Swedish Contemporary Bible

Psalms 137

Psalm 137

Vid Babels floder

1Vid Babylons floder satt vi och grät,

när vi tänkte på Sion.

2Vi hängde upp våra harpor i pilträden,

3för de som höll oss fångna bad oss sjunga,

våra förtryckare[a] krävde glädjesånger av oss:

”Sjung för oss en sång från Sion!”

4Men hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång

i ett främmande land?

5Om jag glömmer dig, Jerusalem,

så låt min högra hand glömma att spela[b].

6Låt min tunga fastna i gommen,

om jag inte tänker på Jerusalem

som min största glädje.

7Herre, tänk på Jerusalems dag,

hur edoméerna ropade:

”Riv ner det! Jämna det med marken!”

8Du Babylons dotter, du fördärvade,

lycklig är den som får ge igen för allt du gjort oss.

9Lycklig är den som tar dina spädbarn

och krossar dem mot klipporna.

Notas al pie

  1. 137:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 137:5 spela finns inte i grundtexten.

Nova Versão Internacional

Salmos 137

Salmo 137

Junto aos rios da Babilônia
nós nos sentamos e choramos
    com saudade de Sião.
Ali, nos salgueiros
    penduramos as nossas harpas;
ali os nossos captores pediam-nos canções,
os nossos opressores exigiam
    canções alegres, dizendo:
“Cantem para nós uma das canções de Sião!”

Como poderíamos cantar
    as canções do Senhor
    numa terra estrangeira?
Que a minha mão direita definhe,
    ó Jerusalém, se eu me esquecer de ti!
Que a língua se me grude ao céu da boca,
    se eu não me lembrar de ti,
e não considerar Jerusalém
    a minha maior alegria!

Lembra-te, Senhor, dos edomitas
e do que fizeram
    quando Jerusalém foi destruída,
pois gritavam: “Arrasem-na!
Arrasem-na até aos alicerces!”

Ó cidade[a] de Babilônia,
    destinada à destruição,
feliz aquele que lhe retribuir
    o mal que você nos fez!
Feliz aquele que pegar os seus filhos
    e os despedaçar contra a rocha!

Notas al pie

  1. 137.8 Hebraico: filha.