Actes 19 – BDS & NUB

La Bible du Semeur

Actes 19:1-40

Paul à Ephèse

1Pendant qu’Apollos se trouvait à Corinthe, Paul, après avoir traversé la région montagneuse d’Asie Mineure, descendit à Ephèse. Il y rencontra un petit groupe de disciples et leur demanda : 2Avez-vous reçu le Saint-Esprit quand vous êtes devenus croyants ?

Ils lui répondirent : Nous n’avons même pas entendu dire qu’il y ait un Saint-Esprit.

3– Quel baptême avez-vous donc reçu ? poursuivit Paul.

– Celui de Jean-Baptiste, lui répondirent-ils.

4– Oui, reprit Paul, Jean baptisait les Israélites en signe d’un profond changement, mais il leur disait aussi de croire en celui qui viendrait après lui, c’est-à-dire en Jésus.

5Après avoir entendu cela, ils furent baptisés au nom du Seigneur Jésus. 6Paul leur imposa les mains et le Saint-Esprit descendit sur eux : ils se mirent à parler dans diverses langues et à prophétiser. 7Il y avait là environ douze hommes.

8Paul se rendit ensuite à la synagogue où, pendant trois mois, il prit la parole avec une grande assurance ; il y parlait du royaume de Dieu et s’efforçait de convaincre ses auditeurs. 9Mais un certain nombre de Juifs s’endurcissaient et refusaient de se laisser convaincre : en pleine assemblée, ils tinrent des propos méprisants au sujet de la Voie du Seigneur. Alors Paul se sépara d’eux et prit à part les disciples qu’il continua d’enseigner tous les jours dans l’école d’un nommé Tyrannus19.9 Certains manuscrits ajoutent : de 11 heures à 16 heures..

10Cela dura deux ans, si bien que tous les habitants de la province d’Asie, tant Juifs que Grecs, entendirent la Parole du Seigneur. 11Dieu faisait des miracles extraordinaires par les mains de Paul. 12On allait jusqu’à prendre des mouchoirs ou du linge qu’il avait touchés pour les appliquer aux malades. Ceux-ci guérissaient et les mauvais esprits s’enfuyaient.

13Quelques Juifs, qui allaient de lieu en lieu pour chasser les démons, voulurent alors invoquer, eux aussi, le nom du Seigneur Jésus sur ceux qui étaient sous l’emprise d’esprits mauvais.

– Par le nom de ce Jésus que Paul annonce, disaient-ils, je vous ordonne de sortir.

14Ceux qui agissaient ainsi étaient les sept fils d’un certain Scéva, un chef des prêtres juifs.

15Mais l’esprit mauvais leur répondit : Jésus ? Je le connais. Paul, je sais qui c’est. Mais vous, qui êtes-vous ?

16Là-dessus, l’homme qui avait en lui le mauvais esprit se jeta sur eux, les maîtrisa et les malmena avec une telle violence qu’ils s’enfuirent de la maison, les vêtements en lambeaux, et couverts de blessures.

17Cet incident fut connu de tous les habitants d’Ephèse. Juifs et Grecs furent tous saisis de crainte, et le nom du Seigneur Jésus fut l’objet d’un grand respect. 18Beaucoup de ceux qui étaient devenus croyants venaient avouer et déclarer publiquement les pratiques auxquelles ils s’étaient livrés. 19Et beaucoup de ceux qui avaient exercé la magie apportèrent leurs livres de sorcellerie, les mirent en tas et les firent brûler aux yeux de tous. Leur valeur fut estimée à cinquante mille pièces d’argent19.19 On peut estimer la valeur totale de ces livres à l’équivalent de plus de cent cinquante années de travail d’un ouvrier de l’époque.. 20C’est ainsi que la Parole du Seigneur se répandait de plus en plus, grâce à la puissance du Seigneur19.20 Certains manuscrits ont : la Parole du Seigneur se répandait avec puissance..

21Après ces événements, Paul, poussé par l’Esprit19.21 Autre traduction : en son for intérieur., décida de se rendre à Jérusalem en passant par la Macédoine et l’Achaïe.

– Après avoir été là-bas, dit-il, il faudra que je me rende aussi à Rome.

22Il envoya deux de ses collaborateurs, Timothée et Eraste, en Macédoine, et resta lui-même encore quelque temps dans la province d’Asie.

Difficultés à Ephèse

23A cette époque, la Voie du Seigneur fut l’occasion de troubles sérieux à Ephèse. 24Un bijoutier, nommé Démétrius, fabriquait de petits temples d’Artémis19.24 Artémis était le nom grec d’une déesse orientale de la fertilité. en argent et procurait aux artisans de sa corporation des gains considérables. 25Un jour, il les convoqua tous, ainsi que les ouvriers qui vivaient de la même industrie. Il leur dit :

Mes amis ! Vous savez bien que nous devons notre prospérité à l’exercice de notre métier. 26Or, vous voyez ce qui se passe – ou vous en entendez parler : non seulement à Ephèse, mais dans presque toute la province d’Asie, ce Paul a remué de grandes foules. Il les a persuadées que les divinités fabriquées par des hommes ne sont pas de vrais dieux. 27Ce n’est pas seulement notre corporation qui risque d’être discréditée, mais le temple de la grande déesse Artémis19.27 Le temple d’Artémis a été classé parmi les sept merveilles du monde antique : il faisait 127 m sur 72 m, et avait cent colonnes. lui-même pourrait y perdre toute sa renommée. Toute l’Asie et le monde entier adore cette déesse et il n’en faudrait pas beaucoup pour qu’elle soit discréditée.

28A ces mots, les auditeurs devinrent furieux et se mirent à scander : Grande est l’Artémis d’Ephèse !

29Bientôt, toute la ville fut en effervescence. On s’empara de Gaïus et d’Aristarque, deux Macédoniens qui accompagnaient Paul dans son voyage, et l’on se précipita en foule au théâtre19.29 Les ruines de ce théâtre en ont révélé la grandeur : il comportait près de 26 000 places assises sur des gradins. Il servait aux jeux, aux représentations théâtrales et aux assemblées publiques.. 30Paul voulait se présenter devant le peuple, mais les disciples l’en empêchèrent. 31Et même quelques hauts fonctionnaires de la province19.31 Il s’agit des asiarques, qui présidaient au culte provincial de l’empereur et de Rome., qui le tenaient en amitié, lui firent parvenir un message pour lui recommander de ne pas se rendre au théâtre. 32Cependant, l’assemblée se tenait dans la plus grande confusion. Les gens hurlaient, les uns criant telle chose, les autres telle autre, et la plupart ne savaient pas pourquoi ils étaient venus. 33Des gens de la foule expliquèrent l’affaire à un certain Alexandre, que les Juifs avaient poussé en avant. Alexandre fit signe de la main qu’il voulait s’adresser au peuple pour prendre la défense de ses coreligionnaires.

34Mais dès qu’on eut appris qu’il était Juif, tous se remirent à crier en chœur pendant près de deux heures : Grande est l’Artémis d’Ephèse !

35A la fin, le secrétaire de la ville parvint à calmer le peuple :

Ephésiens, dit-il, quel homme au monde ignore que notre cité d’Ephèse est la gardienne du temple de la grande Artémis et de sa statue tombée du ciel ? 36C’est là un fait incontestable. Il faut donc vous calmer et ne rien faire d’irréfléchi. 37Vous avez amené ici ces hommes, mais ils n’ont commis aucun sacrilège dans le temple, ils n’ont dit aucun mal de notre déesse.

38Si donc Démétrius et les artisans de sa corporation ont des griefs contre quelqu’un, ils n’ont qu’à porter plainte en bonne et due forme ! Il y a des jours d’audience et des magistrats pour cela. 39Et si vous avez encore d’autres réclamations à formuler, on les examinera lors de l’assemblée légale. 40Mais nous risquons de nous faire accuser de révolte pour ce qui s’est passé aujourd’hui, car nous ne pourrions donner aucune raison pour expliquer cette manifestation.

Là-dessus, il ordonna à l’assemblée de se disperser.

Swedish Contemporary Bible

Apostlagärningarna 19:1-41

Paulus i Efesos

1Medan Apollos var i Korinth, kom Paulus fram till Efesos efter sin resa genom inlandet. Där träffade han några lärjungar 2och frågade dem: ”Tog ni emot den heliga Anden när ni kom till tro?”

”Nej”, svarade de, ”vi har aldrig hört talas om att det den heliga Anden finns.”

3”Men på vilket sätt är ni döpta då?” frågade han.

De svarade: ”Med Johannes dop.”

4Då förklarade Paulus för dem att Johannes dop var ett omvändelsens dop och att Johannes också uppmanade folket att tro på Jesus, den som kom efter honom. 5När de hörde detta, lät de döpa sig i Herren Jesus namn 6och då Paulus lade sina händer på dem, kom den heliga Anden över dem och de talade olika språk och profeterade. 7Tillsammans var det cirka tolv män där.

8Under tre månaders tid undervisade sedan Paulus regelbundet i synagogan. Han talade öppet och med stort mod och försökte övertyga dem om Guds rike. 9Men några avvisade hans budskap. De ville inte tro utan hånade Vägen inför alla som var där. Därför lämnade Paulus dem och höll sina lärjungar borta därifrån. De samlades istället i Tyrannos föreläsningssal där Paulus undervisade varje dag. 10Detta pågick i två års tid så att alla i provinsen Asien, både judar och greker, fick höra budskapet om Herren.

11Gud gjorde ovanliga under genom Paulus. 12Man tog till och med dukar och klädesplagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka. Då försvann sjukdomarna och de onda andarna lämnade dem.

13En grupp kringvandrande judiska andeutdrivare fick då för sig att de skulle uttala Herren Jesus namn över dem som var besatta av onda andar. De sa: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus talar om!” 14Det var sju män, söner till den judiska översteprästen Skeuas, som försökte sig på detta. 15Men den onda anden svarade dem: ”Jag känner till Jesus och vet om Paulus, men vilka är ni?” 16Och sedan kastade sig mannen som var besatt av den onde anden över dem alla och slog dem, så att de var tvungna att fly ut ur huset nakna och blodiga. 17Detta blev känt bland både judar och greker i hela Efesos och alla i staden blev helt förskräckta och hyllade Herren Jesus. 18Många av de troende kom nu och bekände öppet vad de hade gjort, 19och många av dem som sysslat med trolldom, plockade fram sina böcker och brände dem offentligt. Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär 50 000 dagslöner. 20Så fick budskapet om Herren allt mer kraft, ökad framgång och styrka.

Upplopp i Efesos

21Efter allt detta bestämde19:21 Eller: kände sig Paulus ledd av Guds Ande. sig Paulus för att genom Makedonien och Achaia resa till Jerusalem. ”Och därefter måste jag också besöka Rom”, sa han. 22Han skickade Timotheos och Erastos, två av sina medhjälpare till Makedonien, medan han själv stannade kvar i provinsen Asien en tid.

23Men just under den här tiden blev det stor oro på grund av Vägen. 24En silversmed som hette Demetrios tjänade mycket pengar åt hantverkarna på att tillverka silvertempel åt Artemis19:24 Gudinnan Artemis är också känd under namnet Diana.. 25Demetrios kallade ihop dem till ett möte tillsammans med andra som hade liknande arbeten. Sedan talade han till dem:

”Ni vet att det är tack vare den här tillverkningen som vi blivit så rika. 26Men nu har ni alla sett och hört hur den här Paulus har fått en massa människor att tro att gudar som är tillverkade av människohänder inte är några gudar. Och det är inte bara här i Efesos människor ändrat sin inställning utan så gott som i hela provinsen Asien. 27Naturligtvis kommer detta att påverka våra affärer negativt, men det som oroar oss mest är att den stora gudinnan Artemis tempel kan komma att förlora sitt anseende och kanske Artemis själv kommer att mista sitt gudomliga majestät, hon som dyrkas inte bara i provinsen Asien utan i hela världen.”

28När de hörde detta, blev de rasande och började ropa: ”Stor är efesiernas Artemis!”

29Det dröjde inte länge förrän hela staden var i uppror. Man grep Gaius och Aristarchos, två makedonier som var reskamrater till Paulus och rusade till stadens friluftsteater. 30Paulus ville då gå in och tala till folket, men hans lärjungar hindrade honom. 31Några medlemmar av provinsrådet som var vänner till Paulus, skickade också bud till honom att inte riskera livet genom att gå in i teatern.

32Inne på teatern ropade alla och skrek om varandra. Allt var en enda stor röra och de flesta visste inte ens varför de hade kommit dit.

33När judarna sedan skickade fram Alexandros för att förklara situationen, gav han tecken till folket att vara tysta och försökte hålla ett försvarstal. 34Men när folket förstod att Alexandros var jude, började alla ropa igen och under två timmar skrek de i kör: ”Stor är efesiernas Artemis!”

35Till slut lyckades i alla fall stadens sekreterare lugna dem så pass att han kunde tala till dem. ”Invånare i Efesos”, sa han, ”alla vet ju att den stora gudinnan Artemis tempel beskyddas här i staden Efesos, hon vars bild föll ner från himlen. 36Det är aldrig någon som har ifrågasatt detta, så ta det lugnt. Gör inte något förhastat! 37De här männen som ni har fört hit har varken stulit något från templet eller hädat gudinnan. 38Om Demetrios och hans hantverkare har något att anklaga någon för, så har vi domstolar som tar hand om sådant och landshövdingar som kan ta upp fallet. Låt dem gå den lagliga vägen. 39Och om det finns klagomål i andra frågor, så kan de tas upp i den lagliga folkförsamlingen. 40Nu är det till och med risk att vi blir anklagade för uppror, eftersom det inte fanns någon anledning att ställa till med några oroligheter. Då kan vi inte försvara oss.”

41Och med de orden fick han de församlade att skingras.