Swedish Contemporary Bible

Psalms 42

Psalm 42

Andra boken

(42—72)

Klagopsalm, längtan efter Gud.[a]

1För körledaren. Maskil[b]. Av Korachs ättlingar[c].

2Som hjorten längtar efter vattenbäckar,

så längtar jag efter dig, min Gud.

3Jag törstar efter Gud, den levande Guden.

När får jag komma och träda fram inför Gud?

4Mina tårar är min mat dag och natt,

när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”

5Mina minnen kommer,

och jag utgjuter min själ.

Jag gick i folkhopen,

ledde processionen till Guds hus,

med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.

6Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!

7Ändå är jag nedstämd, min Gud,

och därför tänker jag på dig,

i Jordans land och på Hermons höjder,

på Misars berg.

8Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.

Alla dina vågor och bränningar slår över mig.

9Herren sänder om dagen sin nåd,

och om natten är hans lovsång hos mig,

en bön till den levande Guden.

10Jag säger till Gud, min klippa:

”Varför har du övergett mig?

Varför måste jag gå sörjande,

förtryckt av fienden?”

11Det är som om mina ben krossas

när mina fiender hånar mig,

när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”

12Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!

Notas al pie

  1. 42:0 42-43 Psalmerna 42-43 utgör en enhet och står som en psalm i många hebreiska handskrifter.
  2. 42:1 Se not till 32:1.
  3. 42:1 Överskrift: Korachs ättlingar var tempelmusiker och -tjänare.

Nueva Versión Internacional

Salmos 42

LIBRO II

Al director musical. Masquil de los hijos de Coré.

1Cual ciervo jadeante en busca del agua,
    así te busca, oh Dios, todo mi ser.
Tengo sed de Dios, del Dios de la vida.
    ¿Cuándo podré presentarme ante Dios?
Mis lágrimas son mi pan de día y de noche,
    mientras me echan en cara a todas horas:
    «¿Dónde está tu Dios?»

Recuerdo esto y me deshago en llanto:
    yo solía ir con la multitud,
    y la conducía a la casa de Dios.
Entre voces de alegría y acciones de gracias
    hacíamos gran celebración.

¿Por qué voy a inquietarme?
    ¿Por qué me voy a angustiar?
En Dios pondré mi esperanza
    y todavía lo alabaré.
    ¡Él es mi Salvador y mi Dios!

Me siento sumamente angustiado;
    por eso, mi Dios, pienso en ti
desde la tierra del Jordán,
    desde las alturas del Hermón,
    desde el monte Mizar.
Un abismo llama a otro abismo
    en el rugir de tus cascadas;
todas tus ondas y tus olas
    se han precipitado sobre mí.

Esta es la oración al Dios de mi vida:
    que de día el Señor mande su amor,
    y de noche su canto me acompañe.
Y le digo a Dios, a mi Roca:
    «¿Por qué me has olvidado?
¿Por qué debo andar de luto
    y oprimido por el enemigo?»
10 Mortal agonía me penetra hasta los huesos
    ante la burla de mis adversarios,
mientras me echan en cara a todas horas:
    «¿Dónde está tu Dios?»

11 ¿Por qué voy a inquietarme?
    ¿Por qué me voy a angustiar?
En Dios pondré mi esperanza,
    y todavía lo alabaré.
    ¡Él es mi Salvador y mi Dios!