Ɔsɛnkafo 12 – AKCB & NUB

Akuapem Twi Contemporary Bible

Ɔsɛnkafo 12:1-14

1Kae wo Bɔfo

wɔ wo mmerantebere mu,

ansa na nnabɔne no aba

na mfe a wobɛka se,

“Minni mu anigye biara” no reba,

2ansa na owia ne hann,

ɔsram ne nsoromma aduru sum,

na omununkum asan aba osutɔ akyi.

3Bere a ofi no awɛmfo ho popo,

na mmarima ahoɔdenfo akom,

bere a awiyamfo agyae adwumayɛ, sɛ wosua nti

na wɔn a wɔhwɛ pema mu no ani so ayɛ kusuu;

4bere a wɔatoto abɔnten no apon mu

na awiyambea nnyigyei ano abrɛ ase;

bere a nnipa te nnomaa su na wɔanyan,

nanso wɔn nnwonto ano abrɛ ase;

5bere a nnipa suro sorokɔ

ne mmɔnten so amanenyasɛm;

bere a “ɔsonkoran” dua begu nhwiren

na tɛwtɛw twe ne ho kɔ no

na nkatede ho adwudwo.

Afei onipa kɔ ne daa home mu

na agyaadwotwafo tu gu mmɔnten so.

6Kae no, ansa na dwetɛ hama no atew,

anaasɛ sikakɔkɔɔ asanka no abɔ;

ansa na sukuruwa no abobɔ wɔ asuten ho,

anaasɛ asubura so nkyimii abubu,

7na dɔte san kɔ asase a efi mu bae,

na honhom no tu kɔ Onyankopɔn a ɔde mae no nkyɛn.

8“Ahuhude mu ahuhude” ɔsɛnkafo no na ose.

“Biribiara yɛ ahuhude!”

Asɛm No Awiei

9Ɔsɛnkafo no yɛ onyansafo na ɔde nimdeɛ maa nnipa nso. Ɔdwenee na ɔyɛɛ nhwehwɛmu na obubuu mmɛ bebree. 10Ɔsɛnkafo no hwehwɛɛ sɛ obenya nsɛm a ɛfata, na nea ɔkyerɛw no yɛ pɛ na ɛyɛ nokware nso.

11Anyansafo nsɛm te sɛ nantwikafo mpeaw. Wɔn nsɛm a wɔaboa ano te sɛ nnadewa a wɔde abobɔ dua mu ma akɔ mu yiye. Saa nsɛm yi nyinaa fi Oguanhwɛfo baako nkyɛn. 12Mebɔ wo kɔkɔ sɛ twe wo ho fi biribiara a ɛka eyinom ho, me babarima.

Nhoma bebrebe nkyerɛw nni awiei, na ne sua pii no ma honam yɛ mmerɛw.

13Afei ne nyinaa atɔ asom;

nsɛm no awiei ni:

Suro Onyankopɔn na di nʼahyɛde so,

na onipa asɛde nyinaa ni.

14Onyankopɔn bebu nneyɛe biara atɛn,

nea wɔayɛ asie nso ka ho,

sɛ ɛyɛ papa anaa bɔne.

Swedish Contemporary Bible

Predikaren 12:1-14

1Tänk på din Skapare i din ungdomstid,

innan de onda dagarna kommer

och de år närmar sig om vilka du säger:

”De ger mig ingen glädje”,

2innan solen och ljuset och månen och stjärnorna blir dunkla,

och molnen återvänder efter regnet.

3Då darrar väktarna i huset,

de starka männen böjer sig,

malerskorna har slutat mala, när de är så få,

och de som ser ut genom fönstren bara ser mörker.

4Då stängs dörrarna mot gatan,

och ljudet från kvarnen dämpas.

Man vaknar till fågelsång,

men sångerskorna har sänkt rösten.

5Då blir man rädd för alla högt belägna platser

och för fasor längs vägen,

när mandelträdet blommar,

gräshoppan släpar sig12:5 Det hebreiska uttryckets betydelse är osäker. fram,

och kaprisknoppen har mist sin kraft.

Människan går till sitt eviga hem,

och de sörjande går omkring på gatan,

6silvertråden brister,

guldskålen slås sönder,

krukan krossas vid källan

och hjulet bryts vid brunnen,

7stoftet vänder tillbaka till jorden, som det en gång kom från,

och livsanden vänder tillbaka till Gud, som en gång gav den.

Slutord

8”Meningslöst! Meningslöst!”

säger Predikaren.

”Allting är meningslöst.”

9Men Predikaren var inte bara vis, utan han förmedlade också sin kunskap till folket. Han tänkte också ut, formulerade och författade många ordspråk. 10Predikaren sökte noga efter de rätta orden och skrev ner rättframma sanningar.

11De visas ord är som oxpikar, ja som väl islagna spikar är deras tänkespråk. De kommer från en och samme herde. 12Men jag vill varna dig, min son, för allt annat utöver detta.

Det myckna bokskrivandet har inget slut, och mycket studium är tröttande för kroppen.

13Mycket har vi nu hört,

och detta blir slutsatsen:

Frukta Gud och håll hans bud,

detta är varje människas plikt.

14För Gud kommer att döma alla gärningar,

också de fördolda,

goda såväl som onda.