Swedish Contemporary Bible

Psalms 2

Psalm 2

Sions kung[a]

1Varför gör folken uppror?

Varför smider de meningslösa planer?

2Jordens kungar reser sig,

makthavarna samlas

mot Herren

och mot hans smorde[b].

3”Låt oss slita sönder deras band,

kasta av oss deras bojor!”

4Han som bor i himlen ler,

Herren hånskrattar åt dem.

5Sedan tillrättavisar han dem i sin vrede,

i sin vredes glöd förskräcker han dem:

6”Jag har installerat min kung

på Sion, mitt heliga berg.”

7Jag vill förkunna Herrens beslut;

han sa till mig:

”Du är min son. Idag har jag blivit din far[c].

8Begär av mig, och jag ska ge dig alla folk som arv

och hela jorden som egendom.

9Du ska krossa dem med järnspira,

slå sönder dem som lerkrukor.”

10Ni kungar, var nu förståndiga,

låt er varnas, ni härskare på jorden!

11Tjäna Herren med fruktan,

och gläd er i bävan![d]

12Kyss sonen,

så att hans vrede inte uppväcks

och ni förgås på er väg!

Hans vrede kan snart upptändas.

Lyckliga är de som tar sin tillflykt till honom!

Notas al pie

  1. 2:0 En psalm skriven inför en israelitisk kungs tronbestigning, men också med syftning på Kristus, den evige kungen (citerad flera gånger i NT), traditionellt betraktad som messiansk psalm. Författare: David (se Apg 4:25-26)
  2. 2:2 På hebreiska mashiach, varav vårt Messias. Tillämpad på tronbestigningen av Israels kung skriver vi benämningen naturligtvis med litet s (ingen skillnad i hebreiskan). Denna vers används i Apg 4:26, liksom många andra verser i Gamla testamentet citeras i Nya Testamentet, och anknyts till Jesus som det slutgiltiga svaret på versernas fullkomnande.
  3. 2:7 Ordagrant: jag har fött dig Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son.
  4. 2:11 Tanken kan också vara: …hylla honom även om ni bävar; grundtexten är svårförståelig.

Bíbélì Mímọ́ Yorùbá Òde Òn

Saamu 2

1Èéṣe tí àwọn orílẹ̀-èdè fi ń dìtẹ̀,
    àti tí àwọn ènìyàn ń ṣe rìkíṣí asán?
Àwọn ọba ayé péjọpọ̀
    àti àwọn ìjòyè gbìmọ̀ pọ̀
    Olúwa àti sí Ẹni ààmì òróró rẹ̀.
Wọ́n sọ pé, “Ẹ jẹ́ kí a fa ẹ̀wọ̀n wọn já,
    kí a sì ju ṣẹkẹ́ṣẹkẹ̀ wọn nù.”

Ẹni tí ó gúnwà lórí ìtẹ́ lọ́run rẹ́rìn-ín;
    Olúwa fi wọ́n rẹ́rìn-ín ẹlẹ́yà.
Nígbà náà ni yóò bá wọn wí ní ìbínú rẹ̀
    yóò sì dẹ́rùbà wọ́n ní ìrunú rẹ̀, ó wí pé,
“Èmi ti fi ọba mi sí ipò
    lórí Sioni, òkè mímọ́ mi.”

Èmi yóò sì kéde ìpinnu Olúwa:

Ó sọ fún mi pé, “Ìwọ ni ọmọ mi;
    lónìí, èmi ti di baba rẹ.
Béèrè lọ́wọ́ mi,
    Èmi yóò jẹ́ kí orílẹ̀-èdè di ìní rẹ,
    òpin ilé ayé yóò sì jẹ́ ogún rẹ.
Ìwọ yóò fi ọ̀pá irin ṣe àkóso wọn
    ìwọ yóò sì rún wọn wómúwómú bí ìkòkò amọ̀.”

10 Nítorí náà, ẹ̀yin ọba, ẹ jẹ́ ọlọ́gbọ́n;
    ẹ gbọ́ ìkìlọ̀ ẹ̀yin alákòóso ayé.
11 Ẹ sin Olúwa pẹ̀lú ìbẹ̀rù
    ẹ sì máa yọ̀ pẹ̀lú ìwárìrì.
12 Fi ẹnu ko ọmọ náà ní ẹnu, kí ó má ba à bínú,
    kí ó má ba à pa yín run ní ọ̀nà yín,
nítorí ìbínú rẹ̀ lè ru sókè ní ẹ̀ẹ̀kan.
    Ìbùkún ni fún gbogbo àwọn tí ó fi í ṣe ibi ìsádi wọn.