Swedish Contemporary Bible

Psalms 30

Psalm 30

En hyllning till Gud och ett tack för befrielse

1En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.

2Jag vill lova dig, Herre,

för du lyfte mig upp

och lät inte mina fiender triumfera över mig.

3Herre, min Gud, jag bad till dig,

och du helade mig.

4Herre, du förde mig upp ur dödsriket,

du räddade mig tillbaka till livet,

från att fara ner i graven.

5Lovsjung Herren, ni hans fromma,

prisa hans heliga namn!

6Hans vrede varar bara ett ögonblick

men hans nåd hela livet.

Gråten kan gästa om natten,

men när morgonen gryr kommer glädjen.

7När jag levde i min trygghet sa jag till mig själv:

”Ingenting kan rubba mig.”

8Herre, i din godhet ställde du mig på en fast berggrund.[a]

Men när du vände bort ditt ansikte från mig,

blev jag skräckslagen.

9Jag ropade till dig, Herre,

jag bad Herren om nåd.

10”Vad vinner du genom att låta mig gå under, ner i graven?

Kan stoftet prisa dig?

Kan det berätta om din trofasthet?

11Hör, Herre, var nådig mot mig,

Herre, bli min hjälpare!”

12Då förvandlade du min klagan till dans.

Du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i glädje.

13Därför vill jag sjunga lovsånger och aldrig tystna.

Herre, min Gud, jag vill prisa dig i evighet!

Notas al pie

  1. 30:8 Grundtextens innebörd är osäker.

New International Reader's Version

Psalm 30

Psalm 30

A psalm of David. A song for setting apart the completed temple to God.

Lord, I will give you honor.
    You brought me out of deep trouble.
    You didn’t give my enemies the joy of seeing me die.
Lord my God, I called out to you for help.
    And you healed me.
Lord, you brought me up from the place of the dead.
    You kept me from going down into the pit.

Sing the praises of the Lord, you who are faithful to him.
    Praise him, because his name is holy.
His anger lasts for only a moment.
    But his favor lasts for a person’s whole life.
Weeping can stay for the night.
    But joy comes in the morning.

When I felt safe, I said,
    “I will always be secure.”
Lord, when you gave me your help,
    you made Mount Zion stand firm.
But when you took away your help,
    I was terrified.

Lord, I called out to you.
    I cried to you for mercy.
I said, “What good will come if I become silent in death?
    What good will come if I go down into the grave?
Can the dust of my dead body praise you?
    Can it tell how faithful you are?
10 Lord, hear me. Have mercy on me.
    Lord, help me.”

11 You turned my loud crying into dancing.
    You removed my clothes of sadness and dressed me with joy.
12 So my heart will sing your praises. I can’t keep silent.
    Lord, my God, I will praise you forever.