Swedish Contemporary Bible

Psalms 69

Psalm 69

Den lidandes bön

1För körledaren, enligt Shoshannim[a]. Av David.

2Rädda mig, Gud,

för vattnet står mig upp till halsen!

3Djupare och djupare sjunker jag i dyn,

jag saknar fotfäste.

Jag har kommit ut på djupt vatten,

floden sveper över mig.

4Jag har ropat mig trött,

min strupe är hes.

Mina ögon är matta

och ser med väntan på dig, min Gud.

5De som har hatat mig utan anledning

är flera än hårstråna på mitt huvud.

Det är många som vill förgöra mig

och som utan orsak är mina fiender,

Jag måste ersätta vad jag inte har stulit.

6Du känner min dumhet, Gud,

min skuld är inte gömd för dig.

7Låt dem som hoppas på dig inte komma på skam för min skull,

härskarornas Herre,

låt inte dem som söker dig hamna i vanära för min skull,

du Israels Gud.

8Det är för din skull som jag hånas

och mitt ansikte täcks av skam.

9Jag har blivit främmande för mina egna bröder,

en främling för min mors söner.

10Min iver för ditt tempel förtär mig,

och dina förolämpares förolämpningar har fallit över mig.

11När jag sörjer och fastar

hånar man mig.

12När jag klär mig i sorgkläder

blir jag en visa för dem.

13De som sitter i porten sladdrar om mig,

och i dryckesvisorna sjunger man om mig.

14Men jag ber till dig, Herre, vid rätt tid.

Svara mig, Gud, i din stora nåd,

i din frälsnings trofasthet.

15Rädda mig ur detta träsk!

Låt mig inte sjunka!

Rädda mig från dem som hatar mig

och från de djupa vattnen.

16Låt inte vattenmassorna begrava mig

eller djupet uppsluka mig.

Låt inte avgrunden sluta sitt gap över mig.

17Herre, svara mig i din godhet och nåd,

vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.

18Göm dig inte för mig, din tjänare,

för jag är i nöd.

Skynda dig att svara!

19Kom nära mig och befria mig,

friköp mig från mina fiender!

20Du vet hur jag hånas, förolämpas och vanäras.

Du ser alla mina ovänner.

21Deras förakt har krossat mitt hjärta,

och jag är sjuk.

Jag sökte medlidande

men fann inget,

någon som kunde trösta mig

men hittade ingen.

22De blandade gift i min mat

och gav mig ättika att dricka i min törst.

23Låt deras bord framför dem bli en snara

och deras frid[b] en fälla.

24Låt deras ögon drabbas av mörker, så att de inte ser,

och deras höfter alltid vackla.

25Häll ut din vrede över dem!

Låt dem känna din vredes glöd,

26och låt deras hem stå öde

och ingen mer bo i deras tält.

27De förföljer den som du har slagit

och pratar om plågan hos den du har sårat.

28Ställ dem till svars för synd efter synd,

låt dem inte få del av din rättfärdighet.

29Utplåna dem från de levandes bok!

Låt dem inte finnas upptecknade bland de rättfärdiga.

30Jag är i nöd och ångest,

Gud, låt din räddning bli min tillflykt.

31Då ska jag prisa Guds namn med sång,

ära honom med tacksägelse.

32Det behagar Herren mer än en tjur

eller en oxe med horn och klövar.

33De förtryckta ska se det och glädja sig,

ni som söker Gud ska få nytt mod,

34för Herren hör de fattiga

och föraktar inte sina fångna.

35Låt himlen och jorden prisa honom,

haven och allt som rör sig i dem!

36Gud ska rädda Sion

och bygga upp Juda städer igen,

de ska bo där och ta det i besittning.

37Hans tjänares barn ska ärva det,

och alla som älskar hans namn ska bo där.

Notas al pie

  1. 69:1 enligt Shoshannim kan betyda ungefär till/enligt Liljorna(s melodi), men det kan också vara ett namn, möjligen Susa.
  2. 69:23 Grundtextens innebörd är osäker.

Amplified Bible

Psalm 69

A Cry of Distress and Imprecation on Adversaries.

To the Chief Musician; set to [the tune of] “Lilies.” A Psalm of David.

1Save me, O God,
For the waters have threatened my life [they have come up to my neck].

I have sunk in deep mire, where there is no foothold;
I have come into deep waters, where a flood overwhelms me.

I am weary with my crying; my throat is parched;
My eyes fail while I wait [with confident expectation] for my God.

Those who hate me without cause are more than the hairs of my head;
Those who would destroy me are powerful, being my enemies wrongfully;
I am forced to restore what I did not steal.


O God, You know my folly;
My wrongs are not hidden from You.

Do not let those who wait [confidently] for You be [a]ashamed through me, O Lord [b]God of hosts;
Do not let those who seek You [as necessary for life itself] be dishonored through me, O God of Israel,

Because for Your sake I have borne reproach;
Confusion and dishonor have covered my face.

I have become estranged from my brothers
And an alien to my mother’s sons.

For zeal for Your house has consumed me,
And the [mocking] insults of those who insult You have fallen on me.
10 
When I wept and humbled myself with fasting,
It became my reproach.
11 
When I made sackcloth my clothing [as one in mourning],
I became a byword [a mere object of scorn] to them.
12 
They who sit in the [city’s] gate talk about me and mock me,
And I am the song of the drunkards.

13 
But as for me, my prayer is to You, O Lord, at an acceptable and opportune time;
O God, in the greatness of Your favor and in the abundance of Your lovingkindness,
Answer me with truth [that is, the faithfulness of Your salvation].
14 
Rescue me from the mire and do not let me sink;
Let me be rescued from those who hate me and from the deep waters.
15 
Do not let the floodwater overwhelm me,
Nor the deep waters swallow me up,
Nor the pit [of Sheol] shut its mouth over me.

16 
Answer me, O Lord, for Your lovingkindness is sweet and good and comforting;
According to the greatness of Your compassion, turn to me.
17 
Do not hide Your face from Your servant,
For I am in distress; answer me quickly.
18 
Draw near to my soul and redeem it;
Ransom me because of my enemies [so that they do not delight in my distress].
19 
You know my reproach and my shame and my dishonor [how I am insulted];
My adversaries are all before You [each one fully known].

20 
Reproach and insults have broken my heart and I am so sick.
I looked for sympathy, but there was none,
And for comforters, but I found none.
21 
They (self-righteous hypocrites) also gave me gall [poisonous and bitter] for my food,
And for my thirst they gave me vinegar to drink.

22 
May their table [with all its abundance and luxury] become a snare [to them];
And when they are in peace [secure at their sacrificial feasts], may it become a trap.
23 
May their eyes be dimmed so that they cannot see,
And make their loins shake continually [in terror and weakness].
24 
Pour out Your indignation on them,
And let [the fierceness of] Your burning anger overtake them.
25 
May their encampment be desolate;
May no one dwell in their tents.
26 
For they have persecuted him whom You have struck,
And they tell of the pain of those whom You have pierced and wounded.
27 
Add [unforgiven] iniquity to their iniquity [in Your book],
And may they not come into Your [c]righteousness.
28 
May they be blotted out of the book of life [and their lives come to an end]
And may they not be recorded with the righteous (those in right standing with God).

29 
But I am sorrowful and in pain;
May Your salvation, O God, set me [securely] on high.
30 
I will praise the name of God with song
And magnify Him with thanksgiving.
31 
And it will please the Lord better than an ox
Or a young bull with horns and hoofs.
32 
The humble have seen it and are glad;
You who seek God [requiring Him as your greatest need], let your heart revive and live.
33 
For the Lord hears the needy
And does not despise His who are prisoners.

34 
Let heaven and earth praise Him,
The seas and everything that moves in them.
35 
For God will save Zion and rebuild the cities of Judah,
That His servants may remain there and possess it.
36 
The descendants of His servants will inherit it,
And those who love His name will dwell in it.

Notas al pie

  1. Psalm 69:6 I.e. have their expectations in Your goodness be disappointed.
  2. Psalm 69:6 Heb YHWH (Yahweh), usually rendered Lord.
  3. Psalm 69:27 I.e. be justified and acquitted by You.