Amplified Bible

Galatians 3

Faith Brings Righteousness

1O you foolish and thoughtless and superficial Galatians, who has bewitched you [that you would act like this], to whom—right before your very eyes—Jesus Christ was publicly portrayed as crucified [in the gospel message]? This is all I want to ask of you: did you receive the [Holy] Spirit as the result of obeying [the requirements of] the Law, or was it the result of hearing [the message of salvation and] with faith [believing it]? Are you so foolish and senseless? Having begun [your new life by faith] with the Spirit, are you now being perfected and reaching spiritual maturity by the flesh [that is, by your own works and efforts to keep the Law]? Have you suffered so many things and experienced so much all for nothing—if indeed it was all for nothing? So then, does He who supplies you with His [marvelous Holy] Spirit and works miracles among you, do it as a result of the works of the Law [which you perform], or because you [believe confidently in the message which you] heard with faith?

Just as Abraham believed God, and it was credited to him as righteousness, [as conformity to God’s will and purpose—so it is with you also]. So understand that it is the people who live by faith [with confidence in the power and goodness of God] who are [the true] sons of [a]Abraham. The Scripture, foreseeing that God would justify the Gentiles by faith, proclaimed the good news [of the Savior] to Abraham in advance [with this promise], saying, “In you shall all the nations be blessed.” So then those who are people of faith [whether Jew or Gentile] are blessed and favored by God [and declared free of the guilt of sin and its penalty, and placed in right standing with Him] along with Abraham, the believer.

10 For all who depend on the Law [seeking justification and salvation by obedience to the Law and the observance of rituals] are under a curse; for it is written, “Cursed (condemned to destruction) is everyone who does not abide by all things written in the book of the law, so as to practice them.” 11 Now it is clear that no one is justified [that is, declared free of the guilt of sin and its penalty, and placed in right standing] before God by the Law, for “The righteous (the just, the upright) shall live by faith.” 12 But the Law does not rest on or require faith [it has nothing to do with faith], but [instead, the Law] says, “He who practices them [the things prescribed by the Law] shall live by them [instead of faith].” 13 Christ purchased our freedom and redeemed us from the curse of the Law and its condemnation by becoming a curse for us—for it is written, “Cursed is everyone who hangs [crucified] on a tree (cross)”— 14 in order that in Christ Jesus the blessing of Abraham might also come to the Gentiles, so that we would all receive [the realization of] the promise of the [Holy] Spirit through faith.

Intent of the Law

15 Brothers and sisters, I speak in terms of human relations: even though a last will and testament is just a human covenant, yet when it has been signed and made legally binding, no one sets it aside or adds to it [modifying it in some way]. 16 Now the promises [in the covenants] were decreed to Abraham and to his seed. God does not say, “And to seeds (descendants, heirs),” as if [referring] to many [persons], but as to one, “And to your Seed,” who is [none other than] Christ. 17 This is what I mean: the Law, which came into existence four hundred and thirty years later [after the covenant concerning the coming Messiah], does not and cannot invalidate the covenant previously established by God, so as to abolish the promise. 18 For if the inheritance [of what was promised] is based on [observing] the Law [as these false teachers claim], it is no longer based on a promise; however, God granted it to Abraham [as a gift] by virtue of His promise.

19 Why, then, the Law [what was its purpose]? It was added [after the promise to Abraham, to reveal to people their guilt] because of transgressions [that is, to make people conscious of the sinfulness of sin], and [the Law] was ordained through angels and delivered to Israel by the hand of a mediator [Moses, the mediator between God and Israel, to be in effect] until the Seed would come to whom the promise had been made. 20 Now the mediator or go-between [in a transaction] is not [needed] for just one party; whereas God is only one [and was the only One giving the promise to Abraham, but the Law was a contract between two, God and Israel; its validity depended on both]. 21 Is the Law then contrary to the promises of God? Certainly not! For if a system of law had been given which could impart life, then righteousness (right standing with God) would actually have been based on law. 22 But the Scripture has imprisoned [b]everyone [everything—the entire world] under sin, so that [the inheritance, the blessing of salvation] which was promised through faith in Jesus Christ might be given to those who believe [in Him and acknowledge Him as God’s precious Son].

23 Now before faith came, we were kept in custody under the Law, [perpetually] imprisoned [in preparation] for the faith that was destined to be revealed, 24 with the result that the Law has become our tutor and our disciplinarian to guide us to Christ, so that we may be [c]justified [that is, declared free of the guilt of sin and its penalty, and placed in right standing with God] by faith. 25 But now that faith has come, we are no longer under [the control and authority of] a tutor and disciplinarian. 26 For you [who are born-again have been reborn from above—spiritually transformed, renewed, sanctified and] are all children of God [set apart for His purpose with full rights and privileges] through faith in Christ Jesus. 27 For all of you who were baptized into Christ [into a spiritual union with the Christ, the Anointed] have clothed yourselves with Christ [that is, you have taken on His characteristics and values]. 28 There is [now no distinction in regard to salvation] neither Jew nor Greek, there is neither slave nor free, there is neither male nor female; for you [who believe] are all one in Christ Jesus [no one can claim a spiritual superiority]. 29 And if you belong to Christ [if you are in Him], then you are Abraham’s descendants, and [spiritual] heirs according to [God’s] promise.

  1. Galatians 3:7 Abraham was justified [declared free of the guilt of sin and its penalty] and declared righteous by God on the basis of his faith alone long before the Law and the ritual of circumcision were ever given to Moses.
  2. Galatians 3:22 Lit all things. Paul is probably referring to the effect of sin on the entire world. He alludes to this in Rom 8:19-22. Consider, for example, the fact that God cursed the ground itself and plant life because of the sin of Adam and Eve (Gen 3:17, 18).
  3. Galatians 3:24 See note 2:16.

Nya Levande Bibeln

Galaterbrevet 3

Lag eller tro

1Vilka dårar ni är, ni galater! Vem är det som har förvillat och förhäxat er så? Har jag inte tillräckligt levande berättat för er om hur Jesus Kristus dog på korset, att det är som om ni hade sett det med egna ögon.

Låt mig ställa en enda fråga till er. Fick ni den helige Ande därför att ni försökte lyda den judiska lagen? Naturligtvis inte, för den helige Ande kom över er först sedan ni hade hört om Kristus och börjat tro att han skulle frälsa er.

Har ni blivit fullständigt förvirrade? Om ni inte tidigare fick andligt liv genom att lyda den judiska lagen, varför tror ni att det ska göra er till bättre kristna om ni försöker lyda den nu?

Ni som har lidit så mycket för evangeliets skull, tänker ni nu kasta allt över bord? Jag kan knappast tänka mig det.

Jag frågar igen. Ger Gud er den helige Andes kraft och gör han under ibland er som ett resultat av era försök att lyda den judiska lagen? Nej, naturligtvis inte. Det sker när ni tror på Kristus och helt och fullt litar på honom.

Se på Abraham. Han hade upplevt samma sak. Det var hans tro på Guds löften som gjorde att Gud förklarade honom rättfärdig.

Alltså är alla de som tror och uppriktigt litar på Gud Abrahams verkliga barn.

8-9 Till detta kommer också att Skriften förutsåg att Gud ville frälsa dem som inte var judar genom deras tro. Gud talade om detta redan för Abraham genom att säga: Jag ska välsigna alla dem som tror på mig på samma sätt som du gör, vilket folk de än tillhör. Och därför är det så att alla som tror på Kristus har del i samma välsignelse som Abraham tog emot.

10 Men de som räknar med att de judiska lagarna ska frälsa dem står under Guds förbannelse, för Skriften säger mycket klart: Förbannad är var och en som någon gång bryter mot ett enda av de bud som är skrivna i Guds lagbok.

11 Därför är det ingen som någonsin kan vinna Guds gillande genom att försöka hålla de judiska lagarna. Gud har sagt att det enda sättet för oss att bli rättfärdiga i hans ögon är att tro. Profeten Habackuk säger: Den människa som finner livet, finner det genom att tro på Gud.

12 Vilken skillnad är det inte mellan denna väg i tro och lagens väg, som säger att en människa blir frälst bara genom att lyda varje ord i Guds lag och inte göra ett enda misstag.

13 Men Kristus har köpt oss fria från den förbannelse som lagen för med sig, genom att ta straffet för våra misslyckanden på sig själv. Det står nämligen i Skriften: Var och en som är upphängd på trä (precis som Jesus blev upphängd på ett träkors) är förbannad.

14 Nu kan Gud välsigna också andra folk med samma välsignelse som han lovade Abraham, och alla vi kristna kan få den helige Ande som vi blivit lovade.

Löftet kom före lagen

15 Kära bröder, inte ens i vanliga vardagliga sammanhang kan man utan vidare ändra ett avtal med någon, om det är nerskrivet och undertecknat. Man kan inte efteråt varken lägga till något eller stryka något.

16 Nu var det så att Gud gav vissa löften åt Abraham och hans Son. Lägg märke till att det inte står att löftena gällde sönerna, som det skulle ha gjort om de hade gällt alla Abrahams söner ? alla judarna ? utan hans Son. Det syftar naturligtvis p¦ Kristus.

17 Vad jag vill säga är alltså detta: Guds löfte att frälsa oss genom tron, ett löfte som Gud har skrivit ner och undertecknat kunde inte upphävas eller förändras fyrahundratrettio år senare, när han gav oss de tio budorden.

18 Om man kan bli frälst genom att lyda buden, är det uppenbart att detta är en annan väg än Abrahams väg till gemenskap med Gud, för han trodde Guds löfte.

19 Varför fick vi då denna lag? Den gavs som ett tillägg till löftet, för att vi skulle förstå vår skuld inför Gud. Men den var avsedd att fungera bara tills Kristus kom. Han är ju den Son som Guds löfte gavs till. Och det finns ytterligare en skillnad. Gud överlämnade genom änglar lagen till Mose, som sedan i sin tur gav den till folket.

20 Men när Gud gav sitt löfte till Abraham, gjorde han det själv, utan änglar eller Mose som mellanhänder.

21-22 Står då Guds lagar och Guds löften i strid med varandra? Naturligtvis inte! Om vi hade kunnat bli frälsta genom att hålla hans lagar, så skulle inte Gud behövt visa oss ett annat sätt att komma ut ur syndens grepp för Skriften håller fast vid att vi alla är syndens fångar. Den enda vägen till befrielse går genom tron på Jesus Kristus, och denna möjlighet till räddning står öppen för alla som tror på honom.

23 Innan Kristus kom stod vi under lagens uppsikt, som under en övervakare, tills vi skulle kunna tro på den kommande Frälsaren.

24 Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: De judiska lagarna var vår lärare och vägledare. Men när Kristus kom kunde han föra oss in i ett rätt förhållande till Gud genom vår tro.

25 Nu, när Kristus har kommit, behöver vi inte längre några lagar som övervakar oss.

Guds barn med rätt att ärva

26 Nu är vi alla Guds barn genom tron på Jesus Kristus.

27 Och vi, som har blivit döpta till gemenskap med Kristus, tillhör honom.

28 Det har ingen betydelse om vi är judar eller inte, slavar eller fria, män eller kvinnor. Vi är ett i Kristus Jesus.

29 Och när vi nu tillhör Kristus är vi verkligen barn till Abraham, och alla Guds löften till honom gäller oss.