Ang Pulong Sa Dios

Isaias 1:1-31

1Kini nga libro mahitungod sa gipadayag sa Dios kang Isaias nga anak ni Amos. Bahin kini sa Jerusalem ug sa ubang bahin sa Juda niadtong panahon sa paghari nila ni Uzia, Jotam, Ahaz, ug Hezekia sa Juda.

Ang Nasod nga Makasasala

2Pamati langit ug paminaw yuta, kay nagsulti ang Ginoo, “Nagaatiman ako ug nagpadakog mga anak, apan nakigbatok sila kanako. 3Bisan gani ang mga baka makaila sa ilang agalon, ug ang mga asno makatultol sa pasungan nga pakan-an kanila sa ilang agalon, apan ang Israel nga akong katawhan wala makasabot, wala makaila kanako.”

4Pagkamakasasala nga nasod! Katawhan nga puno sa kadaotan, kaliwat sa mga malapason ug malimbongon. Gisalikway ninyo ug gibiaybiay ang Ginoo, ang Balaan nga Dios sa Israel, ug mitalikod kamo kaniya.

5Mga taga-Israel, nganong nagapadayon man kamo sa pagkamasinupakon? Nganong gusto man ninyo nga masilotan? Sama kamo sa tawo kansang ulo pulos na samad ug kansang kasingkasing napuno sa kasakit. 6Gikan sa ulo hangtod sa lapalapa, wala gayoy bahin nga walay tatsa; nalukop kini sa mga samad, bun-og, ug kabahong. Wala man lang kini mahugasi, mabugkosi, ni mahidhirig lana.

7Naawaaw ang inyong nasod; ang inyong mga lungsod nangasunog. Samtang nagtan-aw kamo, panguhaon sa mga langyaw ang mga bunga sa mga tanom diha sa inyong uma. Pasipad-an nila ang inyong kaumahan hangtod nga dili na kini mapuslan. 8Mahibilin ang Jerusalem1:8 Jerusalem: sa Hebreo, anak nga babaye sa Zion. nga sama sa usa ka silonganan didto sa tamnanan ug ubas, o sama sa payag-payag didto sa tamnanan ug pipino, o sama sa siyudad nga gilibotan sa mga kaaway. 9Kon wala pa magbilin ang Ginoo nga Makagagahom ug pipila kanato, sama na unta kita sa Sodoma ug Gomora.

10Kamong mga tigdumala ug mga katawhan sa Jerusalem, sama kamo sa mga taga-Sodoma ug Gomora. Pamatii ninyo ang pulong ug kasugoan sa Ginoo nga atong Dios. 11Miingon ang Ginoo, “Walay bili alang kanako ang daghan ninyong mga halad. Gipul-an na ako sa inyong mga halad nga sinunog—sa mga karnero ug sa tambok sa mga mananap nga inyong gipatambok. Wala ako malipay sa hinalad ninyong dugo sa mga torong baka, mga karnero, ug mga kanding. 12Kinsa ang nagsugo kaninyo nga dad-on kining tanan kon mosimba kamo kanako? Kinsa ang nagsugo kaninyo nga magtunob-tunob sa akong templo? 13Undangi na ninyo ang pagdala ug mga halad nga walay pulos. Gingil-aran ako sa inyong insenso. Dili ko na maagwanta ang inyong mga panagtigom sa panahon sa Pista sa Pagsugod sa Bulan o sa Adlaw nga Igpapahulay. Kay bisan ug nagtigom kamo naghimo kamog daotan. 14Gikapungtan ko ang inyong Pista sa Pagsugod sa Bulan ug ang uban pa ninyo nga mga pista. Nahimo kining kabug-aton alang kanako; dili ko na kini maagwanta.

15“Kon ibayaw ninyo ang inyong mga kamot sa pag-ampo dili ako manumbaling kaninyo. Dili ako mamati bisan pag kapila kamo mag-ampo, tungod kay daghan kamog gipamatay nga mga tawo. 16Hinloi ang inyong kaugalingon! Hunong na kamo sa paghimo ug daotan sa akong atubangan. 17Pagtuon kamo sa pagbuhat ug maayo, ug tinguhaa ninyo ang katarong. Badlonga ninyo ang mga madinaog-daogon,1:17 Badlonga ninyo ang mga madinaog-daogon: o, Tabangi ninyo ang mga gidaog-daog. ug panalipdi ninyo ang katungod sa mga ilo ug mga biyuda.”

18Miingon usab ang Ginoo, “Dali kamo, maghusay kita. Bisan unsa pa kahugaw ang inyong mga sala, limpyohan ko kini aron mahinloan kamo. 19Kon motuman kamo, panalanginan ko gayod kamo.1:19 panalanginan ko gayod kamo: o, makakaon kamo sa labing maayong abot sa yuta. 20Apan kon mosukol kamo ug magmagahi, sigurado gayod nga patyon kamo. Mahitabo gayod kini, kay ako, ang Ginoo, ang nagaingon niini.”

Ang Makasasala nga Siyudad

21Tan-awa ninyo ang siyudad nga kanhi buotan. Matinumanon kini kaniadto, apan karon nahisama na sa usa ka babayeng nagabaligya sa iyang dungog. Kaniadto, matarong ang mga tawo nga nagpuyo niini, apan karon pulos na mga mamumuno. 22Jerusalem, bililhon ka kaniadto sama sa pilak, apan karon wala ka nay pulos. Sama ka sa mahalon nga bino, apan karon mora ka na ug bino nga sinagolan ug tubig. 23Ang imong mga pangulo mga gahig ulo ug kauban sa mga kawatan. Ganahan sila kaayo sa mga suborno, ug kanunay silang nagaapas ug mga gasa. Wala sila mamati, wala sila panalipdi sa katungod sa mga ilo ug sa mga biyuda.

24Busa miingon ang Ginoo, ang Makagagahom nga Dios sa Israel, “Manimalos ako kaninyo nga akong mga kaaway, aron dili na ako mahasol pa sa inyong ginahimo. 25Silotan ko kamo aron mahinloan kamo, sama sa plata nga tunawon sa kalayo aron mahimong lunsay. 26Hatagan ko kamo pag-usab ug mga pangulo ug mga magtatambag nga sama kaniadto. Ug unya ang Jerusalem nga inyong siyudad pagatawgon na nga siyudad sa mga matarong ug matinumanon.”

27Pinaagi sa matarong nga paghukom sa Ginoo, luwason niya ang Jerusalem1:27 Jerusalem: Sa Hebreo makita usab ang pulong nga Zion, nga mao ang laing ngalan sa Jerusalem. ug ang mga lumulupyo niini nga naghinulsol. 28Apan laglagon niya ang mga masinupakon ug ang mga makasasala, nga nagsalikway kaniya.

29Maulawan kamo tungod sa inyong pagsimba sa mga kahoy nga terebinto ug sa mga pinili ninyong mga tanaman. 30Mahisama kamo sa kahoy kansang dahon nangalaya, ug sa tanaman nga wala mabisbisi. 31Ang mga gamhanan kaninyo mahimong sama sa uga nga kahoy nga daling masunog, ug ang ilang daotang binuhatan maoy mahimong sama sa silà nga mohaling sa kalayo nga mosunog kanila, ug walay makapalong niini.

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 1:1-31

Syner: domar och löften

(1:1—5:30)

Budskap till ett upproriskt folk

1Detta är de syner som Jesaja, Amos1:1 Inte profeten Amos (Am 1:1); de hebreiska namnen stavas olika. son, såg om Juda och Jerusalem, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda.

2Hör, himlar, och lyssna, jord,

för Herren talar.

”Barn som jag har fostrat och vårdat

har vänt sig emot mig.

3Oxen känner sin ägare

och åsnan sin herres krubba,

men Israel känner inget,

mitt folk förstår inte.”

4Ve detta syndiga folk,

tyngt av skuld,

de gudlösas avkomma,

dessa vanartiga barn.

De har övergett Herren,

föraktat Israels Helige

och vänt honom ryggen.

5Har ni inte blivit tillräckligt slagna,

när ni fortsätter med ert trots?

Hela huvudet är sjukt

och hela hjärtat försvagat.

6Från foten till huvudet finns det ingenting helt,

bara blåmärken, ärr och infekterade sår,

som inte är urkramade,

som är utan förband,

som inte är behandlade med olja.

7Ert land ligger i ruiner,

och era städer är nerbrända.

Medan ni ser på förtär främlingar era åkrar.

Landet ligger skövlat som efter främlingars framfart1:7 Eller möjligen Sodom; de hebreiska orden liknar varandra. Sodom som ödeläggelsens symbol återkommer i v. 9, vilket ibland har ansetts tala för denna läsart..

8Dotter Sion har lämnats

som en hydda i en vingård

eller ett vaktskjul på gurkfältet,

som en belägrad stad.

9Om härskarornas Herre inte hade lämnat en liten rest av oss,

hade vi blivit som Sodom

och skulle likna Gomorra.

10Lyssna till Herrens ord, ni Sodoms furstar,

hör vår Guds lag, ni Gomorras folk!

11”Vad angår mig alla era slaktoffer?

säger Herren.

Jag har fått nog av brännoffer av baggar

och av det feta från gödda djur.

Jag har ingen glädje av blodet

från tjurar, lamm och getter.

12Vem har begärt av er,

att ni ska klampa in så här över mina förgårdar,

när ni kommer inför mig?

13Sluta att komma med era meningslösa offer,

offerröken är avskyvärd för mig.

Nymånadsfester och sabbater, era utlysta högtider –

jag står inte ut med era sammankomster!

De är besudlade med orätt.

14Jag hatar era nymånadsfester och högtider,

de har blivit en börda för mig,

och jag orkar inte bära den.

15När ni sträcker upp era händer

döljer jag min blick.

Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte.

Era händer är täckta med blod.

16Tvätta er, bli rena!

Låt mig slippa se era onda gärningar,

sluta upp med er ondska!

17Lär er att göra det goda,

sök rättvisa.

Uppmuntra den förtryckte1:17 Uppmuntra den förtryckte är en osäker översättning; grundtextens innebörd är osäker. Ev: Led förtryckaren på rätt väg.,

ställ upp för faderlösa,

och för änkans talan.

18Kom och låt oss göra upp med varandra!”

säger Herren.

”Även om era synder är blodröda

ska de bli vita som snö,

även om de är purpurröda

ska de bli vita som ull.

19Om ni är villiga att lyda mig,

ska ni få äta av landets goda.

20Men om ni vägrar och är upproriska,

kommer ni att förgöras med svärd.” Herren har talat.

Sions berg

21Se, hur den trogna staden blivit en hora!

Den var full av rätt,

och rättfärdighet bodde därinne,

men nu bor där bara mördare.

22Ditt silver har blivit slagg,

ditt vin är utspätt med vatten.

23Dina ledare är upprorsmakare

och vänner med tjuvar.

Allesammans tar de mutor

och jagar efter vinning.

De bryr sig inte om att försvara den faderlöse,

och änkors sak tar de sig inte an.

24Därför säger Herren, härskarornas Herre,

Israels mäktige:

”Ve! Jag ska frigöra mig från mina fiender,

och min hämnd ska drabba mina motståndare.

25Jag ska vända min hand mot dig,

smälta bort ditt slagg som med lut

och avlägsna all din orenhet.

26Sedan ska jag ge dig domare,

sådana som du en gång hade,

och rådgivare som de du hade förr.

Då ska du kallas ’rättfärdighetens stad’

och ’den trogna staden.’ ”

27Genom rätt ska Sion räddas,

genom rättfärdighet de som vänder åter.

28Men överträdarna och syndarna ska gå under,

de som överger Herren ska förgås.

29”Då ska ni få skämmas

över de ekar som var er lust

och vanhedras för de lundar

som ni har utvalt.

30Ni ska bli som en terebint med vissnade löv,

som en lund utan vatten.

31Den mäktige ska bli som fnöske

och hans ogärningar som en gnista.

Tillsammans ska de brinna upp i en eld

som ingen kan släcka.”