Swedish Contemporary Bible

Psalms 44

Psalm 44

Det slagna folkets klagan

1För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.

2Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss

om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.

3Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället.

Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.

4De tog inte landet med sitt eget svärd,

och deras egen styrka gav dem ingen räddning,

utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte,

för du älskade dem.

5Du är min kung och min Gud,

som ger en befallning om räddning för Jakob.

6Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare

och i ditt namn trampa ner våra fiender.

7Jag litar inte på min båge,

och mitt svärd kan inte rädda mig.

8Men du räddar oss från våra fiender,

du låter våra motståndare komma på skam.

9Vi är alltid stolta över Gud,

vi prisar ditt namn för evigt. Séla

10Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss,

och du drar inte ut med våra härar.

11Du tvingade oss att vända för fienden,

och våra motståndare tog byte.

12Du tillät att vi åts upp som slaktfår

och skingrades bland folken.

13Du sålde ditt folk för ingenting

men gjorde ingen vinst.

14Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar,

till spott och spe för dem som bor omkring oss.

15Du har gjort oss till en visa bland folken,

något man skakar huvudet åt.

16Jag har ständigt min vanära framför mig,

och mitt ansikte höljs i skam

17när jag hör dem som hånar och smädar,

och när jag ser fienden och hämnaren.

18Allt detta har kommit över oss,

trots att vi aldrig har glömt dig.

Vi har inte heller överträtt ditt förbund.

19Våra hjärtan har inte vänt sig från dig,

och våra steg har inte vikit av från din väg.

20Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[a]

höljt oss i ett djupt mörker.

21Om vi hade glömt vår Gud

och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,

22skulle då inte Gud genast upptäcka det,

han som känner hjärtats hemligheter?

23Det är för dig som vi dagen lång dödas

och räknas som slaktfår.

24Vakna, Herre! Varför sover du?

Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!

25Varför gömmer du ditt ansikte för oss

och glömmer vårt lidande och förtryck?

26Vi har sjunkit ner i stoftet,

våra kroppar ligger nertryckta i jorden.

27Grip in, kom till vår hjälp!

Befria oss i din nåd.

Notas al pie

  1. 44:20 Uttrycket kan vara ett talesätt för att beskriva ödeläggelse och förstörelse.

Nueva Versión Internacional (Castilian)

Salmos 44

Al director musical. Masquil de los hijos de Coré.

1Oh Dios, nuestros oídos han oído
    y nuestros padres nos han contado
las proezas que realizaste en sus días,
    en aquellos tiempos pasados:
Con tu mano echaste fuera a las naciones
    y en su lugar estableciste a nuestros padres;
aplastaste a aquellos pueblos,
    y a nuestros padres los hiciste prosperar.[a]
Porque no fue su espada la que conquistó la tierra,
    ni fue su brazo el que les dio la victoria:
fue tu brazo, tu mano derecha;
    fue la luz de tu rostro, porque tú los amabas.

Solo tú eres mi rey y mi Dios.
    ¡Decreta las victorias de Jacob!
Por ti derrotamos a nuestros enemigos;
    en tu nombre aplastamos a nuestros agresores.
Yo no confío en mi arco,
    ni puede mi espada darme la victoria;
tú nos das la victoria sobre nuestros enemigos,
    y dejas en vergüenza a nuestros adversarios.
¡Por siempre nos gloriaremos en Dios!
    ¡Por siempre alabaremos tu nombre! Selah

Pero ahora nos has rechazado y humillado;
    ya no sales con nuestros ejércitos.
10 Nos hiciste retroceder ante el enemigo;
    nos han saqueado nuestros adversarios.
11 Cual si fuéramos ovejas
    nos has entregado para que nos devoren,
    nos has dispersado entre las naciones.
12 Has vendido a tu pueblo muy barato,
    y nada has ganado con su venta.

13 Nos has puesto en ridículo ante nuestros vecinos;
    somos la burla y el escarnio de los que nos rodean.
14 Has hecho que seamos el hazmerreír de las naciones;
    todos los pueblos se burlan de nosotros.
15 La ignominia no me deja un solo instante;
    se me cae la cara de vergüenza
16 por las burlas de los que me injurian y me ultrajan,
    por culpa del enemigo que está presto a la venganza.

17 Todo esto nos ha sucedido,
    a pesar de que nunca te olvidamos
    ni faltamos jamás a tu pacto.
18 No te hemos sido infieles,
    ni nos hemos apartado de tu senda.
19 Pero tú nos arrojaste a una cueva de chacales;
    ¡nos envolviste en la más densa oscuridad!

20 Si hubiéramos olvidado el nombre de nuestro Dios,
    o tendido nuestras manos a un dios extraño,
21 ¿acaso Dios no lo habría descubierto,
    ya que él conoce los más íntimos secretos?
22 Por tu causa, siempre nos llevan a la muerte;
    ¡nos tratan como a ovejas para el matadero!

23 ¡Despierta, Señor! ¿Por qué duermes?
    ¡Levántate! No nos rechaces para siempre.
24 ¿Por qué escondes tu rostro
    y te olvidas de nuestro sufrimiento y opresión?
25 Estamos abatidos hasta el polvo;
    nuestro cuerpo se arrastra por el suelo.
26 Levántate, ven a ayudarnos,
    y por tu gran amor, ¡rescátanos!

Notas al pie

  1. 44:2 los hiciste prosperar. Lit. los arrojaste.