Zefanias 2 – APSD-CEB & NUB

Ang Pulong Sa Dios

Zefanias 2:1-15

Juda ug Jerusalem gihukman uban sa mga nasud

1Pagtigum kamo, tiguma ninyo ang inyong kaugalingon, ikaw nga makauulaw nga nasud 2sa dili pa ang kamandoan mo-epekto ug kana nga adlaw molabay sama sa gipadpad nga uhot, sa dili pa ang makalilisang nga kasuko sa dili pa muabot ang adlaw sa kapungot sa Ginoo. 3Pangitaa ang Ginoo, kamong mapainubsanon diha sa yuta, kamo nga nagbuhat sa iyang mga sugo. Pangitaa ang pagkamatarong, pangitaa ang pagpaubos; tingali panalipdan ka sa adlaw sa kasuko sa Ginoo.

Ang Silot alang sa Nasod sa Philistia

4Ang Gaza pagabiyaan ug ang Ahskelon gibiyaan nga lumpag. Sa udtong tutok ikaw Ashdod walay mahibilin, ug ikaw Ekron pagaibton. 5Alaot kamo nga nagpuyo sa daplin sa kadagatan, kamong katawhan sa Kerethite; ang pulong sa Ginoo batok kaninyo, Canaan yuta sa mga Pilistihanon. Nagaingon siya Gun-ubon ko kamo ug walay mahibilin kaninyo. 6Ang yuta nga daplin sa dagat mahimo kining sibsibanan dunay mga atabay sa mga magbalantay sa karnero ug torel alang sa panon. 7Kana nga yuta maiya kana sa mga nahabilin nga katawhan sa Juda; didto makakaplag sila ug sibsibanan. Sa kagabhion mohigda sila didto sa kabalayan sa Askhelon. Ang Ginoo nga ilang Dios moatiman kanila; iyang ibalik kanila ang ilang kabahandianon.

Moab ug Ammon

8-9“Nadungog nako ang mga insulto sa Moab ug ang mga pagyubit sa mga taga Ammon, nga naginsulto sa akong mga katawhan ug naghimog mga bahad batok sa ilang yuta. Busa, ingon ka sigurado sa akong pagkabuhi,” nagaingon ang Ginoo nga Makagagahum, ang Dios sa Israel, “sigurado gayud nga ang Moab mahisama sa Sodoma, ug ang taga Ammon mahisama sa Gomorrah-dapit sa mga kasagbotan ug bung-aw sa asin, yuta nga walay pulos sa kahangturan. Ang nahabilin kong katawhan mohabas niini. Ang nahabiling buhi sa akong katawhan maoy manunod niini.”

10Mao kini ang ilang maangkon isip balos sa ilang garbo, sa ilang paginsulto ug pagbiaybiay sa katawhan sa Ginoo nga Makagagahum. 11Ang Ginoo mahimong kahadlokan alang kanila sa dihang gun-ubon na niya ang mga dios sa kalibotan. Ang mga nasud sa halayo moluhod kaniya, silang tanan didto sa ilang mga yuta.

Ang Silot alang sa Nasod sa Etiopia ug sa Nasod sa Asiria

12Kamo usab nga mga taga Cush, pagapatyon pinaagi sa espada.

13Iyang bakyawon ang iyang mga kamot batok sa Amihanan ug gun-ubon niya ang Asiria, biniyaan ang Nineve2:13 Nineve: Mao kini ang kapital sa Asiria. nga walay nahabilin ug uga sama sa disyerto. 14Panon sa mga karnero ug kahayupan mapahulay didto, binuhat nga nagkalain-lain. Kuwago sa disyerto ug ang tagming ug tingog nga kuwago mopataas sa ilang linya. Ang ilang tingog mulanog sa mga bintana, ang mga guba mipuno sa agianan sa pultahan, ang sagbayan nga cedro mapadayag. 15Mao kini ang siyudad sa paghudyaka nga nagpuyo sa kahilwasan. Siya miingon sa iyang kaugalingon, “Ako ang usa ug wala nay laing gawas kanako. Unsa pagkalumpag ang nahitabo kaniya, laang sa mga idlas nga mananap! Ang tanan nga muagi kaniya mutamay ug mouyog sa ilang mga kumo.”

Swedish Contemporary Bible

Sefanja 2:1-15

Juda och Jerusalem döms tillsammans med andra folk

Juda uppmanas till bättring

1Församla er som halm, kom samman,

du folk utan skamkänsla,

2innan beslutet verkställs

och dagarna flyger förbi som agnar,2:2 I satsen som kapitlet börjar med är grundtextens innebörd osäker fram till första hälften av v. 2.

innan Herrens brinnande vrede kommer över er,

innan Herrens vredes dag kommer över er.

3Sök Herren, alla ödmjuka i landet,

som lyder hans bud.

Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet.

Kanske får ni då skydd på Herrens vredes dag.

Filistéen

4Gaza ska bli övergivet,

Ashkelon läggas i ruiner,

Ashdods befolkning förjagas mitt på dagen,

och Ekron ryckas upp med rötterna.

5Ve er som bor utmed kusten, ni keretéer2:5 Kretas befolkning.!

Herrens ord är emot er,

Kanaan, filistéernas land, och jag ska utplåna dig,

så att ingen lämnas kvar.

6Kustlandet ska bli betesmark,

där herdarna har sina brunnar2:6 Eller: …där keretéerna bor….

och fåren sina fållor.

7Det ska tillhöra dem

som är kvar av Judas stam.

Där ska de finna betesmarker,

och i husen i Ashkelon

ska de lägga sig om kvällen,

för Herren, deras Gud, ska ta sig an dem

och upprätta dem på nytt.

Moab och Ammon

8”Jag har hört Moabs hån

och ammoniternas smädelser,

när de har hånat mitt folk

och kränkt deras land.

9Därför, så sant jag lever,

säger härskarornas Herre, Israels Gud:

Moab ska bli som Sodom

och ammoniterna som Gomorra,

ett nässelsnår och en saltgrop,

en ödemark för evigt.

De av mitt folk som är kvar ska plundra dem,

återstoden av mitt folk ska få dem till arvedel.”

10Detta får de för sitt högmod,

för de har hånat och föraktat

härskarornas Herres folk.

11Herren ska sätta skräck i dem

och få alla jordens gudar att krympa2:11 Det hebreiska ordets betydelse är osäker..

Alla folken i kustländerna ska tillbe honom,

var och en på sin ort.

Kush

12”Också ni, kushiter,

ska genomborras av mitt svärd.”

Assyrien

13Han ska sträcka ut sin hand mot norr

och förgöra Assyrien.

Han ska omvandla Nineve till en ödemark,

torr som en öken.

14Där ska hjordar lägga sig,

och alla slags vilda djur.

Pelikaner och trappar

ska övernatta på dess pelarhuvuden,

och deras skrin eka genom fönstren.

På tröskeln ser man förödelse,

och cederpanelen är blottad.2:14 Grundtextens innebörd är osäker i en stor del av versen. T.ex. är det osäkert vilka fåglar som avses, i stället för ”förödelse” har Septuaginta och Vulgata korp (…en korp kraxar på tröskeln…), och särskilt osäker är versens slut.

15Detta är den jublande staden

som levde så tryggt

och sa till sig själv:

”Det finns ingen som är som jag.”

Se hur den nu har blivit ödelagd,

ett tillhåll för vilda djur!

Alla som går förbi

visslar och viftar med händerna.