Swedish Contemporary Bible

Psalms 144

Psalm 144

Glädje över Guds omsorg

1Av David.

Lovad vare Herren, min klippa,

han som lär mina händer att kriga

och mina fingrar att strida,

2han som är nådig mot mig,

min klippa, min borg,

min befriare och min sköld.

Hos honom söker jag tillflykt.

Han har lagt mitt folk under mig.

3Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne,

ett människobarn för din omtanke?

4Människan är som en vindfläkt,

hennes liv som en flyende skugga.

5Herre, dra undan himlen och stig ner!

Rör vid bergen, så att de ryker.

6Släpp loss blixtarna och skingra dem,

skjut iväg pilarna och driv bort dem.

7Sträck ner dina händer från höjden,

rädda mig, befria mig ur de djupa vattnen,

ur främlingarnas våld.

8Deras mun är full av lögn

och deras högra hand av bedrägeri.

9För dig, Gud, vill jag sjunga en ny sång

och spela på en tiosträngad harpa,

10för du räddar kungarna från nederlaget

och befriar din tjänare David från det onda svärdet.

11Rädda mig! Befria mig från främlingarnas våld!

De, vars munnar är fulla av lögner

och vilkas högra hand är redo till bedrägeri.

12Våra unga söner blir som välväxta plantor,

våra döttrar som pelare, uthuggna för palats.

13Våra lador blir fyllda till brädden

av livets förnödenheter av alla slag.

Ute på våra marker får fåren tusentals,

ja, tiotusentals med lamm,

14och oxarna är tungt lastade med spannmål.

I muren finns inte längre någon rämna,

ingen fördrivs,

på våra gator finns inte längre någon som klagar.

15Lyckligt är det folk som har det så.

Ja, lyckligt är det folk vars Gud är Herren!

La Bible du Semeur

Psaumes 144

Ton peuple est heureux

1De David.

Béni soit l’Eternel, |lui qui est mon rocher,
qui exerce mes mains |pour le combat,
mes poings pour la bataille.
Il me témoigne son amour, |il est ma forteresse
et mon refuge : |c’est lui qui me libère.
Il est mon bouclier |où je trouve un abri,
il me soumet mon peuple[a].

O Eternel, |qu’est-ce que l’homme |pour que tu prennes soin de lui ?
Qu’est-ce que l’être humain |pour que tu lui témoignes |de l’intérêt[b] ?
L’homme est semblable |à un souffle léger,
sa vie ressemble |à l’ombre passagère.

O Eternel, |déplie tes cieux |et descends ici-bas !
Viens toucher les montagnes |et qu’elles fument !
Décoche des éclairs ! |Disperse l’ennemi !
Envoie sur eux tes flèches |et mets-les en déroute !
De là-haut, interviens !
Délivre-moi |et sauve-moi |des grandes eaux,
de la main des barbares
dont la bouche est menteuse
et dont tous les serments |ne sont que des parjures.

Je chanterai pour toi, |ô Dieu, un chant nouveau,
et je jouerai pour toi |sur le luth à dix cordes.
10 Car c’est toi qui assures |aux rois la délivrance,
et c’est toi qui préserves |de l’épée meurtrière |ton serviteur David[c].
11 Viens, sauve-moi, |délivre-moi
de la main des barbares
dont la bouche est menteuse
et dont tous les serments |ne sont que des parjures !

12 Que nos fils, dès l’enfance, |soient pareils à des plantes
qui poussent vigoureuses,
que nos filles ressemblent |à des colonnes d’angle
sculptées pour un palais !
13 Que nos greniers soient pleins
de biens de toutes sortes,
que le petit bétail |se compte par milliers,
oui, par dix milliers même : |qu’il couvre nos campagnes !
14 Que nos vaches soient grasses,
qu’il n’y ait, dans nos murs, |ni brèche, ni lézarde[d] ;
qu’on n’entende jamais |retentir sur nos places |aucun cri de détresse !
15 Heureux sera le peuple |comblé de tels bienfaits !
Heureux sera le peuple |dont l’Eternel est Dieu !

Notas al pie

  1. 144.2 De nombreux manuscrits hébreux, le texte retrouvé à Qumrân, la version grecque d’Aquila, la version syriaque et le texte de Jérome ont : les ou des peuples (cf. 18.48).
  2. 144.3 Voir 8.5.
  3. 144.10 Voir 10-11 : autre traduction, adoptée par l’ancienne version grecque : … et c’est toi qui préserves ton serviteur David. De l’épée meurtrière viens m’arracher …
  4. 144.14 Sens incertain. Autre traduction : qu’elles ne soient pas victimes d’une calamité et qu’elles n’avortent pas.