Hukom 8 – APSD-CEB & BDS

Ang Pulong Sa Dios

Hukom 8:1-35

Napildi ang mga Midianhon

1Unya, miingon ang mga sakop sa tribo ni Efraim kang Gideon, “Nganong gihimo mo kini kanamo? Nganong wala mo kami gipauban sa dihang nakiggira kamo sa mga Midianhon?” Nagreklamo gayod sila kang Gideon. 2Apan miingon si Gideon kanila, “Unsa ra man ang akong nahimo kon itandi sa inyong nahimo? Ang gamay nga nahimo sa inyong tribo mas labaw pa kon itandi sa tanang nahimo sa among pamilya. 3Gitugyan sa Dios kaninyo ang mga pangulo sa mga Midianhon nga si Oreb ug si Zeeb. Unsa may akong nahimo nga mahimong ikatandi sa inyong nahimo?” Sa dihang gisulti kini ni Gideon, nahupay ang ilang kasuko.

4Unya mitabok si Gideon ug ang iyang 300 ka mga tawo sa Suba sa Jordan. Gipangkapoy na sila pag-ayo apan nagpadayon pa gihapon sila sa paggukod sa ilang mga kaaway. 5Sa dihang miabot sila sa Sucot, mihangyo si Gideon sa mga taga-didto, “Palihog hatagi ninyog pagkaon ang akong mga sakop. Luya na sila sa kakapoy ug kagutom, ug kinahanglan pa namong gukdon ang duha ka hari sa mga Midianhon nga sila si Zeba ug Zalmuna.” 6Apan mitubag ang mga opisyal sa Sucot, “Dakpa una ninyo si Zeba ug si Zalmuna ayha namo kamo hatagan ug pagkaon.” 7Miingon si Gideon, “Kon mao kana, kon itugyan na sa Ginoo kanako si Zeba ug si Zalmuna, latoson ko gayod kamog tunokon nga mga sanga sa kahoy.”

8Gikan didto mitungas sila si Gideon sa Penuel8:8 Penuel: o, Peniel. ug mihangyo na usab siyag pagkaon sa mga taga-didto, apan ang tubag nila sama gihapon sa tubag sa mga taga-Sucot. 9Miingon si Gideon kanila, “Mobalik ako nga madaogon, ug sa akong pagbalik, lumpagon ko kining inyong tore.”

10Si Zeba ug si Zalmuna didto na sa Karkor uban sa ilang kasundalohan. 15,000 na lang ang nahibilin sa mga sundalo nga gikan sa sidlakan. Mga 120,000 na ka mga sundalo ang nangamatay. 11Mitungas sila si Gideon agi sa dapit sa mga tawo nga nagapuyo sa tolda, sa sidlakang bahin sa Noba ug Jogbeha, ug gipakalitan nilag sulong ang ilang mga kaaway. 12Miikyas si Zeba ug si Zalmuna, apan gigukod sila ni Gideon ug gipangdakop, busa nangataranta ang ilang mga sundalo.

13Sa dihang namauli na sila si Gideon gikan sa gira, didto sila nangagi sa Tungasanan sa Heres. 14Nakadakop sila ug usa ka batan-ong lalaki nga taga-Sucot. Gisukit-sukit nila siya ug gilista niya ang mga ngalan sa 77 ka mga opisyal ug tigdumala sa Sucot. 15Pagkahuman, miadto si Gideon sa mga taga-Sucot ug miingon, “Nahinumdom pa ba kamo sa dihang mihangyo ako kaninyo ug pagkaon alang sa naluyahan kong mga kauban? Gibiaybiay ninyo ako ug giingnan, ‘Dakpa una ninyo si Zeba ug Zalmuna ayha namo kamo hatagan ug pagkaon.’ Karon, tan-awa, ania na si Zeba ug si Zalmuna!” 16Unya gidala ni Gideon ang mga tigdumala sa Sucot ug gilatos ug tunokon nga mga sanga sa kahoy aron tudloan ug leksyon. 17Pagkahuman gilumpag niya ang tore sa Penuel ug gipamatay ang mga kalalakin-an didto.

18Unya miingon si Gideon kang Zeba ug kang Zalmuna, “Unsay hitsura sa mga lalaki nga inyong gipamatay sa Tabor?” Mitubag sila, “Sama kanimo, morag mga anak ug hari.” 19Miingon si Gideon, “Mga igsoon ko sila; mga anak mismo sa akong inahan. Ipanumpa ko sa buhi nga Ginoo nga kon wala pa ninyo sila patya, dili ko unta usab kamo patyon.” 20Unya miingon siya sa iyang kamagulangang anak nga si Jeter, “Patya sila!” Apan tungod kay bata pa si Jeter, nahadlok kini ug wala moibot sa iyang espada. 21Miingon si Zeba ug si Zalmuna kang Gideon, “Nganong dili ikaw ang mopatay kanamo? Buluhaton kini sa usa ka hamtong.” Busa gipatay sila ni Gideon ug gipangkuha niya ang mga dekorasyon sa liog sa ilang mga kamelyo.

Naghimo si Gideon ug Efod

22Unya miingon ang mga Israelinhon kang Gideon, “Tungod kay ikaw man ang nakaluwas kanamo gikan sa mga Midianhon, ikaw na lang ang mangulo kanamo—ikaw, unya ang imong anak, ug unya ang imong apo.” 23Mitubag si Gideon, “Dili ako o ang akong anak ang mangulo kaninyo kondili ang Ginoo. 24Apan mohangyo ako kaninyo nga ang matag usa mohatag kanako ug usa ka ariyos gikan sa nakuha ninyo sa mga Midianhon.” (May mga bulawan nga ariyos ang mga Midianhon kay mao kana ang ilang nabatasan ingon nga mga Ishmaelinhon.) 25Mitubag sila, “Ikalipay namo kining ihatag kanimo.” Nagbukhad sila ug panapton ug gipangbutang nila didto ang nakuha nilang mga ariyos. 26Mga 20 ka kilo ang gibug-aton sa natigom nga mga ariyos nga bulawan, walay labot ang mga dekorasyon, kuwintas, ug mga bisti nga kolor ube sa mga hari sa Midian, ug ang mga dekorasyon sa liog sa ilang mga kamelyo. 27Gikan niini naghimo si Gideon ug usa ka efod8:27 sapot nga hinimo gikan sa bulawan ug gibutang niya kini didto sa iyang lungsod sa Ofra. Apan gisimba kini sa mga Israelinhon ug nahimo kining hinungdan nga mitalikod sila pag-usab sa Dios. Nahimo usab kining usa ka laang alang kang Gideon ug sa iyang pamilya.

28Gipildi sa mga Israelinhon ang mga Midianhon ug nawad-an sa katakos nga makiggira kanila pag-usab. Nakaangkon ug kalinaw ang Israel sulod sa 40 ka tuig sa panahon ni Gideon.

Ang Pagkamatay ni Gideon

29Mipauli si Gideon sa iyang kaugalingong balay ug padayon nga nagpuyo didto. 30May 70 siya ka mga anak tungod kay daghan siyag mga asawa. 31May asawa pa gayod siya nga nagpuyo sa Shekem ug may anak silang lalaki nga ginganlan niyag Abimelec. 32Tigulang na si Gideon sa dihang namatay siya. Gilubong siya sa lubnganan sa iyang amahan nga si Joas didto sa Ofra, sa dapit sa mga kaliwat ni Abiezer.

33Human mamatay si Gideon, mitalikod sa Dios ang mga Israelinhon ug misimba pag-usab sa mga imahen ni Baal, ug gihimo nila si Baal Berit nga ilang dios. 34Gikalimtan na nila ang Ginoo nga ilang Dios nga mao ang nagluwas kanila gikan sa ilang mga kaaway sa palibot. 35Wala gayod sila magpakita ug kaayo ngadto sa pamilya ni Jerubaal (o Gideon) isip balos sa tanang kaayo nga iyang gihimo alang sa Israel.

La Bible du Semeur

Juges 8:1-35

1Les hommes d’Ephraïm dirent à Gédéon : Pourquoi as-tu agi de cette manière envers nous ? Pourquoi ne nous as-tu pas appelés en renfort quand tu es parti combattre les Madianites ?

Et ils le prirent violemment à partie.

2Gédéon leur répondit : Qu’ai-je fait en comparaison de vous ? Le grappillage d’Ephraïm a été plus productif que toute la vendange de la famille d’Abiézer. 3Après tout : c’est à vous que Dieu a livré les chefs madianites Oreb et Zéeb. Qu’ai-je pu faire en comparaison avec vous ?

Ces paroles apaisèrent leur colère.

La victoire sur les rois madianites

4Lorsqu’il atteignit le Jourdain, Gédéon le traversa avec les trois cents hommes qui l’accompagnaient. Malgré leur fatigue, ils continuaient à poursuivre l’ennemi. 5Arrivés à la ville de Soukkoth8.5 A l’est du Jourdain (voir Gn 33.17). Cette ville devait être importante vu le nombre de ses chefs et responsables (v. 14)., Gédéon dit à ses habitants : Donnez, je vous prie, des miches de pain aux hommes qui m’accompagnent, car ils sont épuisés et je suis à la poursuite des deux rois madianites Zébah et Tsalmounna.

6Mais les chefs de Soukkoth lui répondirent : Tiens-tu déjà Zébah et Tsalmounna en ton pouvoir pour que nous donnions du pain à ta troupe ?

7– Eh bien, riposta Gédéon, quand l’Eternel aura livré Zébah et Tsalmounna en mon pouvoir, je vous fouetterai avec des chardons et des épines du désert !

8De là, Gédéon se rendit à Penouel8.8 Le lieu où Jacob avait lutté avec Dieu (nommé Péniel dans Gn 32.30-31) à 8 kilomètres de Soukkoth. où il adressa la même demande aux habitants. Il reçut la même réponse qu’à Soukkoth 9et déclara aux gens de Penouel : Quand je repasserai, une fois le combat terminé, je démolirai cette tour.

10Or, Zébah et Tsalmounna s’étaient retranchés à Qarqor avec leur troupe qui comprenait quinze mille hommes. C’était tout ce qui leur restait de la grande armée des Bédouins de l’Orient. En effet, cent vingt mille soldats étaient déjà tombés. 11Gédéon prit la route des caravanes de nomades à l’est de Nobah et de Yogbeha et attaqua le camp ennemi qui se croyait en sécurité. 12Les deux rois de Madian, Zébah et Tsalmounna, s’enfuirent, Gédéon les poursuivit, il les captura tous les deux et sema la panique dans toute leur armée.

Le châtiment de Soukkoth et de Penouel

13Lorsque la guerre fut terminée, Gédéon fils de Joas retourna par la montée de Hérès. 14Il mit la main sur un jeune homme de Soukkoth qu’il questionna et qui lui inscrivit les noms des soixante-dix-sept chefs et responsables de Soukkoth. 15Gédéon alla trouver les habitants de Soukkoth et leur dit : Rappelez-vous comment vous m’avez insulté en disant : « Tiens-tu déjà Zébah et Tsalmounna en ton pouvoir pour que nous soyons obligés de donner du pain à tes gens fatigués ? » Eh bien, les voilà !

16Alors il fit saisir les responsables de la ville et les fit fouetter à coups de chardons et d’épines du désert. 17Il démolit aussi la tour de Penouel et massacra les hommes de la localité.

18Puis il demanda à Zébah et Tsalmounna : Comment étaient les hommes que vous avez tués au Thabor ?

– Ils te ressemblaient, répondirent-ils, ils avaient le port d’un fils de roi.

19– C’étaient mes frères, les fils de ma propre mère, s’écria Gédéon. Par le Dieu vivant je jure que si vous les aviez épargnés, je ne vous tuerais pas non plus.

20Puis il ordonna à son fils aîné Yéter : Viens, tue-les !

Mais le jeune homme ne dégaina pas son épée, car il n’était encore qu’un jeune garçon et il avait peur. 21Zébah et Tsalmounna dirent alors à Gédéon : Frappe-nous donc toi-même, car c’est la tâche d’un homme fort.

Alors Gédéon tua Zébah et Tsalmounna. Puis il prit les ornements en forme de croissants qui pendaient au cou de leurs chameaux.

Gédéon refuse la royauté

22Après cela, les hommes d’Israël dirent à Gédéon : Règne sur nous, puisque tu nous as délivrés des Madianites. Ton fils, puis ton petit-fils te succéderont.

23Gédéon leur répondit : Non, je ne régnerai pas sur vous, et mon fils ne vous gouvernera pas non plus. C’est l’Eternel qui régnera sur vous.

24Puis il ajouta : J’aurais cependant une demande à vous faire : Donnez-moi chacun une boucle d’oreille en or prise sur votre butin.

Les ennemis portaient, en effet, des boucles d’or, car ils étaient ismaélites8.24 Les Ismaélites étaient parents des Madianites (Gn 25.1-2) et leur sont quelquefois identifiés (v. 22, 24 ; Gn 37.25-28 ; 39.1)..

25– Très volontiers, lui répondirent-ils.

Ils étendirent un manteau par terre, et chacun y jeta un anneau prélevé sur son butin. 26Les anneaux d’or que Gédéon avait demandés pesaient près de vingt kilogrammes en tout. Il reçut également les croissants d’or, les pendants d’oreilles et les manteaux de pourpre que portaient les rois madianites, ainsi que les colliers qui ornaient le cou de leurs chameaux. 27Avec l’or, Gédéon fabriqua une statue qu’il installa dans son village, à Ophra. Tout Israël s’y prostitua, en lui rendant un culte, de sorte que cette statue devint un piège pour Gédéon et pour sa famille.

La fin de la vie de Gédéon

28Ainsi les Madianites furent affaiblis par les Israélites et ils ne se relevèrent pas de leur défaite. Aussi longtemps que Gédéon vécut, c’est-à-dire encore pendant quarante ans, le pays jouit de la paix.

29Yeroubbaal, fils de Joas, s’en retourna dans sa maison et y demeura. 30Gédéon eut soixante-dix fils car il avait de nombreuses femmes. 31Une épouse de second rang habitant à Sichem lui donna aussi un fils qu’il appela Abimélek.

32Après une heureuse vieillesse, Gédéon, fils de Joas, mourut et fut enterré dans le tombeau de Joas son père, à Ophra de la famille d’Abiézer.

33Après la mort de Gédéon, les Israélites recommencèrent à se prostituer aux Baals et adoptèrent Baal-Berith comme dieu8.33 Baal-Berith, divinité qui avait un sanctuaire à Sichem (voir 9.4).. 34Ils oublièrent l’Eternel leur Dieu qui les avait délivrés de tous les ennemis qui les entouraient. 35Ils ne témoignèrent aucune gratitude à la famille de Yeroubbaal-Gédéon pour tout le bien que celui-ci avait fait à Israël.