Swedish Contemporary Bible

Psalms 56

Psalm 56

Förtröstan på Gud i farans stund

1För körledaren, efter ”Den stilla, avlägsna duvan”. Av David, miktam, när filistéerna grep honom i Gat.[a]

2Gud, var nådig mot mig!

Jag är hela tiden förföljd och förtryckt.

3Mina fiender förföljer mig dagen lång,

många strider mot mig i högmod.

4Men när jag är rädd,

förtröstar jag på dig.

5På Gud, vars ord jag prisar,

på Gud förtröstar jag,

jag är inte rädd.

Vad kan dödliga göra mig?

6De försöker alltid förvränga vad jag säger.

Alla deras planer går ut på att skada mig.

7De gör en konspiration och lägger sig på lur,

de vaktar på mina steg och vill ta mitt liv.

8Skulle de slippa undan med sin orätt?

Slå ner folken i din vrede, Gud!

9Du har hållit räkning på hur jag har irrat omkring.

Samla alla mina tårar i din säck,

du har ju antecknat dem i din bok.

10Mina fiender ska vända när jag ropar till dig.

Därför vet jag att Gud är på min sida.

11På Gud, vars ord jag prisar,

Herren, vars ord jag prisar,

12på Gud förtröstar jag.

Jag är inte rädd,

för vad kan människor göra mig?

13Gud, jag har gett dig löften,

och jag vill ge dig tackoffer.

14För du har räddat mig undan döden och mina steg från fall.

Därför får jag vandra inför Gud i livets ljus.

Notas al pie

  1. 56:1 Den stilla, avlägsna duvan kan antas ha varit en känd sång, medan betydelsen av miktam är okänd; bl.a. har försoningspsalm föreslagits.

Nueva Versión Internacional

Salmos 56

Al director musical. Sígase la tonada de «La tórtola en los robles lejanos». Mictam de David, cuando los filisteos lo apresaron en Gat.

1Ten compasión de mí, oh Dios,
    pues hay gente que me persigue.
Todo el día me atacan mis opresores,
    todo el día me persiguen mis adversarios;
    son muchos los arrogantes que me atacan.

Cuando siento miedo,
    pongo en ti mi confianza.
Confío en Dios y alabo su palabra;
    confío en Dios y no siento miedo.
    ¿Qué puede hacerme un simple mortal?

Todo el día tuercen mis palabras;
    siempre están pensando hacerme mal.
Conspiran, se mantienen al acecho;
    ansiosos por quitarme la vida,
    vigilan todo lo que hago.
¡En tu enojo, Dios mío, humilla a esos pueblos!
    ¡De ningún modo los dejes escapar!

Toma en cuenta mis lamentos;
    registra mi llanto en tu libro.[a]
    ¿Acaso no lo tienes anotado?
Cuando yo te pida ayuda,
    huirán mis enemigos.
Una cosa sé: ¡Dios está de mi parte!
10 Confío en Dios y alabo su palabra;
    confío en el Señor y alabo su palabra;
11 confío en Dios y no siento miedo.
    ¿Qué puede hacerme un simple mortal?

12 He hecho votos delante de ti, oh Dios,
    y te presentaré mis ofrendas de gratitud.
13 Tú, oh Dios, me has librado de tropiezos,
    me has librado de la muerte,
para que siempre, en tu presencia,
    camine en la luz de la vida.

Notas al pie

  1. 56:8 registra mi llanto en tu libro. Lit. pon mis lágrimas en tu frasco.