Swedish Contemporary Bible

Psalms 31

Psalm 31

Klagan, bön om räddning

(Ps 71:1-3)

1För körledaren. En psalm av David.

2Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,

låt mig aldrig komma på skam.

Befria mig i din rättfärdighet.

3Lyssna till mig,

skynda dig att rädda mig.

Var en klippa för mig, en fästning,

en borg där jag finner frälsning.

4Du är min klippa och min borg.

Led mig, vägled mig för ditt namns skull!

5Frigör mig ur nätet som har gillrats åt mig.

Du är min fästning.

6I dina händer överlämnar jag min ande,

för du befriar mig, Herre, du trofaste Gud.

7Jag hatar dem som tillber avgudar.

Jag förtröstar på Herren.

8Jag jublar av glädje för din nåd.

Du såg mitt lidande

och du såg min själs ångest.

9Du överlämnade mig inte åt min fiende.

Du ledde mig ut i frihet.

10Herre, var nådig mot mig, för jag är i nöd,

mina ögon är matta av sorg,

likaså min kropp och själ.

11Mitt liv försvinner i ångest och mina år i suckan,

min styrka och min kropp håller på

att tyna bort på grund av min skuld.

12För alla mina fienders skull hånas jag,

mina grannar förfärar sig[a] över mig,

och de som ser mig på gatan flyr från mig.

13Jag är lika bortglömd som en död,

jag har blivit som en krossad kruka.

14Jag hör mångas skvaller,

skräck finns på alla håll,

de går samman mot mig

för att röja mig ur vägen.

15Men jag förtröstar på dig, Herre!

Jag säger: ”Du är min Gud.”

16Mina tider ligger i dina händer,

rädda mig ur mina fienders hand,

från dem som förföljer mig.

17Låt ditt ansikte lysa över din tjänare!

Rädda mig i din nåd!

18Herre, låt mig inte komma på skam

när jag ropar till dig.

Låt i stället de gudlösa få skämmas

och lägga sig stilla i dödsriket,

19där deras lögnaktiga läppar till sist har tystnat,

dessa fräcka, som högmodigt och föraktfullt

talar mot de rättfärdiga.

20Stor är din godhet

som du har sparat åt dem som fruktar dig

och som du inför alla ger dem som tar sin tillflykt till dig.

21Du gömmer dem hos dig,

skyddade mot människors sammansvärjning,

du förvarar dem i din hydda

i trygghet mot elaka tungor.

22Välsignad vare Herren,

för han visade mig sin underbara nåd i en belägrad stad.

23Förskräckt tänkte jag: ”Jag är bortstött från dig.”

Men du hörde mina böner,

när jag ropade till dig om hjälp.

24Älska Herren, alla hans fromma.

Herren bevarar de trogna,

men dem som handlar i övermod straffar han strängt.

25Var starka, fatta mod,

alla ni som hoppas på Herren.

Notas al pie

  1. 31:12 Det hebreiska uttryckets innebörd är osäker.

Nova Versão Internacional

Salmos 31

Salmo 31

Para o mestre de música. Salmo davídico.

Em ti, Senhor, me refugio;
    nunca permitas que eu seja humilhado;
    livra-me pela tua justiça.
Inclina os teus ouvidos para mim,
    vem livrar-me depressa!
Sê minha rocha de refúgio,
uma fortaleza poderosa para me salvar.
Sim, tu és a minha rocha e a minha fortaleza;
por amor do teu nome, conduze-me e guia-me.
Tira-me da armadilha que me prepararam,
    pois tu és o meu refúgio.
Nas tuas mãos entrego o meu espírito;
resgata-me, Senhor, Deus da verdade.

Odeio aqueles que se apegam a ídolos inúteis;
eu, porém, confio no Senhor.
Exultarei com grande alegria por teu amor,
pois viste a minha aflição
    e conheceste a angústia da minha alma.
Não me entregaste
    nas mãos dos meus inimigos;
deste-me segurança e liberdade.[a]

Misericórdia, Senhor! Estou em desespero!
A tristeza me consome
    a vista, o vigor e o apetite[b].
10 Minha vida é consumida pela angústia,
    e os meus anos pelo gemido;
minha aflição[c] esgota as minhas forças,
    e os meus ossos se enfraquecem.
11 Por causa de todos os meus adversários,
    sou motivo de ultraje para os meus vizinhos
    e de medo para os meus amigos;
os que me vêem na rua fogem de mim.
12 Sou esquecido por eles
    como se estivesse morto;
tornei-me como um pote quebrado.
13 Ouço muitos cochicharem a meu respeito;
    o pavor me domina,
pois conspiram contra mim,
    tramando tirar-me a vida.
14 Mas eu confio em ti, Senhor,
    e digo: Tu és o meu Deus.
15 O meu futuro está nas tuas mãos;
livra-me dos meus inimigos
    e daqueles que me perseguem.
16 Faze o teu rosto resplandecer
    sobre[d] o teu servo;
salva-me por teu amor leal.
17 Não permitas que eu seja humilhado, Senhor,
    pois tenho clamado a ti;
mas que os ímpios sejam humilhados,
    e calados fiquem no Sheol[e].
18 Sejam emudecidos os seus lábios mentirosos,
pois com arrogância e desprezo
    humilham os justos.

19 Como é grande a tua bondade,
    que reservaste para aqueles que te temem,
e que, à vista dos homens,
    concedes àqueles que se refugiam em ti!
20 No abrigo da tua presença os escondes
    das intrigas dos homens;
na tua habitação os proteges
    das línguas acusadoras.

21 Bendito seja o Senhor,
pois mostrou o seu maravilhoso amor
    para comigo
quando eu estava numa cidade cercada.
22 Alarmado, eu disse:
    Fui excluído da tua presença!
Contudo, ouviste as minhas súplicas
    quando clamei a ti por socorro.

23 Amem o Senhor, todos vocês, os seus santos!
O Senhor preserva os fiéis,
    mas aos arrogantes dá o que merecem.
24 Sejam fortes e corajosos,
    todos vocês que esperam no Senhor!

Notas al pie

  1. 31.8 Hebraico: puseste os meus pés num lugar espaçoso.
  2. 31.9 Ou os olhos, a garganta e o ventre
  3. 31.10 Ou culpa
  4. 31.16 Isto é, mostra a tua bondade para com.
  5. 31.17 Essa palavra pode ser traduzida por sepultura, profundezas, pó ou morte.