Jérémie 48 – BDS & NUB

La Bible du Semeur

Jérémie 48:1-47

Contre Moab

1Prophéties concernant Moab.

Voici ce que déclare ╵le Seigneur des armées célestes, ╵Dieu d’Israël :

Quel malheur pour Nébo48.1 Les différentes villes citées faisaient partie de Moab à l’époque de Jérémie., ╵car elle est dévastée !

Qiryataïm est dans la honte, ╵car elle est prise.

Recouverte de honte, ╵la citadelle est terrifiée.

2Plus de louange pour Moab !

A Heshbôn48.2 En hébreu, le nom de Heshbôn fait assonance avec le verbe rendu par méditer et le nom Madmen avec le verbe traduit par réduire au silence., on médite ╵des plans pour son malheur :

« Allons, rayons Moab ╵du nombre des nations ! »

Et toi aussi, Madmen, ╵tu seras réduite au silence :

l’épée te poursuivra.

3Des cris se font entendre ╵depuis Horonaïm :

c’est la dévastation ╵et une grande ruine.

4Voilà que Moab est brisé,

et l’on entend les cris ╵de ses petits48.4 de ses petits: selon le texte hébreu traditionnel. L’ancienne version grecque a : jusqu’à Tsoar (voir Es 15.5)..

5On gravit en pleurant ╵la montée de Louhith.

En descendant la pente ╵d’Horonaïm,

on entend des cris de détresse, ╵à cause de la destruction.

6Fuyez ! Sauve qui peut !

Courez comme l’onagre48.6 l’onagre: selon l’ancienne version grecque. Le texte hébreu traditionnel a : Aroër. ╵à travers le désert !

7Tu as mis ta confiance,

Moab, dans tes richesses, ╵et dans tes réalisations.

Et bien, toi aussi tu seras conquis.

Le dieu Kemosh48.7 Kemosh: divinité principale des Moabites (voir 1 R 11.7, 33 ; 2 R 23.13). ╵s’en ira en exil,

avec ses prêtres et ses princes,

8et le dévastateur ╵fondra sur chaque ville ;

non, aucune cité ╵ne sera épargnée.

La vallée est ruinée, ╵le plateau ravagé48.8 Il s’agit de la vallée de l’Arnon et du plateau de Moab au nord de la vallée constituant la région principale du pays.,

c’est ce que l’Eternel a dit.

9Répandez du sel sur Moab48.9 Selon le texte hébreu traditionnel. L’ancienne version grecque a : lancez un signal pour Moab.

car il sera détruit,

ses villes seront dévastées

et privées d’habitants.

10Maudit celui qui fait ╵l’œuvre de l’Eternel ╵sans y mettre son cœur !

Maudit soit qui refuse ╵le sang à son épée !

11Moab, dès son jeune âge, ╵vivait dans la quiétude

et il s’est reposé ╵comme un vin sur sa lie,

n’ayant jamais été ╵versé d’un vase dans un autre :

il n’avait jamais pris ╵le chemin de l’exil.

Aussi a-t-il gardé ╵son goût particulier,

et son odeur première ╵n’a-t-elle pas changé.

12Mais le temps va venir,

l’Eternel le déclare,

où je lui enverrai ╵des tonneliers ╵qui le transvaseront :

ils videront ses cruches

et briseront ses jarres.

13Alors Moab, honteux, ╵rougira de Kemosh

comme le peuple d’Israël

a rougi de Béthel48.13 Béthel où Jéroboam avait installé un veau d’or (1 R 12.28-30). ╵en qui il se confiait.

14Comment osez-vous dire :

« Nous sommes des guerriers,

des soldats aguerris ╵pour le combat » ?

15Le dévastateur de Moab

vient attaquer ses villes48.15 Autre traduction : Moab est détruite, ses villes sont investies.,

la fleur de sa jeunesse ╵va tout droit au massacre,

c’est là ce que déclare ╵le Roi qui a pour nom : ╵le Seigneur des armées célestes.

16La ruine de Moab ╵est tout près d’arriver,

le malheur fond sur lui, ╵précipitant ses pas.

17Faites-lui vos condoléances,

vous qui êtes autour de lui,

et vous qui connaissez ╵sa renommée !

Dites : « Ah ! Comme il est brisé, ╵ce bâton si puissant,

ce sceptre si glorieux ! »

18Descends de ta splendeur,

va habiter un lieu aride48.18 un lieu aride: selon le texte hébreu traditionnel. L’ancienne version grecque a : dans les ordures. Dibôn était connu pour ses sources abondantes.,

ô population de Dibôn,

le dévastateur de Moab ╵vient t’attaquer

et il détruit tes forteresses.

19Tiens-toi sur le chemin, ╵et fais le guet,

habitant d’Aroër,

questionne le fuyard ╵et celle qui se sauve.

Dis : « Qu’est-il arrivé ? »

20Moab est dans la honte ╵car il est renversé !

Lamentez-vous, criez !

Annoncez sur l’Arnon :

Moab est dévasté !

21Oui, le châtiment frappe ╵le pays du plateau :

Holôn, Yahats et Méphaath,

22Dibôn, Nébo, ╵et Beth-Diblataïm,

23Qiryataïm et Beth-Gamoul, ╵ainsi que Beth-Meôn,

24Qeriyoth et Botsra

de même que toutes les villes ╵du pays de Moab,

qu’elles soient au près ou au loin.

25La force de Moab ╵a été abattue,

sa puissance est brisée,

l’Eternel le déclare.

26Enivrez-le48.26 Voir 25.15-29.

car il s’est fait plus grand ╵que l’Eternel !

Le voilà qui se vautre ╵dans ses vomissements !

A son tour, qu’il devienne ╵un objet de risée !

27Il est vrai : Israël ╵est devenu pour toi ╵objet de raillerie ;

a-t-il été surpris ╵au milieu des voleurs

pour qu’à chaque occasion ╵où tu parles de lui, ╵tu te moques de lui ?

28Habitants de Moab,

abandonnez les villes

et allez demeurer ╵au milieu des rochers !

Imitez la colombe

qui va poser son nid ╵au bord des précipices !

29Nous avons entendu parler ╵de l’orgueil de Moab,

il est orgueilleux à l’extrême ╵et quel esprit de supériorité !

Quelle fierté ! ╵Quelle arrogance !

Quel cœur altier48.29 Les v. 29-33 reprennent Es 16.6-10. !

30Je connais bien,

déclare l’Eternel,

toute son arrogance,

et ce dont il se vante ╵il ne l’accomplit pas.

31Voilà pourquoi je me lamente ╵à cause de Moab,

je crie pour Moab tout entier,

et, pour les gens de Qir-Hérès, ╵je pousse des gémissements.

32Comme Yaezer pleure, ╵je pleurerai sur toi ╵ô vigne de Sibma ;

tes sarments s’étendaient ╵au-delà de la mer,

et certains atteignaient ╵[la mer de48.32 Les mots entre crochets manquent dans deux manuscrits hébreux (voir Es 16.8).] Yaezer.

Mais le dévastateur ╵s’est jeté sur tes fruits d’été ╵et pille ta vendange.

33La joie et l’allégresse ╵ont disparu ╵des vergers de Moab

et du pays entier.

Je taris le vin dans les cuves,

on ne foule plus la vendange ╵avec des cris de joie.

C’en est fini ╵des cris de joie !

34On entend les cris de Heshbôn ╵jusqu’à Elealé,

leur voix s’entend jusqu’à Yahats,

de Tsoar à Horonaïm

et jusqu’à Eglath-Shelishiya.

Les eaux de Nimrim elles-mêmes ╵ont cessé de couler48.34 Heshbôn et Elealé: villes à la frontière nord du pays (voir Nb 21.26) à une trentaine de kilomètres au nord de la mer Morte. Yahats: à l’est, aux confins du désert. Tsoar: ville probablement située près de la rive sud de la mer Morte. L’oasis de Nimrim: à une quinzaine de kilomètres au sud-est de la mer Morte..

35Je ferai disparaître, ╵du pays de Moab,

ceux qui offrent des holocaustes ╵sur les hauts lieux

et ceux qui offrent ╵des parfums à ses dieux,

l’Eternel le déclare.

36Aussi mon cœur gémit ╵au sujet de Moab ╵comme gémit la flûte,

oh, oui, mon cœur gémit ╵comme gémit la flûte ╵sur ceux de Qir-Hérès,

car ils ont perdu tous les biens ╵qu’ils avaient amassés.

37Ils ont tous la tête rasée

et la barbe coupée,

et les mains tailladées,

les reins couverts ╵d’un habit de toile de sac48.37 Marques de deuil..

38Et sur tous les toits en terrasse ╵du pays de Moab ╵et sur toutes ses places,

ce ne sont que lamentations,

car j’ai brisé Moab ╵comme l’on brise un vase ╵qui ne plaît pas,

l’Eternel le déclare.

39Comme il s’est effondré ! ╵Hurlez !

Moab a tourné le dos, tout honteux,

et il est devenu ╵la risée et l’effroi

de tous ceux qui l’entourent.

40Car voici ce que l’Eternel déclare :

Ce sera comme un aigle

qui fond vers lui et qui étend ses ailes ╵au-dessus de Moab48.40 Pour les v. 40-41, voir 49.22..

41Qeriyoth est prise,

les lieux forts sont conquis,

et le cœur des guerriers ╵de Moab, ce jour-là,

sera semblable au cœur ╵d’une femme en travail.

42Voilà Moab exterminé, ╵il cesse d’être un peuple

car il s’est fait plus grand que l’Eternel.

43L’effroi, la fosse et le filet

vous atteindront, ╵habitants de Moab,

l’Eternel le déclare48.43 Les v. 43-44 reprennent Es 24.17-18..

44Qui s’enfuira devant l’effroi

tombera dans la fosse,

qui remontera de la fosse

sera pris au filet ;

car je ferai venir ╵sur lui, oui, sur Moab,

l’année du châtiment,

l’Eternel le déclare.

45A l’ombre de Heshbôn,

s’arrêtent des fuyards sans force

parce qu’un feu ╵est sorti de Heshbôn,

une flamme a jailli ╵du milieu de Sihôn48.45 Sur Sihôn, voir Dt 2.26.

et elle a consumé ╵les tempes de Moab

et le crâne des tapageurs48.45 Les v. 45-46 reprennent Nb 21.28-29..

46Malheur à toi, Moab !

Car il périt, ╵le peuple de Kemosh,

ses fils sont emmenés captifs,

ses filles en exil.

47Mais je ramènerai ╵les captifs de Moab

dans l’avenir,

l’Eternel le déclare.

Ici prend fin le jugement ╵prononcé sur Moab.

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 48:1-47

Dom över Moab

1Om Moab:

Så säger härskarornas Herre, Israels Gud:

”Ve över Nebo,

för det har lagts i ruiner.

Kirjatajim har kommit på skam och erövrats,

fästningen har kommit på skam och krossats.

2Moab prisas inte mer,

i Heshbon har man smidit onda planer för dess fall:

’Kom, låt oss göra slut på Moab som nation.’

Också du, Madmen, ska tystas,

svärdet förföljer dig.

3Klagorop hörs från Horonajim,

våld och stor förödelse.

4Moab är krossat.

Dess små klagar högt.48:4 Enligt Septuaginta Klagoropet hörs ända till Soar.

5Man går uppför Luchits höjd, bittert gråtande.

På vägen ner till Horonajim

hörs ångestfyllda rop över förödelsen.

6Fly för era liv!

Bli som buskar i öknen!

7Eftersom du har satt din lit

till dina gärningar och rikedomar,

ska också du erövras.

Kemosh ska föras bort i fångenskap

med sina präster och furstar.

8Förgöraren ska komma till varje stad,

ingen stad ska komma undan.

Dalen ska läggas i ruiner

och slätten förstöras,

som Herren har sagt.

9Res en gravsten över Moab,48:9 Grundtextens innebörd i versens första hälft är oviss. Texten här är från Septuaginta. Där kan ordet tolkas som blomma, men i en del senare handskrifter står istället vingar. Moab skulle beströs med salt vilket ofta gjordes i samband med erövringar på den tiden.

för det ska jämnas med marken.

Dess städer ska läggas öde

och ingen ska kunna bo där.

10Förbannad är den

som inte utför Herrens verk helhjärtat!

Förbannad är den som

är rädd för att bloda ner sitt svärd!

11Moab har levt i trygghet sedan sin ungdom,

ostörd likt vin som lämnats för att vila på dräggen

utan att hällas från kärl till kärl.

Han har aldrig drivits i landsflykt

och har därför bibehållit både arom och smak.

12Men det kommer en tid, säger Herren,

då jag ska sända vintappare till honom.

De ska tappa vin ur hans fat, tömma och krossa dem.

13Moab ska skämmas för Kemosh,

precis som israeliterna skämdes för Betel som de förtröstade på.

14Hur kan ni säga:

’Vi är hjältar och tappra krigsmän’?

15Men nu ska Moab fördärvas,

och dess städer invaderas.

De bästa av hans unga män drar ut för att slaktas,

säger Konungen,

härskarornas Herre är hans namn.

16Moabs undergång är nära,

dess olycka kommer med hast.

17Klaga över honom,

alla ni som finns runt omkring honom,

alla ni som känner hans rykte.

Säg: ’Hur sönderbruten är inte den starka spiran,

den praktfulla härskarstaven!’

18Stig ner från härligheten

och sätt dig på den torra marken,

du dotter Divons invånare,

för Moabs fördärvare kommer mot dig

och förgör dina fästen.

19Ställ dig vid vägen och spana,

du Aroers invånare,

fråga honom som flyr

och henne som försöker komma undan:

’Vad är det som har hänt?’

20Moab har kommit på skam

och är krossat.

Klaga och gråt!

Berätta vid Arnon

att Moab är förstört.

21Domen har kommit över slättlandet,

över Holon, Jahas, Mefaat,

22Divon, Nebo, Bet Divlatajim,

23Kirjatajim, Bet Gamul, Bet Meon,

24Keriot och Bosra

och över alla andra städer i Moabs land, både nära och fjärran.

25Moabs horn har huggits av,

hans arm är bruten, säger Herren.

26Gör honom drucken,

för han har förhävt sig mot Herren.

Moab ska vältra sig i sina egna spyor

och bli till ett åtlöje för alla, också han.

27Var inte Israel till åtlöje för dig?

Fann man honom bland tjuvar,

eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?

28Lämna städerna och bosätt er

i klippan, ni Moabs invånare!

Var som duvan som bygger sitt bo

inne i gapande klippklyftor!

29Vi har alla hört om Moabs högfärd,

hans måttlösa övermod,

hans stolthet, arrogans, överlägsenhet

och självupphöjelse.

30Jag känner hans arrogans och tomma prat, säger Herren.

Tomma är deras gärningar.

31Därför jämrar jag mig över Moab,

klagar över hela Moab och suckar över Kir-Heres män.

32Mer än över Jaser gråter48:32 Eller: Mer än Jaser gråter… jag över dig,

du Sivmas vinstock.

Dina rankor sträckte sig ut över havet

och nådde ända till Jasers hav.

Förgöraren har slagit ner

bland din frukt och din vinskörd.

33Glädjen och jublet är borta

från trädgårdarna, från Moabs land.

Jag har stoppat vinflödet från pressarna,

ingen trampar druvorna längre.

Det hörs rop, men inga glädjerop.48:33 Grundtextens innebörd i sista satsen är osäker.

34Från Heshbon och Elale höjs klagan,

deras rop hörs ända till Jahas,

från Soar till Horonajim och Eglat Shelishia.

Också Nimrims vatten har blivit till uttorkad mark.

35I Moab ska jag göra slut på dem som bär fram offer på höjderna

och tänder rökelse till sina gudar, säger Herren.

36Därför klagar mitt hjärta över Moab som en flöjt,

ja mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män.

Därför är allt deras välstånd som de förvärvat borta.

37Varje huvud är rakat och varje skägg avklippt.

Varje hand är ristad och var och en har klätt sig i säcktyg.

38På alla tak och på alla torg i Moab hålls dödsklagan,

för jag har krossat Moab som man krossar en oduglig kruka, säger Herren.

39’Ack, Moab är förstört!’ klagar de.

’Moab vänder sig bort i skam.’

Moab har blivit till åtlöje och skräck för alla sina grannar.”

40För så säger Herren:

”En örn svävar fram

och breder ut sina vingar över Moab.

41Städerna48:41 Kan också tolkas som ett namn, Keriot, jfr v. 24. intas,

fästningarna erövras.

Den dagen är Moabs hjältar ängsliga

som kvinnor i barnsnöd.

42Moab ska utplånas som folk

på grund av sitt övermod inför Herren.

43Skräck, fallgrop och snara

ska bli er lott, ni Moabs invånare, säger Herren.

44Den som flyr undan skräcken

ska falla i gropen,

och den som tar sig upp ur gropen

ska fastna i snaran.

Jag ska låta ett bestraffningens år drabba Moab, säger Herren.

45I skuggan av Heshbon

står flyktingarna kraftlösa.

En eld har gått ut från Heshbon,

en låga från Sichons mitt,

och förtär Moabs tinning

och hjässan på de larmande stridsmännen.

46Ve dig, Moab!

Kemoshs folk är slaget,

och dina söner har förts bort i exil,

dina döttrar till fångenskap.

47Men den dagen kommer, säger Herren,

då jag ska återupprätta Moab.”

Så långt domen över Moab.