書 14:1-22

14

日照りとききんと戦争

1主は日照りについて、次のようにエレミヤに説明なさいました。

2「ユダは嘆き悲しむ。

いっさいの仕事の手を止め、だれもかれも地にひれ伏す。

エルサレムから大きな叫び声が上がる。

3貴族たちは召使に井戸の水をくませようとするが、

井戸は干上がっている。

召使は水の入っていない桶を持って帰り、

悲しみながら頭をかかえこむ。

4水不足で地面はからからに乾き、

あちこちに地割れができ、農夫はおびえきる。

5草はどこにもなく、鹿は子どもを置き去りにする。

6野ろばは裸の丘に立ち、

のどの渇いた山犬のように肩で息をする。

目を大きく開けて草を探し求めるが、

一本の草も見つからない。」

7ああ主よ。私たちはひどい罪を犯しました。

けれども、ご自身の御名のために、

私たちを助けてください。

8イスラエルの望みであるお方、

困った時に助けてくださる主よ。

どうして、一夜の宿を求める旅人のように、

この国をあわただしく通り過ぎて行くのですか。

9まるで、とまどっているかのようです。

力がないので、救うことができないのですか。

主は私たちの真ん中におられます。

だれもが知るとおり、

私たちは神の名を頂いた民です。

どうぞ私たちを見捨てないでください。

10ところが主は、こうお答えになりました。「おまえたちはわたしを離れてさすらってばかりいて、わたしの道を歩こうとしなかった。今さら、わたしの民として受け入れることなどできない。わたしは今、おまえたちの犯したいっさいの悪を思い出し、おまえたちの罪を罰する。」 11主はまた、私に命じました。「これ以上、この民を祝福してほしいと願ってはならない。二度と彼らのために祈ってはならない。 12彼らが断食しても、わたしは答えない。供え物やいけにえをささげても、受けつけない。わたしは戦争とききんと病気を返す。」

13そこで私は言いました。「神よ。彼らの預言者たちは、戦争もききんもなく、平穏無事だと告げています。神は間違いなく平和をもたらし、祝福してくださると伝えています。」 14主はこう答えました。「預言者たちは、わたしの名によってうそをついている。わたしは彼らを送り出したことも、何か話すようにと命じたこともない。彼らは、見たことも聞いたこともない幻と啓示について預言している。口から出まかせに、まやかしごとを話す。 15わたしはこの預言者たちを罰する。彼らは戦争もききんも起こらないと言うが、そう言う彼らが、戦争とききんで死ぬ。 16彼らの預言を聞く者も、ききんと戦争の犠牲となり、遺体はエルサレムの通りに捨てられる。葬る者は一人もいない。夫も妻も息子も娘も、みな姿を消す。罪の罰として、わたしが恐ろしい刑罰を下すからだ。

17だから、彼らにこう言いなさい。

『私の目からは、夜となく昼となく涙があふれる。

同胞が剣で刺され、重傷を負って

地面に転がっているからだ。

18野に出ると、切り殺された者の死体が転がっている。

通りを歩くと、飢えや病気で死んだ者の遺体が

ごろごろしている。

ところが預言者や祭司は、

おろおろさまよい歩くばかりだ。』」

19主よ、ユダを完全にお見捨てになったのですか。

エルサレムを憎んでいるのですか。

これほどの罰を受けても、

まだ平和は訪れないのですか。

ようやく傷を治していただけると思っていました。

ところがどうでしょう。平和になるどころか、

どこもかしこも悩みと恐れでいっぱいです。

20主よ、お赦しください。私たちが間違っていました。

21御名のために、私たちを憎まないでください。

私たちを祝福するという約束を破棄して、

ご自身と栄光の御座を

辱めないでください。

22どこの国の神が、

私たちのために雨を降らせるでしょう。

私たちの神以外に、

そんなことのできる神はいません。

ですから私たちは、

あなたが助けてくださるのを待っています。

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 14:1-22

Den svåra torkan, klagan och bön

1Det här är Herrens ord till Jeremia om torkan:

2”Juda sörjer.

Dess stadsportar sjunker ihop,

de böjer sig sörjande mot jorden.

Ett klagorop stiger upp från Jerusalem.

3De mäktiga skickar sina tjänare

för att hämta vatten,

men när de kommer till dammarna

finner de inget vatten.

De kommer tillbaka med tomma kärl,

besvikna och nedstämda,

och täcker sina huvuden.

4Marken är sprucken

av brist på regn i landet.

Bönderna är besvikna

och täcker sina huvuden.

5Också hinden på fältet överger

sin nyfödda kalv

därför att det inte finns något gräs.

6Vildåsnorna står på de kala höjderna

och flämtar som schakaler.

Deras ögon är matta,

för det finns inget gräs.”

7Våra missgärningar vittnar mot oss,

men grip ändå in, Herre,

för ditt eget ryktes skull!

Många gånger har vi fallit

och syndat mot dig.

8Du Israels hopp,

dess räddare i tider av nöd,

varför är du som en främling i landet,

som en vandrare som bara stannar över natten?

9Varför står du som en handfallen,

som en krigare som inte kan rädda?

Herre, du finns ju mitt ibland oss,

och vi bär ditt namn.

Överge oss inte!

10Så säger Herren om detta folk:

”De älskar att vandra omkring,

de håller inte sina fötter i styr.

Därför accepterar Herren dem inte mer.

Han minns nu deras skuld

och ska straffa dem för deras synder.”

11Herren sa till mig: ”Be inte om något gott för det här folket. 12Även om de fastar, ska jag inte lyssna till deras rop. När de offrar brännoffer och matoffer kommer jag inte att ta emot dem. I stället ska jag göra slut på dem med svärd, hungersnöd och pest.”

13Då sa jag: ”Min Herre, Herre, profeterna säger till dem att inget svärd eller någon hungersnöd ska drabba dem, utan du kommer att ge dem bestående fred på denna plats.”

14Då sa Herren till mig: ”Profeterna profeterar lögner i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller befallt dem att tala eller gett dem några budskap. De profeterar för er falska syner, meningslösa spådomar och sina egna påhitt. 15Därför säger Herren om dessa profeter, som profeterar i mitt namn fastän jag inte har sänt dem, de som säger att varken svärd eller hungersnöd ska drabba detta land: Genom svärd och hungersnöd kommer dessa profeter själva att gå under. 16De som de profeterade för ska bli liggande på Jerusalems gator som offer för svält och svärd, och ingen ska begrava dem, varken dem själva, deras hustrur, söner eller döttrar. Jag ska låta deras egen ondska drabba dem.

17Säg detta till dem:

’Natt och dag

strömmar tårar från mina ögon,

oupphörligt.

Mitt folk, min arma dotter,

har drabbats av ett förkrossande slag,

av ett helt obotligt sår.

18Om jag går ut på fälten

ser jag dem som fallit för svärd.

Kommer jag in i staden

ser jag svältens härjningar.

Även präster och profeter

irrar rådlösa omkring i landet.14:18 Grundtextens innebörd är osäker.’ ”

19Har du fullkomligt förkastat Juda?

Avskyr du Sion?

Varför har du slagit oss så

att inget helande finns?

Vi hoppas på fred,

men inget gott kommer,

på en tid av helande,

men det råder förskräckelse.

20Herre, vi bekänner vår ondska

och våra förfäders skuld.

Vi har syndat mot dig.

21För ditt eget namns skull,

förkasta oss inte!

Låt inte din härlighets tron bli vanärad.

Kom ihåg ditt förbund med oss

och bryt det inte!

22Vilka av de andra folkens meningslösa gudar

skulle kunna ge oss regn?

Skulle himlen av sig själv

kunna sända regn?

Nej, det gör endast du,

Herre, vår Gud.

Därför är du vårt hopp,

för du har gjort allt detta.