Swedish Contemporary Bible

Psalms 69

Psalm 69

Den lidandes bön

1För körledaren, enligt Shoshannim[a]. Av David.

2Rädda mig, Gud,

för vattnet står mig upp till halsen!

3Djupare och djupare sjunker jag i dyn,

jag saknar fotfäste.

Jag har kommit ut på djupt vatten,

floden sveper över mig.

4Jag har ropat mig trött,

min strupe är hes.

Mina ögon är matta

och ser med väntan på dig, min Gud.

5De som har hatat mig utan anledning

är flera än hårstråna på mitt huvud.

Det är många som vill förgöra mig

och som utan orsak är mina fiender,

Jag måste ersätta vad jag inte har stulit.

6Du känner min dumhet, Gud,

min skuld är inte gömd för dig.

7Låt dem som hoppas på dig inte komma på skam för min skull,

härskarornas Herre,

låt inte dem som söker dig hamna i vanära för min skull,

du Israels Gud.

8Det är för din skull som jag hånas

och mitt ansikte täcks av skam.

9Jag har blivit främmande för mina egna bröder,

en främling för min mors söner.

10Min iver för ditt tempel förtär mig,

och dina förolämpares förolämpningar har fallit över mig.

11När jag sörjer och fastar

hånar man mig.

12När jag klär mig i sorgkläder

blir jag en visa för dem.

13De som sitter i porten sladdrar om mig,

och i dryckesvisorna sjunger man om mig.

14Men jag ber till dig, Herre, vid rätt tid.

Svara mig, Gud, i din stora nåd,

i din frälsnings trofasthet.

15Rädda mig ur detta träsk!

Låt mig inte sjunka!

Rädda mig från dem som hatar mig

och från de djupa vattnen.

16Låt inte vattenmassorna begrava mig

eller djupet uppsluka mig.

Låt inte avgrunden sluta sitt gap över mig.

17Herre, svara mig i din godhet och nåd,

vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.

18Göm dig inte för mig, din tjänare,

för jag är i nöd.

Skynda dig att svara!

19Kom nära mig och befria mig,

friköp mig från mina fiender!

20Du vet hur jag hånas, förolämpas och vanäras.

Du ser alla mina ovänner.

21Deras förakt har krossat mitt hjärta,

och jag är sjuk.

Jag sökte medlidande

men fann inget,

någon som kunde trösta mig

men hittade ingen.

22De blandade gift i min mat

och gav mig ättika att dricka i min törst.

23Låt deras bord framför dem bli en snara

och deras frid[b] en fälla.

24Låt deras ögon drabbas av mörker, så att de inte ser,

och deras höfter alltid vackla.

25Häll ut din vrede över dem!

Låt dem känna din vredes glöd,

26och låt deras hem stå öde

och ingen mer bo i deras tält.

27De förföljer den som du har slagit

och pratar om plågan hos den du har sårat.

28Ställ dem till svars för synd efter synd,

låt dem inte få del av din rättfärdighet.

29Utplåna dem från de levandes bok!

Låt dem inte finnas upptecknade bland de rättfärdiga.

30Jag är i nöd och ångest,

Gud, låt din räddning bli min tillflykt.

31Då ska jag prisa Guds namn med sång,

ära honom med tacksägelse.

32Det behagar Herren mer än en tjur

eller en oxe med horn och klövar.

33De förtryckta ska se det och glädja sig,

ni som söker Gud ska få nytt mod,

34för Herren hör de fattiga

och föraktar inte sina fångna.

35Låt himlen och jorden prisa honom,

haven och allt som rör sig i dem!

36Gud ska rädda Sion

och bygga upp Juda städer igen,

de ska bo där och ta det i besittning.

37Hans tjänares barn ska ärva det,

och alla som älskar hans namn ska bo där.

Notas al pie

  1. 69:1 enligt Shoshannim kan betyda ungefär till/enligt Liljorna(s melodi), men det kan också vara ett namn, möjligen Susa.
  2. 69:23 Grundtextens innebörd är osäker.

New International Reader's Version

Psalm 69

Psalm 69

For the director of music. A psalm of David to the tune of “Lilies.”

God, save me.
    My troubles are like a flood.
    I’m up to my neck in them.
I’m sinking in deep mud.
    I have no firm place to stand.
I am out in deep water.
    The waves roll over me.
I’m worn out from calling for help.
    My throat is very dry.
My eyes grow tired
    looking for my God.
Those who hate me without any reason
    are more than the hairs on my head.
Many people who don’t have any reason to be my enemies
    are trying to destroy me.
They force me to give back
    what I didn’t steal.

God, you know how foolish I’ve been.
    My guilt is not hidden from you.

Lord, you are the Lord who rules over all.
    May those who put their hope in you not be dishonored because of me.
You are the God of Israel.
    May those who worship you not be put to shame because of me.
Because of you, people laugh at me.
    My face is covered with shame.
I’m an outsider to my own family.
    I’m a stranger to my own mother’s children.
My great love for your house destroys me.
    Those who make fun of you make fun of me also.
10 When I weep and go without eating,
    they laugh at me.
11 When I put on rough clothing to show how sad I am,
    people make jokes about me.
12 Those who gather in public places make fun of me.
    Those who get drunk make up songs about me.

13 But Lord, I pray to you.
    May this be the time you help me.
God, answer me because you love me so much.
    Save me, as you always do.
14 Save me from the trouble I’m in.
    It’s like slippery mud, so don’t let me sink in it.
Save me from those who hate me.
    Save me from the deep water I’m in.
15 Don’t let the floods cover me.
    Don’t let the deep water swallow me up.
    Don’t let the grave close its mouth over me.
16 Lord, answer me because your love is so good.
    Turn to me because you are so kind.
17 Don’t turn your face away from me.
    Answer me quickly. I’m in trouble.
18 Come near and save me.
    Set me free from my enemies.

19 You know how they make fun of me.
    They dishonor me and put me to shame.
    You know all about my enemies.
20 They have broken my heart by saying evil things about me.
    It has left me helpless.
I looked for pity, but I didn’t find any.
    I looked for someone to comfort me, but I didn’t find anyone.
21 They put bitter spices in my food.
    They gave me vinegar when I was thirsty.

22 Let their feast be a trap and a snare.
    Let my enemies get what’s coming to them.
23 Let their eyes grow weak so they can’t see.
    Let their backs be bent forever.
24 Pour out your anger on them.
    Let them feel what it is like.
25 May their homes be deserted.
    May no one live in their tents.
26 They attack those you have wounded.
    They talk about the pain of those you have hurt.
27 Charge them with one crime after another.
    Don’t save them.
28 May their names be erased from the book of life.
    Don’t include them in the list of those who do right.

29 I’m in pain. I’m in deep trouble.
    God, save me and keep me safe.

30 I will praise God’s name by singing to him.
    I will bring him glory by giving him thanks.
31 That will please the Lord more than offering him an ox.
    It will please him more than offering him a bull with its horns and hooves.
32 Poor people will see it and be glad.
    The hearts of those who worship God will be strengthened.
33 The Lord hears those who are in need.
    He doesn’t forget his people in prison.

34 Let heaven and earth praise him.
    Let the oceans and everything that moves in them praise him.
35 God will save Zion.
    He will build the cities of Judah again.
Then people will live in them and own the land.
36     The children of those who serve God will receive it.
    Those who love him will live there.