อิสยาห์ 64 – TNCV & NUB

Thai New Contemporary Bible

อิสยาห์ 64:1-12

1โอ อยากให้พระองค์ทรงแหวกฟ้าสวรรค์เสด็จลงมา

ให้ภูเขาทั้งหลายสั่นสะท้านต่อหน้าพระองค์!

2เหมือนเมื่อไฟเผากิ่งไม้วอด

และทำให้น้ำเดือดพล่าน

ขอโปรดเสด็จมาเพื่อทำให้พระนามของพระองค์เป็นที่ประจักษ์แก่เหล่าศัตรู

ทำให้นานาประชาชาติสั่นสะท้านต่อหน้าพระองค์!

3เพราะเมื่อพระองค์ทรงทำสิ่งที่น่าครั่นคร้ามซึ่งข้าพระองค์ทั้งหลายไม่คาดคิด

คือพระองค์เสด็จลงมา ภูเขาทั้งหลายก็สั่นสะท้านต่อหน้าพระองค์

4ตั้งแต่ครั้งโบราณไม่เคยมีใครได้ยิน

ไม่เคยมีใครได้ฟัง

ไม่เคยมีใครได้เห็นพระเจ้าอื่นใดนอกเหนือจากพระองค์

ผู้ทรงกระทำการเพื่อคนทั้งปวงที่รอคอยพระองค์

5พระองค์เสด็จมาช่วยเหลือคนทั้งหลายที่ยินดีทำสิ่งที่ถูกต้อง

ผู้ระลึกถึงวิถีทางของพระองค์

แต่เมื่อข้าพระองค์ทั้งหลายยังคงทำบาปขัดขืนพระมรรคา

พระองค์ก็ทรงพระพิโรธ

แล้วข้าพระองค์ทั้งหลายจะรอดได้อย่างไร?

6ข้าพระองค์ทั้งปวงกลายเป็นผู้มีมลทิน

ความประพฤติอันชอบธรรมของข้าพระองค์ทั้งปวงเหมือนผ้าขี้ริ้วโสโครก

ข้าพระองค์ทั้งหลายเหี่ยวเฉาประหนึ่งใบไม้ร่วง

และบาปของข้าพระองค์ทั้งหลายเหมือนลมพัดเอาพวกข้าพระองค์ปลิวหายไป

7ไม่มีสักคนร้องทูลพระนามของพระองค์

หรือขวนขวายยึดมั่นพระองค์ไว้

เพราะพระองค์ทรงซ่อนพระพักตร์จากข้าพระองค์ทั้งหลาย

และทำให้ข้าพระองค์ทั้งหลายเสื่อมเสียไปเพราะบาปของข้าพระองค์ทั้งหลาย

8ถึงกระนั้น ข้าแต่องค์พระผู้เป็นเจ้า พระองค์ทรงเป็นพระบิดาของข้าพระองค์ทั้งหลาย

ข้าพระองค์ทั้งหลายเป็นดินเหนียว พระองค์ทรงเป็นช่างปั้น

ข้าพระองค์ทั้งหลายล้วนเป็นฝีพระหัตถ์ของพระองค์

9ข้าแต่องค์พระผู้เป็นเจ้าขออย่าทรงพระพิโรธมากเกินไป

ขออย่าทรงจดจำบาปของข้าพระองค์ทั้งหลายไปตลอดกาล

โอ ข้าพระองค์ทั้งหลายอธิษฐาน ขอโปรดทอดพระเนตรเหล่าข้าพระองค์

เพราะข้าพระองค์ทั้งหลายเป็นประชากรของพระองค์

10นครบริสุทธิ์ของพระองค์กลายเป็นทะเลทราย

แม้แต่ศิโยนก็เป็นทะเลทราย เยรูซาเล็มเป็นที่ถูกทิ้งร้าง

11พระวิหารอันศักดิ์สิทธิ์และมีสง่าราศีของข้าพระองค์ทั้งหลาย

ซึ่งเหล่าบรรพบุรุษของข้าพระองค์ใช้เป็นที่สรรเสริญพระองค์นั้นถูกเผาวอดวาย

และทุกสิ่งที่พวกเราถือว่าล้ำค่าก็อยู่ในสภาพปรักหักพัง

12ข้าแต่องค์พระผู้เป็นเจ้า ถึงเพียงนี้แล้ว พระองค์จะยังคงยับยั้งพระองค์ไว้หรือ?

พระองค์จะยังคงนิ่งเงียบและลงโทษข้าพระองค์ทั้งหลายอย่างเหลือประมาณอยู่หรือ?

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 64:1-12

Bön och syndabekännelse

1Tänk om du bara ville öppna himlen

och komma ner till oss!

Bergen skulle darra i din närvaro,

2som när elden antänder riset

och får vattnet att koka.

Så skulle ditt namn bli känt för dina fiender

och folken bäva inför dig.

3När du gjorde fruktansvärda gärningar

som vi inte väntade oss,

kom du ner,

och bergen darrade.

4Sedan urtiden har ingen hört,

inget öra uppfattat

och inget öga sett någon annan Gud än dig

gripa in för dem som hoppas på honom.

5Du tar dig an dem

som med glädje gör det som är rättfärdigt,

de som vandrar på dina vägar

och tänker på dig.

Men du blev vred, för vi syndade.

Hur ska vi kunna bli räddade?64:5 I den senare delen av versen är grundtextens innebörd oviss.

6Vi har alla blivit orena, ja likt något orent.

Alla våra rättfärdiga gärningar är

som nedsmutsade kläder.

Vi vissnar som löv.

Våra synder sopar undan oss,

som vinden gör med torra löv.

7Ändå är det ingen som åkallar ditt namn

eller vaknar upp och håller sig till dig.

Du har dolt ditt ansikte för oss

och överlämnat oss åt våra synder.

8Och ändå, Herre, är du vår far!

Vi är leran, och du är krukmakaren.

Vi är alla ett verk av din hand.

9Var inte så vred på oss, Herre,

och tänk inte för alltid på våra synder.

Tänk i stället på att vi alla är ditt folk.

10Dina heliga städer har blivit öken,

Sion har blivit öken,

och Jerusalem är ödelagt.

11Vårt heliga och härliga tempel,

där våra förfäder prisade dig,

är nerbränt,

och alla våra dyrbarheter ligger i ruiner.

12Kan du ändå stå passiv inför allt detta, Herre?

Ska du förbli tyst och fortsätta att plåga oss?