Ang Pulong Sa Dios

Ruth 1:1-22

Ang Pag-unong ni Ruth kang Noemi

1-2Sa panahon nga dili pa mga hari ang nagadumala1:1-2 Sa panahon… nagadumala: sa literal, Sa panahon nga ang mga “shoftim” (mga pangulo/hukom) mao pa ang nangulo. sa Israel, miabot ang kagutom niini nga dapit. Busa si Elimelec nga taga-Betlehem nga sakop sa Juda miadto sa Moab uban sa iyang asawa ug duha ka anak nga lalaki, aron didto lang una mopuyo. Ang ngalan sa iyang asawa mao si Noemi ug ang ilang duha ka anak mao si Mahlon ug si Kilion. Mga kaliwat sila ni Efrata nga taga-Betlehem.

Sa dihang didto na sila nagpuyo sa Moab, 3namatay si Elimelec. Busa si Noemi na lang uban sa iyang duha ka anak nga lalaki ang nahibilin. 4Nangaminyo ang iyang mga anak ug mga babayeng Moabihanon. Ang ngalan sa usa mao si Orpah ug ang usa mao si Ruth. Paglabay sa napulo ka tuig, 5namatay usab sila si Mahlon ug si Kilion, busa si Noemi na lang ang nahibilin.

6Sa dihang nabalitaan ni Noemi nga gipanalanginan sa Ginoo ang iyang katawhan pinaagi sa iyang paghatag kanila ug maayong abot, nangandam siya sa pagbalik sa Juda uban ang iyang mga umagad. 7Ug sa dihang nagalakaw sila balik sa Juda, 8miingon si Noemi sa iyang duha ka umagad, “Balik na lang kamo sa inyong inahan. Hinaut pa nga pakitaan kamo ug kaayo sa Ginoo, maingon nga gipakita ninyo ang inyong kaayo nganhi kanako ug sa nangamatay ninyong mga bana. 9Ug hinaut nga itugot sa Ginoo nga maminyo kamo pag-usab aron mapahimutang kamo sa inyong bag-ong panimalay.”

Unya gihagkan sila ni Noemi. Nanghilak silag kusog 10ug miingon kang Noemi, “Mouban kami kanimo sa pagbalik mo ngadto sa imong mga katagilungsod.” 11-12Apan miingon si Noemi, “Pauli kamo sa inyo, mga anak. Nganong mouban pa man kamo kanako? Nagahunahuna ba kamo nga maminyo pa ako pag-usab ug manganak ug mga lalaki nga mahimo ninyong banahon? Dili na kana mahitabo pa kay tigulang na ako. Apan ibutang ta kon makapamana ako karong gabhiona ug unya manganak pa, 13hulaton ba ninyo silang mangdagko? Dili lang ba una kamo magminyo tungod kanila? Dili kana mahimo, mga anak. Sa pagkatinuod, mas pait ang akong kinabuhi kay kaninyo, kay gipaantos ako sa Ginoo.”

14Misamot na hinuon silag hilak ug kusog. Unya mihalok si Orpah sa iyang ugangan ug mipauli,1:14 ug mipauli: Anaa kini sa Septuagint, apan wala sa Hebreo. apan si Ruth nagpabilin uban kang Noemi. 15Miingon si Noemi, “Tan-awa ang imong bilas, mibalik na siya sa iyang mga katagilungsod ug sa iyang dios,1:15 dios: o, mga dios. busa uli na uban kaniya.” 16Apan mitubag si Ruth, “Ayaw ako pugsa sa pagbiya kanimo, kay bisan asa ka moadto adto usab ako moadto, ug bisan asa ka mopuyo didto usab ako mopuyo. Ang imong mga katawhan mahimo usab nga akong mga katawhan, ug ang imong Dios mahimo usab nga akong Dios. 17Kon asa ka mamatay, didto usab ako mamatay ug didto usab ilubong. Hinaut pa nga silotan ako sa Ginoo sa hilabihan gayod kon mubiya ako kanimo. Kamatayon lang ang makapahimulag kanako gikan kanimo.”

18Sa dihang nakita ni Noemi nga desidido gayod si Ruth sa pag-uban kaniya, mihilom na lang siya. 19Busa nagpadayon silang duha sa paglakaw hangtod nga nakaabot sila sa Betlehem. Pag-abot nila, nagkaguliyang ang tanang mga tawo. Miingon ang mga babaye, “Si Noemi ba gayod kini?”

20Miingon si Noemi kanila, “Ayaw ninyo ako tawgag Noemi,1:20 Noemi: Ang buot ipasabot, lami. kondili tawga ninyo ako ug Mara,1:20 Mara: Ang buot ipasabot, pait. kay gihimong labihan kapait sa Makagagahom nga Dios ang akong kinabuhi. 21Pagbiya ko dinhi anaa kanako ang tanan, apan gipabalik ako sa Ginoo nga walay nahot. Busa ayaw na ninyo ako tawgag Noemi, kay gipaantos ako sa Ginoo nga Makagagahom.”

22Mao pa lay pagsugod sa ting-ani sa barley sa pag-abot ni Noemi sa Betlehem uban sa iyang umagad nga si Ruth nga Moabihanon.

Swedish Contemporary Bible

Rut 1:1-22

Rut väljer att gå med Noomi

Noomi mister både man och söner

1Vid den tid när domare regerade i Israel, blev det en svår hungersnöd i landet. En man från Betlehem i Juda lämnade då landet tillsammans med sin hustru och sina två söner och bosatte sig i Moabs land. 2Han hette Elimelek, hans hustru hette Noomi, och hans två söner Machlon och Kiljon. De var efratiter från Betlehem i Juda och kom till Moab för att stanna där. 3Men Elimelek, Noomis man, dog i Moab och Noomi blev lämnad ensam med sönerna.

4Dessa gifte sig med moabitiskorna Orpa och Rut. Ungefär tio år senare 5dog även Machlon och Kiljon och Noomi hade nu varken make eller söner. 6Hon beslöt sig då för att återvända till Israel tillsammans med sina sonhustrur, för hon hade hört att Herren hade tagit sig an sitt folk och gett dem bröd. 7Så lämnade hon platsen där hon bott och hennes två svärdöttrar följde med henne på vägen tillbaka till Juda.

8Hon sa till sina båda sonhustrur: ”Vänd ni tillbaka till era mödrar och deras hem! Herren ska visa er nåd såsom ni har visat mot både mig och våra döda. 9Må han också ge er trygghet med hem och make!”

Sedan kysste hon dem och då började de båda att gråta. 10”Nej”, sa de. ”Vi vill följa med dig till ditt folk!”

11”Vänd tillbaka, mina döttrar”, svarade Noomi. ”Varför skulle ni följa mig? Jag har ju inte några yngre söner som ni kan gifta er med. 12Nej, mina döttrar, gå tillbaka till era föräldrahem, för jag är alldeles för gammal för att gifta mig. Även om jag skulle tänka att ännu finns det hopp för mig och jag skulle bli med barn redan i kväll och få söner, 13skulle ni då kunna vänta på att de blir giftasvuxna? Skulle ni förbli ogifta så länge? Nej, mina döttrar, min lott är för bitter för er, för Herren har låtit allt detta drabba mig.”

14Och så fortsatte de att gråta och Orpa kysste sin svärmor till farväl, men Rut höll sig fast vid Noomi.

15”Nu har din svägerska gått hem till sitt folk och sin gud”, sa Noomi till henne. ”Du borde göra likadant.”

16Rut svarade: ”Tvinga mig inte att lämna dig, och gå tillbaka, för jag vill gå dit du går och bo där du bor. Ditt folk ska vara mitt folk och din Gud ska vara min Gud. 17Jag vill dö där du dör och bli begravd där. Måtte Herren straffa mig om något annat än döden får skilja oss åt!”

18När Noomi förstod att Rut hade bestämt sig och att hon inte kunde övertala henne, slutade hon att diskutera saken.

19De kom alltså till Betlehem tillsammans och hela staden blev förvånad över att få se dem.

”Kan det verkligen vara Noomi?” undrade kvinnorna.

20”Kalla mig inte Noomi”, sa hon till dem. ”Kalla mig i stället Mara1:20 Noomi betyder den ljuva/ljuvliga och Mara den bittra., för den Väldige har låtit mig uppleva så mycket bitterhet. 21Jag gick härifrån rik och Herren har låtit mig komma tillbaka tomhänt. Varför ska ni kalla mig Noomi när Herren har vittnat mot mig och den Väldige sänt mig sådana olyckor?”

22Noomi återvände med sin moabitiska sonhustru Rut från Moab till Betlehem just när kornskörden skulle börja.