Swedish Contemporary Bible

Psalms 65

Psalm 65

Lovsång till Guds godhet

1För körledaren. En psalm av David, en sång.

2Gud, i stillhet lovprisas du i Sion,

till dig uppfylls löftet.

3Du hör bön,

till dig kommer alla människor.

4Mina syndiga ord är mig övermäktiga.

Du försonar våra överträdelser.

5Lycklig är den som du har utvalt

till att komma nära dig och bo i dina förgårdar.

Vi fylls av det goda från ditt hus,

det heliga i ditt tempel.

6Med väldiga gärningar svarar du oss i rättfärdighet,

Gud, du vår räddare,

du som är en tillflykt för hela jorden och de avlägsna haven,

7du som befäster bergen med makt,

rustad med styrka,

8du som stillar havens och vågornas brus

och folkens larm.

9De som bor långt bort fruktar för dina tecken.

Från öster till väster framkallar du jubel.

10Du tar hand om jorden och vattnar den,

du gör den bördig, rik.

Guds flod är full av vatten.

Du förbereder sådden,

för så har du ordnat det.

11Du vattnar fårorna, jämnar de upplöjda fälten,

låter regnskurar mjuka upp jorden,

och du välsignar dess växt.

12Du kröner året med det goda,

och dina vagnar fylls av överflöd.

13Betesmarkerna i ödemarken grönskar,

höjderna klär sig i glädjerop.

14Ängarna fylls av fårhjordar,

och dalarna täcks av säd.

Man sjunger och ropar av glädje.

New Serbian Translation

Псалми 65

Хоровођи. Псалам Давидов. Песма.

1Боже, на Сиону те хвала очекује,
    теби дани завет испуњен ће бити.
Теби, што чујеш молитву,
    сваки човек стиже.
Кривице ме надвладаше,
    ти опрости преступе нам наше.
Како је блажен изабраник, онај ког привучеш,
    што пребива у твојим двориштима.
Сити били од добара Дома твога,
    од твог светог храма.

Чудесним и праведним делима си нас услишио,
    Боже спасења нашег,
поуздање свих крајева земље
    и мора далеких.
Ти си снагом својом основао горе,
    силом си се опасао.
Ти стишаваш хук мора,
    хук таласа њихових
    и вреву народа.
Преплашише се од чудеса твојих становници свих крајева;
    и јутро и вече од радости кличу.

Земљом пролазиш и натапаш је;
    изобилно ти је гиздаш потоцима Божијим пуним воде;
за жито се њено бринеш.
    Ето, то си тако уредио.
10 Бразде јој натапаш,
    орање јој поравнаваш;
пљусковима омекшаваш
    и њен урод благосиљаш.
11 Годину си окрунио уродом својим,
    стазе твоје кипе изобиљем.
12 Бујају пашњаци пустињски,
    весељем се брда опасују.
13 Стадима се облаче пашњаци,
    долине се огрћу пшеницом,
    па певају, па још ускликују.