Jeremias 37 – APSD-CEB & NUB

Ang Pulong Sa Dios

Jeremias 37:1-21

Gipatawag ni Zedekia si Jeremias

1Si Zedekia nga anak ni Josia gihimo ni Nebucadnezar nga hari sa Babilonia ingon nga hari sa Juda puli kang Jehoyakin nga anak ni Jehoyakim. 2Apan si Zedekia, ang iyang mga opisyal, ug ang mga lumulupyo sa Juda, wala maminaw sa mensahe sa Ginoo nga gisulti ni Propeta Jeremias.

3Sa gihapon, gisugo ni Haring Zedekia si Jehucal nga anak ni Shelemia ug ang pari nga si Zefanias nga anak ni Maasea nga moadto kang Propeta Jeremias aron paghangyo niini nga mag-ampo ngadto sa Ginoo nga ilang Dios alang kanila. 4Niadtong higayona wala pa mapriso si Jeremias, busa may kagawasan pa siya sa pag-adto bisan asa. 5Mao usab kadto ang higayon nga misulong ang mga taga-Babilonia37:5 taga-Babilonia: sa literal, Kaldeanhon. Mao usab sa bersikulo 8, 9, 11, 13, 14. sa Jerusalem, apan sa pagkadungog nila nga nagpadulong na ang mga sundalo sa hari sa Ehipto,37:5 hari sa Ehipto: sa Hebreo, Faraon. Mao usab sa bersikulo 6 ug 11. mihunong sila sa pagsulong sa Jerusalem.

6-7Miingon ang Ginoo, ang Dios sa Israel, kang Jeremias, “Ingna si Haring Zedekia sa Juda nga nagsugo kanimo sa pagpakisayod kanako nga, ‘Ang mga sundalo sa Ehipto nga mianhi sa pagtabang kaninyo, mobalik na sa Ehipto. 8Unya mobalik ang mga taga-Babilonia niini nga siyudad. Ilogon nila kini ug sunogon.’ 9Miingon pa gayod ang Ginoo: Ayaw ninyo limbongi ang inyong kaugalingon sa paghunahuna nga dili na mobalik ang mga taga-Babilonia, tungod kay mobalik gayod sila. 10Kay bisan pag mapildi ninyo ang tanang sundalo nga mosulong kaninyo, ug ang mga samdan na lang ang mahibilin sa ilang mga tolda, motindog gihapon sila ug sunogon nila kining siyudad.”

Gipriso si Jeremias

11Sa dihang miatras ang mga sundalo sa Babilonia gikan sa Jerusalem tungod sa mga sundalo sa hari sa Ehipto, 12mibiya usab si Jeremias sa Jerusalem ug miadto sa yuta sa Benjamin sa pagkuha sa iyang bahin sa yuta sa iyang pamilya. 13Apan sa pag-abot niya sa pultahan nga gitawag Benjamin, gidakop siya sa kapitan sa mga guwardya nga si Iria nga anak ni Shelemia ug apo ni Hanania. Giingnan siya niini, “Kaabin ka sa mga taga-Babilonia.” 14Mitubag si Jeremias, “Dili kana tinuod! Wala ako makig-abin sa mga taga-Babilonia.” Apan wala mamati si Iria, busa gidakop niya si Jeremias ug gidala ngadto sa mga opisyal. 15Nasuko pag-ayo ang mga opisyal kang Jeremias. Gipakulata nila siya ug gipriso didto sa gibuhat nilang prisohan—ang balay sa sekretaryo nga si Jonatan. 16Gisulod nila si Jeremias sa selda ilalom sa yuta ug nagpabilin siyag dugay didto.

17Unya, gipakuha siya ni Haring Zedekia ug gipadala sa palasyo diin gisekretohan siyag pangutana ni Zedekia, “May mensahe ka ba gikan sa Ginoo?” Mitubag si Jeremias, “Oo, aduna. Itugyan ka ngadto sa hari sa Babilonia.”

18Unya nangutana si Jeremias sa hari, “Unsa may akong sala nga nahimo kanimo, sa imong mga opisyal, ug sa mga tawo nga gipapriso mo man ako? 19Hain na man ang inyong mga propeta nga nanagna nga dili ka o kining siyudad sulongon sa hari sa Babilonia? 20Apan karon, mahal nga hari, kon mahimo paminawa ako. Nagapakilooy ako kanimo. Ayaw na akog ibalik didto sa balay ni Jonatan nga sekretaryo kay mamatay gayod ako didto.”

21Busa nagmando si Haring Zedekia nga ibutang na lang si Jeremias didto sa hawanan sa mga guwardya sa palasyo. Nagmando usab ang hari nga hatagan si Jeremias ug pan37:21 pan: o, pagkaon. gikan sa mga panadero sa siyudad adlaw-adlaw, hangtod nga aduna pay pan sa siyudad. Busa nagpabilin nga piniriso si Jeremias didto sa hawanan sa mga guwardya.

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 37:1-21

Jeremia fängslas

1Sidkia, Josias son, blev kung i stället för Konja, Jojakims son. Nebukadnessar, kungen av Babylonien, utsåg honom till kung i Juda land. 2Men varken han, hans hov eller folket i landet lyssnade till vad Herren talade genom profeten Jeremia.

3Ändå skickade kung Sidkia Jukal, Shelemjas son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till profeten Jeremia med uppmaningen: ”Be för oss till Herren, vår Gud!” 4Jeremia fick röra sig fritt, för han hade då ännu inte blivit fängslad. 5Faraos armé hade tågat ut från Egypten, och när kaldéerna som belägrade Jerusalem fick höra rapporten om dem, drog de sig bort från Jerusalem.

6Då kom Herrens ord till profeten Jeremia: 7”Så säger Herren, Israels Gud: Svara kungen av Juda, som skickade er för att fråga mig: ’Faraos armé, som var på väg att undsätta er, ska vända tillbaka hem till Egypten. 8Kaldéerna kommer tillbaka för att anfalla denna stad och bränna ner den till grunden.’

9Så säger Herren: Låt inte lura er att tro att kaldéerna ska ge sig i väg för gott, för det ska de inte. 10Även om ni lyckades slå hela den kaldeiska armén som strider mot er, så att det bara blev några sårade män kvar i sina tält, så skulle de resa sig och bränna ner denna stad.”

11När den kaldeiska armén dragit sig tillbaka från Jerusalem på grund av faraos armé, 12ville Jeremia lämna Jerusalem för att gå till Benjamins land och ta i anspråk sin egendom bland folket där.37:12 I versens senare hälft är grundtextens innebörd osäker. 13Men när han kom till Benjaminporten blev han gripen av ett vaktbefäl, som hette Jiria och var son till Shelemja och sonson till Hananja. Denne sa: ”Du tänker gå över till kaldéerna!”

14”Det är inte sant”, svarade Jeremia. ”Jag vill inte gå över till kaldéerna.” Men Jiria ville inte höra på honom, utan grep honom och förde honom till furstarna. 15Furstarna blev rasande på Jeremia, piskade honom och satte honom i arrest i sekreteraren Jonatans hus, som hade byggts om till fängelse. 16Jeremia hamnade så i en fängelsehåla, i valven, och där fick han stanna länge.

17Men sedan skickade kung Sidkia bud efter honom och lät föra honom till sitt palats. I enrum frågade han honom om det kommit något budskap från Herren. ”Ja”, svarade Jeremia. ”Du ska överlämnas åt den babyloniske kungen.”

18Sedan frågade Jeremia kung Sidkia: ”På vilket sätt har jag syndat mot dig eller mot dina tjänare eller mot detta folk, eftersom ni har satt mig i fängelse? 19Var är nu era profeter som profeterade för er att kungen av Babylonien inte skulle anfalla er eller detta land? 20Hör mig nu, min herre och min kung! Jag vädjar till dig, skicka inte tillbaka mig till sekreteraren Jonatans hus, för då kommer jag att dö där.”

21Då befallde kung Sidkia att Jeremia skulle sättas i förvar på vaktgården. Man gav honom en brödkaka från bagarnas gata varje dag, så länge det fanns något bröd kvar i staden. Så blev Jeremia kvar på vaktgården.