Ang Pulong Sang Dios

1 Hari 2

Ang mga Bilin ni David kay Solomon

1Sang madali na lang mapatay si David, may mga bilin siya kay Solomon nga iya anak. Amo ini ang iya mga bilin: “Madali na lang ako mapatay. Gani magpakabakod ka kag magpakaisog, kag tumana ang mga ginapatuman sang Ginoo nga imo Dios. Magsunod ka sa iya mga pamaagi, kag tumana ang iya mga pagsulundan kag mga sugo nga nasulat sa Kasuguan ni Moises, agod magmainuswagon ka sa tanan mo nga ginahimo, bisan diin ka magkadto. Kon himuon mo ini, tumanon sang Ginoo ang iya ginpromisa sa akon, nga kon ang akon mga kaliwat nagakabuhi sing husto kag nagasunod sa akon sing matutom sa bug-os nila nga kabuhi, may isa gid permi sa ila nga magahari sa Israel.

“Ari pa ang akon bilin sa imo: Nahibaluan mo kon ano ang ginhimo sa akon ni Joab nga anak ni Zeruya sa iya nga pagpatay sa duha ka kumander sang mga soldado sang Israel nga si Abner nga anak ni Ner kag si Amasa nga anak ni Jeter. Ginpatay niya sila nga daw sa mga kaaway, pero ginhimo niya ato sang panahon nga wala sing inaway. Siya ang may salabton sa ila kamatayon.[a] Gani himua ang nagakadapat sa iya suno sa imo hunahuna nga maayo himuon, pero indi pag-itugot nga mapatay siya sa katigulangon nga may kalinong.

“Pero magmaayo ka sa mga anak ni Barzilai nga taga-Gilead, kag pakan-a sila permi upod sa imo, kay ginbuligan nila ako sang nagpalagyo ako sa imo utod nga si Absalom.

“Tandaan mo gid si Shimei nga anak ni Gera, nga isa ka Benjaminhon nga taga-Bahurim. Puwerte gid ang iya pagpakamalaot sa akon sang nagkadto ako sa Mahanaim. Pero sang pagkitaay namon sa Suba sang Jordan, nagsumpa ako sa iya sa ngalan sang Ginoo nga indi ko siya pagpatyon. Pero karon, ikaw ang magsilot sa iya. Maalam ka, kag nahibaluan mo kon ano ang dapat nga himuon. Bisan tigulang na siya, ipapatay siya.”

10 Sang ulihi napatay si David kag ginlubong sa iya banwa.[b] 11 Naghari siya sa bug-os nga Israel sa sulod sang 40 ka tuig—7 ka tuig sa Hebron kag 33 ka tuig sa Jerusalem. 12 Si Solomon ang nagbulos sa iya amay nga si David bilang hari, kag malig-on gid ang iya ginharian.

Napatay si Adonia

13 Karon, si Adonia nga anak ni Hagit nagkadto kay Batsheba nga iloy ni Solomon. Nagpamangkot si Batsheba sa iya, “Maayo bala ang imo tuyo sa pagkadto diri?” Nagsabat si Adonia, “Huo, maayo. 14 May ipangabay lang ako sa imo.” Nagpamangkot si Batsheba, “Ano bala ina?” 15 Nagsabat si Adonia, “Nahibaluan mo nga ako na kuntani ang hari, kag ginpaabot ini sang bug-os nga Israel. Pero lain ang natabo; ang akon utod amo ang nangin hari, kay amo ina ang gusto sang Ginoo. 16 Karon, may pangabay ako sa imo. Kag kon mahimo indi ako pagbalibari.” Nagpamangkot si Batsheba, “Ano bala ina?” 17 Nagsabat si Adonia, “Palihog pangabaya si Haring Solomon nga ipaasawa niya sa akon si Abishag nga taga-Shunem. Nahibaluan ko nga indi gid siya magbalibad sa imo.” 18 Nagsabat si Batsheba, “Sige, silingon ko ang hari.”

19 Gani nagkadto si Batsheba kay Haring Solomon sa paghambal sa iya parte sa ginpangabay ni Adonia. Pagkakita ni Solomon sa iya, nagtindog si Solomon sa iya trono sa pagsugata sa iya, kag dayon nagluhod siya sa iya iloy bilang pagtahod sa iya. Pagkatapos nagpungko siya sa iya trono. Nagpakuha siya sang pulungkuan kag ginpabutang sa iya tuo, kag ginpapungko didto ang iya iloy. 20 Nagsiling si Batsheba, “May ara ako sang gamay nga ipangabay sa imo. Kag palihog indi ako pagbalibari.” Nagsiling ang hari, “Ano ina, Nay? Indi ko ikaw pagbalibaran.” 21 Nagsiling si Batsheba, “Ipaasawa si Abishag nga taga-Shunem sa imo utod nga si Adonia.”

22 Nagsiling si Haring Solomon, “Ngaa ginapangabay mo gid nga ipaasawa si Abishag kay Adonia? Basi kon ipangabay mo man nga ihatag ko sa iya ang akon ginharian, kay magulang siya sa akon kag apin sa iya si Abiatar nga pari kag si Joab nga anak ni Zeruya!” 23 Dayon nagsumpa si Haring Solomon sa ngalan sang Ginoo, “Kabay pa nga silutan gid ako sang Dios kon indi ko mapatay si Adonia tungod sining iya ginpangabay. 24 Ang Ginoo amo ang nagpili kag nagbutang sa akon sa trono sang akon amay nga si David. Gintuman niya ang iya promisa nga ihatag niya ang ginharian sa akon kag sa akon mga kaliwat. Gani nagasumpa ako sa buhi nga Ginoo nga mapatay si Adonia subong gid nga adlaw.” 25 Dayon nagmando si Haring Solomon kay Benaya, nga anak ni Jehoyada, nga patyon si Adonia, kag ginpatay niya si Adonia.

26 Dayon nagsiling si Haring Solomon kay Abiatar nga pari, “Magpauli ka sa imo uma sa Anatot. Bagay ka man kuntani nga patyon, pero indi ko ikaw pagpatyon subong kay ikaw ang gintugyanan sang Kahon sang Ginoong Dios sang kaupod ka pa sang akon amay nga si David, kag nagpakigbahin ka sa iya mga pag-antos.” 27 Gani ginpahalin ni Solomon si Abiatar sa iya katungdanan bilang pari sang Ginoo. Kag natuman ang ginsiling sang Ginoo didto sa Shilo parte sa panimalay ni Eli.

Napatay si Joab

28 Si Joab wala nagbulig kay Absalom nga mangin hari, pero nagbulig siya kay Adonia. Gani sang mabalitaan niya ang pagkapatay ni Adonia, nagpalagyo siya pakadto sa tolda sang Ginoo[c] kag nag-uyat sa mga sulosungay nga mga pamusod sang halaran.[d] 29 Sang mabalitaan ni Haring Solomon nga nagpalagyo si Joab pakadto sa tolda sang Ginoo kag nagpalapit sa halaran, ginsugo niya si Benaya nga patyon si Joab. 30 Gani nagkadto si Benaya sa tolda sang Ginoo kag ginsilingan si Joab, “Magguwa ka siling sang hari!” Pero nagsabat si Joab, “Indi ako magguwa; diri ako mapatay!” Nagbalik si Benaya sa hari kag ginsugid ang sabat ni Joab. 31-32 Nagsiling si Solomon kay Benaya, “Himua ang iya ginsiling. Patya siya didto sa tolda kag ilubong, agod ako kag ang panimalay sang akon amay indi manabat sa pagpatay niya kay Abner nga anak ni Ner, nga kumander sang mga soldado sang Israel, kag kay Amasa nga anak ni Jeter, nga kumander sang mga soldado sang Juda. Ginpatay niya ining inosente nga mga tawo nga wala nakahibalo ang akon amay. Mas matarong kag maayo pa sila sang sa iya. Karon balusan siya sang Ginoo sa iya ginhimo sa ila. 33 Siya kag ang iya mga kaliwat amo ang manabat hasta san-o sa kamatayon sang sini nga mga tawo. Pero ang akon amay nga si David kag ang iya mga kaliwat kag ang iya ginharian hatagan sang maayo nga kahimtangan[e] hasta san-o.”

34 Gani ginkadtuan ni Benaya si Joab kag ginpatay. Ginlubong siya malapit sa iya balay[f] sa kamingawan. 35 Dayon ginhimo sang hari si Benaya nga kumander sang mga soldado sa pagbulos kay Joab. Kag ang ginbulos niya kay Abiatar amo si Zadok nga pari.

Ang Pagkapatay ni Shimei

36 Karon, ginpatawag sang hari si Shimei kag ginsilingan, “Magpatindog ka sang imo kaugalingon nga balay sa Jerusalem kag mag-estar ka dira. Indi ka gid maghalin sa siyudad kag magkadto sa iban nga lugar. 37 Sa tion nga maghalin ka kag magtabok sa Kidron nga ililigan sang tubig, sigurado gid nga mapatay ka, kag ikaw mismo ang basulon kon matabo ini.” 38 Nagsabat si Shimei, “Maayo man ang imo ginsiling, tumanon ko gid ina!” Gani nag-estar si Shimei sa Jerusalem sa malawig nga tion. 39 Pero sang ikatatlo nga tuig, ang duha sa mga suluguon ni Shimei naglayas kag nagkadto sa hari sang Gat nga si Akish, nga anak ni Maaca. Sang mabalitaan ini ni Shimei, 40 gintakdan niya sang pulungkuan ang iya asno kag nagsakay, kag nagkadto kay Akish sa Gat sa pagpangita sa iya duha ka suluguon. Nakita niya sila kag gindala pauli.

41 Sang mabalitaan ni Solomon nga naghalin si Shimei sa Jerusalem kag nagkadto sa Gat, kag nakabalik na, 42 ginpatawag niya si Shimei kag ginsilingan, “Indi bala nga ginpasumpa ko ikaw sa ngalan sang Ginoo kag ginpaandaman nga sa tion nga maghalin ka sa Jerusalem kag magkadto sa iban nga lugar sigurado gid nga mapatay ka? Kag indi bala nga nagsiling ka nga maayo ang akon ginsiling kag tumanon mo ini? 43 Ti, ngaa wala mo gintuman ang imo ginsumpa sa Ginoo? Ngaa wala mo gintuman ang akon sugo sa imo?”

44 Nagsiling pa gid ang hari sa iya, “Sigurado nga nadumduman mo gid ang tanan nga malain nga ginhimo mo sa akon amay nga si David. Karon balusan ka sang Ginoo sa imo malain nga mga ginhimo. 45 Pero ako pakamaayuhon sang Ginoo, kag ang ginharian sang akon amay nga si David padayon niya nga palig-unon hasta san-o.”

46 Dayon ginmanduan sang hari si Benaya nga patyon si Shimei. Gani gindala ni Benaya si Shimei sa guwa kag ginpatay.

Naglig-on pa gid ang ginharian sa idalom sang pagdumala ni Solomon.

Footnotes

  1. 2:5 Siya ang may salabton sa ila kamatayon: sa mas literal, ginmantsahan niya ang iya paha kag sandalyas sang dugo sa inaway.
  2. 2:10 iya banwa: sa Hebreo, Banwa ni David.
  3. 2:28 tolda sang Ginoo: Tan-awa ang footnote sa 1:39.
  4. 2:28 Tan-awa ang footnote sa 1:50.
  5. 2:33 maayo nga kahimtangan: Ang Hebreo sini amo ang “shalom,” nga nagakahulugan sang kalinong, kauswagan, maayo nga relasyon, kalipay, kadalag-an.
  6. 2:34 malapit sa iya balay: ukon, sa iya lulubngan.

Nya Levande Bibeln

1 Kungaboken 2

Davids råd till Salomo

1När kung David kände att slutet för hans del var nära, förmanade han sin son Salomo:

Nu går jag snart dit varje människa på jorden måste gå en dag. Jag räknar med att du ska bli en värdig efterföljare.

Lyd Guds lagar och vandra på hans vägar! Håll alla bud som är nedskrivna i Moses lag, så att du får framgång i allt vad du gör och vart du än vänder dig!

Om du gör det, så ska Herren infria alla de löften han gav mig. Han sa att om mina barn och deras ättlingar ger akt på hur de vandrar och är trogna mot honom, så kommer alltid någon av dem att vara kung över Israel, och min kungaätt ska aldrig ta slut.

Hör nu på vad jag säger! Du vet att Joab dödade mina två generaler Abner och Amasa. Han lät deras blod flyta som om de hade legat i krig med varandra.

Du är en vis man och vet vad du bör göra, så låt honom inte dö i frid av hög ålder.

Men var barmhärtig mot gileaditen Barsillais söner. Låt dem få vara ständiga gäster vid ditt bord, för de tog hand om mig när jag flydde från din bror Absalom.

Och du kommer väl ihåg Simei, Geras son, benjaminiten från Bahurim? Han uttalade en fruktansvärd förbannelse över mig när jag var på väg till Mahanaim. När han sedan kom ner till mig vid Jordanfloden, lovade jag att inte döda honom.

Men du är inte bunden vid det löftet! Du är en vis man och vet hur du ska göra. Visst är han gammal redan, men avsluta hans liv i förtid.

10 Sedan dog David, och han begravdes i Jerusalem.

11 Han hade regerat över Israel i fyrtio år, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem.

12 Salomo blev kung efter sin far David och satte sig på hans tron och hans makt ifrågasattes inte.

Salomo undanröjer oppositionen

13 En dag kom Haggits son Adonia på besök till Salomos mor Bat-Seba. Har du kommit för att ge mig bekymmer? frågade hon honom. Nej, svarade han.

14 Jag kommer faktiskt bara för att be om en tjänst.Säg vad du har på hjärtat! sa hon.

15 Allting gick så bra för mig, och kungariket var mitt, sa Adonia. Alla väntade att jag skulle bli den nye kungen. Men så ändrades plötsligt allting, och min bror blev kung, för det var så Herren ville ha det.

16 Nu har jag en bön till dig, och avvisa mig inte!Vad vill du? frågade hon.

17 Be kung Salomo att han ger mig Abisag från Sunem till hustru, för dig visar han ju inte bort, svarade han.

18 Det ska jag göra, lovade Bat-Seba.

19 Kungen reste sig när hon kom in för att tala med honom om Adonias önskan. Han bugade sig för henne och gav order om att man skulle hämta en tron åt henne och placera den vid hans högra sida.

20 Jag hoppas du inte visar bort mig, när jag nu kommer med en begäran till dig, sa hon.Vad gäller saken? frågade han. Du vet ju att jag inte kan vägra dig något.

21 Låt då din bror Adonia få Abisag till hustru, svarade hon.

22 Men vad menar du? frågade han bestört och fortsatte: Om jag skulle ge honom Abisag, som tillhörde min far, så vill han väl som min äldre bror ha riket nästa gång! Han och prästen Ebjatar och Joab skulle gärna ta över alltsammans!

23-24 Kung Salomo lovade då under ed att låta Adonia få betala med livet för sin fräckhet: Jag svär vid den levande Guden, som har gett mig min far Davids tron och detta rike, att Adonia ska dö i dag.

25 Sedan beordrade han Benaja att avrätta Adonia, och denne högg ner honom med sitt svärd.

26 Till prästen Ebjatar sa kungen: Gå tillbaka till ditt hem i Anatot. Du förtjänar att dö, men jag vill inte avrätta dig nu. Du bar ju Herrens ark under min fars regering, och du fick lida med honom under alla hans svårigheter.

27 Men Salomo tvingade Ebjatar att lämna sin ställning som Herrens präst, och på så sätt gick Herrens ord vid Silo beträffande Elis ättlingar i uppfyllelse.

28 När Joab, som hade varit med i Adonias kupp men inte hade slutit sig till Absalom, fick höra att Adonia var död, skyndade han sig till tabernaklet och grep tag om altarets horn.

29 Salomo skickade Benaja för att avrätta honom också.

30 Benaja gick in i tabernaklet och sa till Joab: Kungen befaller dig att komma ut!Nej, jag vill dö här, svarade han.Benaja återvände då till kungen för att få vidare instruktioner.

31 Gör som han vill, svarade kungen. Döda honom vid altaret och begrav honom. Det kommer att befria mig och min fars hus från skuld på grund av hans meningslösa mord.

32 Herren kommer att hålla honom personligen ansvarig för att utan min fars vetskap ha dödat två oskyldiga män, som dessutom var mer rakryggade än han själv. Min far hade ingen del i morden på Abner, överbefälhavaren för Israels armé, och på Amasa, överbefälhavaren för Juda armé.

33 Skulden för detta ska för alltid vila över Joab och hans efterkommande, men sin frid ska Herren ge till David och hans efterkommande, hans tron och hans hus!

34 Benaja återvände till tabernaklet. Han dödade Joab, som sedan begravdes på sin egen mark i öknen.

35 Sedan utsåg kungen Benaja till överbefälhavare och Sadok till präst i stället för Ebjatar.

36-37 Kungen skickade därefter bud till Simei och lät säga: Bygg dig ett hus här i Jerusalem och stanna här. Om du lämnar staden så är du dödsdömd. Ja, i det ögonblick som du går över bäcken Kidron kommer du att dö. Valet är ditt!

38 Jag ska göra som du säger, svarade Simei. Simei bodde sedan ganska länge i Jerusalem.

39 Men tre år senare rymde två av hans slavar till kung Akis i Gat. När Simei fick reda på var de befann sig,

40 sadlade han sin åsna för att fara till Gat och besöka kungen. När han hade fått tag i sina slavar, tog han dem med sig tillbaka till Jerusalem.

41 När Salomo fick höra att Simei hade återvänt till Jerusalem efter ett besök i Gat,

42 skickade han bud efter honom och sa: Befallde jag dig inte i Herrens namn att du skulle stanna i Jerusalem, och att du kunde lämna staden bara med livet som insats? Och vad svarade du? Jo, att du skulle göra som jag befallde.

43 Varför har du då inte hållit vår överenskommelse?

44 Tänk på allt ont som du gjorde mot min far, kung David! Herren ska hämnas på dig,

45 men jag själv ska bli välsignad, och Davids ättlingar ska sitta på denna tron i all framtid!

46 På kungens befallning ledde sedan Benaja ut Simei och dödade honom.Salomos grepp om kungariket blev allt fastare.