Swedish Contemporary Bible

Psalms 119

Psalm 119

Lovprisning för Guds lag

1Lyckliga är de som lever klanderfritt

och följer Herrens lag[a].

2Lyckliga är de som följer hans befallningar

och helhjärtat söker honom,

3de som inte gör något ont

utan följer hans vägar.

4Du har gett dina befallningar

för att de ska följas noggrant.

5Ack om jag kunde leva i beslutsam lydnad

för dina bud!

6Då skulle jag inte behöva skämmas

när jag betraktar alla dina bud.

7Jag prisar dig med uppriktigt hjärta,

när jag lär mig dina rättfärdiga lagar.

8Jag tänker hålla dina bud.

Överge mig aldrig!

9Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?

Jo, genom att hålla sig till ditt ord.

10Jag har sökt dig helhjärtat.

Låt mig inte irra bort från dina bud!

11Jag har lagt dina ord på minnet,

för att hålla mig borta från synd mot dig.

12Välsignad är du, Herre,

lär mig dina bud!

13Jag förkunnar alla de beslut

som du har uttalat.

14Jag gläder mig över att följa dina förordningar,

såsom man gläder sig över rikedom.

15Jag begrundar dina stadgar

och beaktar dina vägar.

16Jag är glad för dina stadgar

och ska aldrig glömma ditt ord.

17Var god mot mig, din tjänare, och låt mig få leva,

så vill jag lyda ditt ord.

18Öppna mina ögon,

så att jag kan se allt det underbara i din lag.

19Jag är en främling på jorden.

Dölj inte dina bud för mig.

20Mitt inre slits ständigt sönder

av längtan efter dina beslut.

21Du tillrättavisar de stolta,

de förbannade, som irrar bort från dina bud.

22Ta ifrån mig hån och förakt,

för jag lyder dina befallningar.

23Om än furstar sitter och talar illa om mig,

tänker din tjänare på dina bud.

24Dina befallningar är min glädje

och mina rådgivare.

25Jag är nertryckt i stoftet.

Håll mig vid liv genom ditt ord.

26Jag berättade för dig om mina vägar, och du svarade mig.

Lär mig dina bud.

27Låt mig förstå den väg du befallt,

så kan jag begrunda dina under.

28Jag gråter i min bedrövelse.

Res mig upp, så som du lovat.

29Håll mig borta från lögnens väg,

och ge mig i nåd din lag.

30Jag har valt sanningens väg,

rättat mig efter dina beslut.

31Jag håller fast vid dina bud och lagar.

Herre, svik mig inte!

32Jag vill löpa den väg som dina bud visar,

för du har ökat min insikt.

33Lär mig, Herre, dina budords väg,

och jag ska följa den ända till slutet.

34Ge mig förstånd,

så att jag lyder och helhjärtat håller din lag.

35Led mina steg efter dina bud,

för den vägen går jag med glädje.

36Bevara mitt sinne i dina bud

så att jag inte strävar efter egen vinning.

37Vänd bort min blick från det som är värdelöst,

och bevara mitt liv på dina vägar.

38Håll dina löften till din tjänare,

så att jag ständigt fruktar dig.

39Ta bort vanäran som skrämmer mig,

för alla dina beslut är goda.

40Jag längtar efter dina stadgar.

Bevara mitt liv i din rättfärdighet.

41Herre, låt din nåd komma till mig,

den räddning du har talat om,

42så att jag kan svara dem som hånar mig,

för jag litar på det som du sagt.

43Ryck inte bort sanningens ord från mig,

för jag sätter mitt hopp till dina beslut.

44Jag vill alltid lyda din lag,

från evighet till evighet.

45Då kan jag leva i frihet,

för jag begrundar dina stadgar.

46Jag ska tala om dina befallningar för kungar

utan att behöva skämmas.

47Jag gläder mig över dina bud,

som jag älskar.

48Jag sträcker mina händer mot dina bud, som jag älskar.

Jag tänker på dina budord.

49Tänk på vad du talat till mig, din tjänare,

du har gett mig hopp.

50Det du sagt ger mig tröst i lidandet

och håller mig vid liv.

51Oförskämda människor visar ständigt förakt mot mig,

men jag viker inte från din lag.

52Jag minns dina beslut från forna tider, Herre,

jag finner tröst i dem.

53Jag grips av vrede

när de gudlösa förkastar din lag.

54Dina bud är min lovsång

överallt där jag går fram.

55Ditt namn, Herre, begrundar jag på natten,

och jag vill hålla din lag.

56Det har blivit mig förunnat

att lyda dina stadgar.

57Du, Herre, är min del!

Jag har sagt att jag vill hålla ditt ord.

58Av hela mitt hjärta vädjar jag till dig:

var mig nådig, som du har sagt.

59Jag tänker på hur jag levt mitt liv

och håller mig till dina befallningar.

60Jag vill skynda mig och inte dröja

att hålla dina bud.

61De gudlösa vill snärja mig,

men jag glömmer inte din lag.

62Mitt i natten går jag upp

för att prisa dig för dina rättfärdiga bud och lagar.

63Mina vänner är alla de som fruktar dig

och lyder dina stadgar.

64Din nåd, Herre, fyller jorden.

Lär mig dina bud.

65Herre, du gör gott mot mig, din tjänare,

som du har sagt.

66Ge mig god insikt och kunskap,

för jag litar på dina bud.

67Innan jag fick lida gick jag vilse,

men nu lyder jag vad du säger.

68Du är god och gör det som är gott.

Lär mig dina bud!

69De oförskämda smutskastar mig med lögner,

men jag håller mig helhjärtat till dina stadgar.

70Deras sinnen är okänsliga som fett,

men jag gläder mig över din lag.

71För mig var det bra att jag fick lida,

så att jag lärde mig dina bud.

72Din lag som du uttalat är mer värdefull för mig

än stora mängder av silver och guld.

73Dina händer har gjort mig och format mig.

Ge mig nu insikt så att jag lär mig dina bud.

74De som fruktar dig ser mig och gläds,

eftersom jag hoppas på ditt ord.

75Herre, jag vet att dina beslut är rättfärdiga,

och det är i trofasthet du låtit mig lida.

76Trösta mig nu med din nåd,

precis som du har lovat din tjänare.

77Förbarma dig över mig,

så att jag får leva.

Din lag är ju min glädje.

78Låt de oförskämda få skämmas,

för de har smutskastat mig med lögn.

Jag däremot vill tänka på dina stadgar.

79Låt dem som fruktar dig och känner dina befallningar

vända sig till mig.

80Låt mig helhjärtat hålla dina bud,

så att jag aldrig behöver skämmas.

81Jag förtärs av längtan efter din räddning,

och jag hoppas på ditt ord.

82Mina ögon mattas av längtan efter ditt löfte.

Och jag frågar: ”När ska du trösta mig?”

83Jag är som en vinsäck i rök,

men jag glömmer inte dina bud.

84Hur få är inte din tjänares dagar!

När ska du döma dem som förföljer mig?

85De oförskämda gräver gropar för mig,

de lyder inte din lag.

86Alla dina bud är tillförlitliga.

Hjälp mig, för de förföljer mig med lögner!

87De har nära nog utplånat mig från jorden,

och ändå har jag inte brutit mot dina stadgar.

88Visa nåd mot mig och låt mig få leva,

så ska jag följa de bud som du gett.

89Herre, ditt ord står fast

för evigt i himlen.

90Din trofasthet består från generation till generation.

Du har skapat jorden, och den består.

91Enligt dina beslut består den,

för allting tjänar dig.

92Om inte din lag hade varit min glädje,

skulle jag ha gått under i mitt elände.

93Jag tänker aldrig glömma dina stadgar,

för du ger mig liv genom dem.

94Jag tillhör dig. Rädda mig,

för jag begrundar dina stadgar.

95De gudlösa väntar på mig för att förgöra mig,

men jag ska tänka på dina befallningar.

96Allt som jag sett har sin begränsning,

men för dina bud finns inga gränser.

97Vad jag älskar din lag!

Jag tänker på den hela dagen.

98Dina bud gör mig klokare än mina fiender,

de är ständigt hos mig.

99Jag är visare än alla mina lärare,

för jag begrundar dina förordningar.

100Jag är visare än de gamla,

för jag håller dina stadgar.

101Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar,

för jag vill vara lydig mot ditt ord.

102Jag vänder mig inte bort från dina beslut,

för du undervisar mig.

103Hur söt är inte smaken av dina ord!

De smakar sötare än honung i min mun.

104Av dina stadgar får jag förstånd,

därför avskyr jag all slags falskhet.

105Ditt ord är en lykta för mina steg,

de lyser upp stigen där jag går.

106Jag har svurit och bekräftat en ed

att följa dina rättfärdiga bud och lagar.

107Jag har lidit mycket,

men låt mig få leva, Herre, som du har lovat.

108Ta emot mitt tack som ett offer, Herre,

och lär mig dina bud.

109Mitt liv är ständigt i fara,

men jag glömmer inte din lag.

110De gudlösa lägger ut snaror för mig,

men jag villar inte bort mig från dina stadgar.

111Dina förordningar är min egendom för evigt,

de är mitt hjärtas glädje.

112Jag har beslutat att följa dina bud

för alltid, ända till slutet.

113Jag hatar obeslutsamhet,

men jag älskar din lag.

114Du är mitt beskydd och min sköld,

och till ditt ord sätter jag mitt hopp.

115Försvinn från mig, ni som är onda!

Jag vill hålla min Guds bud.

116Stöd mig, så som du lovat, så att jag får leva,

och svik mig inte i det jag hoppas på.

117Uppehåll mig, så att jag blir räddad

och alltid kan ge akt på dina bud.

118Du förkastar alla som viker av från dina bud,

deras svek leder bara till tomhet.

119De ogudaktiga på jorden är som slagg,

därför älskar jag dina bud.

120Jag ryser av fruktan inför dig,

ja, dina domslut skrämmer mig.

121Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist,

utlämna mig inte till mina förtryckare.

122Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat,

och låt inte de oförskämda förtrycka mig.

123Jag längtar så innerligt efter din räddning,

den som du utlovat till mig.

124Behandla din tjänare utifrån din kärlek,

och lär mig dina bud.

125Jag är din tjänare.

Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar.

126Herre, det är dags för dig att gripa in,

för din lag har brutits.

127Därför älskar jag dina bud

mer än guld, renaste guld.

128Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta,

all slags falskhet avskyr jag.

129Dina förordningar är underbara

och därför håller jag dem.

130När dina ord öppnar sig ger de ljus,

de ger förstånd åt de okunniga.

131Jag öppnar min mun och flämtar

i min starka längtan efter dina bud.

132Vänd dig till mig och var mig nådig,

så som du är mot dem som älskar ditt namn.

133Led mina steg så som du lovat,

låt inget ont få makt över mig.

134Befria mig från människors förtryck,

så att jag kan följa dina bud.

135Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,

och lär mig dina bud.

136Tårarna strömmar från mina ögon

för att man inte håller din lag.

137Herre, du är rättfärdig

och allt vad du beslutar är rätt.

138Du har gett dina befallningar i rättfärdighet

och stor trofasthet.

139Min lidelse förtär mig,

när jag ser hur mina fiender struntar i dina ord.

140Dina ord är fullständigt rena,

därför älskar din tjänare dem.

141Själv är jag obetydlig och föraktad,

men jag glömmer inte dina föreskrifter.

142Din rättfärdighet är evig

och din lag sann.

143Nöd och ångest har kommit över mig,

men jag gläder mig över dina stadgar.

144Dina förordningar är rättfärdiga för evigt.

Ge mig förstånd, så att jag får leva.

145Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.

Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!

146Rädda mig, ropar jag,

och jag vill lyda dina befallningar.

147Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,

jag hoppas på dina ord.

148Jag håller mig vaken om natten

för att tänka på vad du sagt.

149Lyssna till mig i din nåd, Herre,

och ge mig liv, så som du lovat i din lag.

150Nu närmar sig de grymma och onda,

de som är långt borta från din lag.

151Men du är nära, Herre.

Alla dina bud är sanna.

152För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,

jag vet att du har fastställt dem för evigt.

153Se hur jag lider och rädda mig,

för jag har inte glömt din lag.

154Ta dig an min sak och befria mig,

ge mig liv, som du har lovat.

155Räddningen är långt borta från de onda,

för de bryr sig inte om dina bud.

156Herre, din barmhärtighet är stor.

Ge mig liv, så som du lovat i din lag!

157Mina förföljare och fiender är många,

men jag viker inte från dina bud.

158Jag känner avsky när jag ser de trolösa,

de som inte lyder ditt ord.

159Se hur mycket jag älskar dina befallningar.

Ge mig liv, Herre, i din nåd.

160Alla dina ord är sanna,

och dina rättfärdiga beslut är eviga.

161Furstar förföljer mig utan orsak,

men mitt hjärta bävar inför dina ord.

162Jag är glad över dina ord,

precis som den som finner en värdefull skatt.

163Jag hatar och avskyr falskhet,

men jag älskar din lag.

164Jag prisar dig sju gånger om dagen

för dina rättfärdiga bestämmelser.

165De som älskar din lag äger en djup frid,

och inget kan få dem att snubbla och falla.

166Jag väntar på räddning från dig, Herre,

och jag följer dina bud.

167Jag lyder dina befallningar,

och jag älskar dem högt.

168Jag lyder dina stadgar och befallningar,

för du vet om allt vad jag gör.

169Herre, låt mitt rop nå fram till dig!

Ge mig förstånd så som du lovat!

170Lyssna till min vädjan

och rädda mig, så som du har sagt.

171Min lovprisning flödar över

för att jag får lära mig dina bud.

172Jag ska lovsjunga ditt ord,

för alla dina bud är rättfärdiga.

173Grip in och hjälp mig,

för jag har valt att följa dina stadgar.

174Herre, jag längtar efter din räddning,

och din lag är min glädje.

175Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.

Låt dina bud och lagar vara min styrka!

176Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.

Kom du och sök reda på mig, din tjänare,

för jag har inte glömt bort dina bud.

Notas al pie

  1. 119:1 I denna psalm används åtta olika, ungefär synonyma ord för lag (bud, befallning, stadgar osv.).

La Bible du Semeur

Psaumes 119

La Loi de l’Eternel est parfaite[a]

1Heureux les hommes |qui ont une conduite intègre
et suivent dans leur vie |la Loi de l’Eternel.
Heureux les hommes |qui suivent ses préceptes
et cherchent à lui plaire |de tout leur cœur.
Ils ne commettent pas le mal,
ils suivent les chemins |que Dieu leur a tracés.
Tu as promulgué tes décrets
pour qu’on les respecte avec soin.
Que j’aie assez de fermeté
pour observer tes ordonnances !
Alors je n’aurai pas de honte
lorsque je considérerai |tous tes commandements.
Je te célébrerai |dans la droiture de mon cœur
en étudiant |tes justes articles de droit.
J’observerai fidèlement |tes ordonnances.
Ne m’abandonne pas |complètement !

Comment, quand on est jeune, |avoir une vie pure ?
C’est en se conformant à ta parole.
10 Je veux te plaire |de tout mon cœur,
ne permets pas que je dévie |de tes commandements !
11 Je garde ta parole |tout au fond de mon cœur
pour ne pas pécher contre toi.
12 Béni sois-tu, ô Eternel !
Enseigne-moi tes ordonnances !
13 Mes lèvres énumèrent
toutes les lois |que tu as prononcées.
14 J’ai de la joie |à suivre tes préceptes
autant que si je possédais tous les trésors.
15 Je veux méditer sur tes directives,
et fixer mes regards |sur les voies que tu traces.
16 Je trouve un grand plaisir |dans ce que tu prescris
et je ne veux jamais |oublier ta parole.

17 Fais du bien à ton serviteur, |accorde-moi de vivre :
je me conformerai |à ta parole !
18 Ouvre mes yeux |pour que je voie
de ta Loi les merveilles !
19 Je suis étranger sur la terre :
ne me cache pas tes commandements !
20 Je brûle en tout temps du désir
de connaître tes lois.
21 Tu menaces ces orgueilleux maudits
qui s’écartent de tes commandements.
22 Délivre-moi |du déshonneur et du mépris,
car j’observe tes lois !
23 Quand même des puissants |délibéreraient contre moi,
ton serviteur encore |méditerait tes ordonnances.
24 Tes préceptes font mes délices,
ils sont mes conseillers.

25 Je suis collé à la poussière,
sauve ma vie |selon ce que tu as promis !
26 Je t’ai exposé ma conduite, |et tu m’as répondu ;
apprends-moi tes commandements !
27 Fais-moi discerner le chemin |tracé par tes décrets
pour que je réfléchisse |à tes prodiges !
28 Je suis accablé de chagrin,
relève-moi |conformément à ta parole !
29 Détourne-moi |du chemin du mensonge
et, dans ta grâce, |fais que je vive |selon ta Loi !
30 J’ai choisi le chemin |de la fidélité,
je me conforme |à tes décrets.
31 Je me tiens attaché |à tes édits ;
épargne-moi la honte, |ô Eternel !
32 Je veux courir sur le chemin |de tes commandements,
car tu m’en donnes |une large compréhension.

33 O Eternel, enseigne-moi |le chemin de tes ordonnances,
et je le suivrai jusqu’au bout.
34 Donne-moi du discernement |et j’obéirai à ta Loi ;
je la suivrai de tout mon cœur.
35 Fais-moi marcher sur le sentier |de tes commandements,
car je m’y plais !
36 Veuille incliner mon cœur |vers tes enseignements
plutôt que vers le profit matériel !
37 Détourne mes regards |des choses vaines,
et fais-moi vivre |dans les voies que tu as tracées[b] !
38 Accomplis pour ton serviteur |ce que tu as promis
en faveur de ceux qui te craignent !
39 Ecarte loin de moi |la honte qui m’effraie ;
tes lois ne sont-elles pas bonnes ?
40 J’ai une vraie passion |pour tes commandements,
dans ta justice, |sauve ma vie !

41 Que ton amour, ô Eternel, |s’étende jusqu’à moi,
et ton salut |selon ce que tu as promis,
42 et je pourrai répondre |à celui qui m’outrage,
car j’ai mis ma confiance |en ta parole.
43 Ne laisse pas ma bouche |s’écarter de la vérité,
car je me fonde sur tes lois.
44 J’observerai ta Loi
sans cesse et pour toujours,
45 alors je pourrai vivre |dans la vraie liberté,
car j’ai à cœur |de suivre tes préceptes.
46 Je parlerai |de tes édits |devant des rois
sans éprouver de honte.
47 Je ferai mes délices |de tes commandements,
que j’aime.
48 Je tends les mains |vers tes commandements |que j’aime.
Je veux méditer sur tes ordonnances.

49 Rappelle-toi |ce que tu as dit à ton serviteur
et qui m’a donné l’espérance.
50 Dans ma misère, |mon réconfort,
c’est que ta parole me fera vivre.
51 Des orgueilleux |se sont moqués de moi |sans aucune mesure ;
je ne dévie pas de ta Loi.
52 Je me souviens des ordonnances |que tu nous as données jadis,
ô Eternel, |j’en suis réconforté.
53 Je suis vivement indigné |en voyant les méchants
qui délaissent ta Loi.
54 Je fais de tes préceptes |le sujet de mes chants
dans mon lieu de séjour.
55 La nuit, ô Eternel, |je pense à toi,
j’observerai ta Loi.
56 La part qui me revient
c’est de me conformer |à tes commandements.

57 Mon lot, ô Eternel, |je le redis,
c’est d’obéir à tes paroles.
58 Je t’implore de tout mon cœur ;
oh ! fais-moi grâce |selon ce que tu as promis !
59 J’ai réfléchi à ma conduite
et je règle mes pas |sur tes commandements.
60 Je m’empresse sans différer
d’obéir à tes lois.
61 Les filets des méchants |m’ont enserré
sans que j’oublie ta Loi.
62 Au cœur de la nuit, je me lève |afin de te louer
à cause de tes justes lois.
63 Je suis l’ami |de tous ceux qui te craignent,
de ceux qui obéissent |à tes décrets.
64 Eternel, ton amour |remplit la terre.
Enseigne-moi tes ordonnances !

65 Tu as traité avec bonté |ton serviteur,
conformément à ta parole, |ô Eternel !
66 Enseigne-moi |le bon sens et la connaissance,
car je me fie |à tes commandements.
67 Avant d’être humilié, |je faisais fausse route,
mais maintenant, |je me conforme à ta parole.
68 Que tu es bon et bienfaisant :
enseigne-moi tes ordonnances !
69 Des orgueilleux inventent |contre moi des mensonges,
mais moi, de tout mon cœur, |je suis fidèle à tes décrets.
70 Leur cœur est insensible.
Mais quant à moi, |ta Loi fait mes délices.
71 Il m’était bon d’être affligé
afin d’apprendre tes préceptes.
72 La Loi que tu as édictée |est pour moi plus précieuse
que mille objets d’or et d’argent.

73 Tes mains m’ont façonné |et affermi,
accorde-moi l’intelligence |pour que j’apprenne tes commandements !
74 En me voyant, |ceux qui te craignent |se réjouissent,
car je me fie à ta parole.
75 Je sais, ô Eternel, |que tes décrets sont justes :
si tu m’as affligé, |c’est par fidélité.
76 Que ton amour |soit ma consolation
conformément à ta promesse |envers ton serviteur !
77 Témoigne-moi ta compassion |pour que je vive,
puisque ta Loi fait mes délices.
78 Honte à ces orgueilleux |qui me maltraitent sans raison !
Moi, je médite |sur tes commandements.
79 Qu’ils reviennent à moi |ceux qui te craignent[c],
ceux qui connaissent tes édits !
80 Que mon cœur soit intègre |pour suivre tes préceptes,
afin que je ne sois pas dans la honte.

81 Je languis après ton salut,
je fais confiance à ta parole.
82 Mes yeux s’épuisent |à guetter ta parole.
Je me demande : |« Quand viendras-tu me consoler ? »
83 Je suis semblable |à une outre enfumée[d],
pourtant je ne délaisse pas |tes ordonnances.
84 Combien ton serviteur |a-t-il de jours à vivre ?
Quand viendras-tu juger |ceux qui me persécutent ?
85 Des orgueilleux |m’ont creusé une trappe
au mépris de ta Loi.
86 Tous tes commandements |sont dignes de confiance.
Mais on me persécute |en disant des mensonges : |viens donc à mon secours !
87 Encore un peu |et ils me terrassaient,
mais je n’ai pas abandonné |tes ordonnances.
88 Sauve ma vie |dans ton amour
afin que j’obéisse |à tes commandements !

89 Eternel, ta parole |est fondée dans le ciel
et pour toujours,
90 et ta fidélité |demeure d’âge en âge :
tu as fondé la terre, |elle subsiste.
91 Selon tes ordres, |tout subsiste aujourd’hui,
et tout, dans l’univers, |se tient à ton service.
92 Si je n’avais pas fait |de ta Loi mes délices,
j’aurais péri |suite à mon affliction.
93 Jamais, je n’oublierai |tes ordonnances,
car c’est par elles |que tu me vivifies.
94 Je suis à toi : viens me sauver !
Car je m’applique |à suivre tes préceptes.
95 Des méchants préparent ma perte,
moi, je reste attentif |à tes édits.
96 J’ai constaté |que les choses parfaites |ont toutes leurs limites ;
mais ton commandement |est d’une très large portée.

97 Oh ! que j’aime ta Loi !
Je la médite tout le jour.
98 Ton commandement me rend sage, |plus que mes ennemis,
car il m’accompagne toujours.
99 Je suis plus avisé |que tous mes maîtres,
car je médite tes édits.
100 Et j’ai plus de discernement |que les vieillards,
parce que j’obéis |à tes commandements.
101 Mes pas évitent |tous les sentiers du mal
pour obéir à ta parole.
102 Je ne m’écarte pas |des lois que tu établis,
car tu m’enseignes.
103 Que ta parole est douce |à mon palais !
Elle est meilleure que le miel.
104 J’ai du discernement |grâce à tes ordonnances ;
c’est pourquoi je déteste |tout sentier mensonger.

105 Ta parole est comme une lampe |qui guide tous mes pas,
elle est une lumière |éclairant mon chemin.
106 J’ai promis solennellement |– et je tiendrai promesse –
d’obéir à tes justes lois.
107 Je suis bien affligé ;
ô Eternel, sauve ma vie |conformément à ta parole.
108 Accueille avec faveur, |ô Eternel, |ma prière comme une offrande
et enseigne-moi tes décrets !
109 Ma vie est sans cesse en danger,
mais je n’oublie rien de ta Loi.
110 Des méchants m’ont tendu des pièges,
mais je ne dévie pas |de tes commandements.
111 Tes décrets restent pour toujours |mon bien précieux :
et ils font la joie de mon cœur.
112 J’ai pris la décision |d’appliquer tes décrets,
pour toujours, jusqu’au bout.

113 Je hais les indécis,
et c’est ta Loi que j’aime.
114 Tu es mon refuge et mon bouclier,
je fais confiance à ta parole.
115 Eloignez-vous de moi, |vous tous qui commettez le mal !
J’obéirai |aux commandements de mon Dieu !
116 Soutiens-moi selon ta promesse, |et je vivrai ;
que mon espoir |ne tourne jamais à ma confusion.
117 Sois mon appui |pour que je sois sauvé,
je porterai toujours mon attention |sur tes décrets.
118 Ceux qui s’écartent de tes ordonnances, |tu les rejettes tous,
car leur dessein n’est que mensonge.
119 Tu ôtes comme des scories |tous les méchants |qui vivent sur la terre,
c’est pourquoi j’aime tes édits.
120 L’effroi que tu m’inspires |me fait frémir ;
je crains tes jugements.

121 Mes actions ont été réglées |par la droiture et la justice ;
ne m’abandonne pas |aux hommes qui m’oppriment !
122 Prends en charge ton serviteur : |pour faire son bonheur ;
ne laisse pas |des gens orgueilleux m’opprimer !
123 Mes yeux s’épuisent |à guetter ton secours
et selon ta promesse, |la manifestation |de ta justice.
124 Agis envers ton serviteur |conformément à ton amour :
enseigne-moi tes ordonnances !
125 Je suis ton serviteur : |accorde-moi l’intelligence
afin que j’assimile tes décrets.
126 C’est le moment d’agir, |ô Eternel,
car on viole ta Loi !
127 C’est pourquoi, j’aime tes commandements
plus que l’or, oui, plus que l’or fin.
128 Oui, c’est pourquoi je trouve justes |toutes tes ordonnances,
et je déteste |tout sentier de mensonge.

129 Tes lois sont des merveilles,
aussi je les observe.
130 Quand on découvre tes paroles, |c’est la lumière ;
les gens sans expérience |y trouvent le discernement.
131 J’ouvre la bouche |et je soupire,
tant je désire tes commandements.
132 Regarde-moi et fais-moi grâce
selon ce qui est juste[e] |pour ceux qui t’aiment !
133 Veuille affermir mes pas |par ta parole[f]
et qu’aucun mal |ne puisse m’asservir.
134 Libère-moi |de l’oppression des hommes
et moi, je me conformerai |à tes commandements.
135 Montre-toi favorable |envers ton serviteur :
enseigne-moi tes ordonnances !
136 Mes yeux répandent |des flots de larmes,
car on n’observe pas ta Loi.

137 Eternel, tu es juste,
et tes décrets |sont conformes à la droiture.
138 Tu as fondé tes ordonnances |sur la justice,
et elles sont très sûres.
139 Pour moi, je suis saisi |de la plus vive indignation
à l’égard de mes ennemis, |car ils négligent tes paroles.
140 Ta parole est pleinement éprouvée,
c’est pourquoi ton serviteur l’aime.
141 Je suis petit et méprisé,
mais je n’oublie pas tes préceptes.
142 Ta justice est juste à jamais,
ta Loi est vérité.
143 Je suis dans la détresse, |l’angoisse me saisit,
mais tes commandements |font mes délices.
144 La justice de tes édits |est éternelle,
donne-moi du discernement |et je vivrai.

145 Je t’invoque de tout mon cœur : |Eternel, réponds-moi,
et j’observerai tes décrets.
146 Oui, je t’invoque, |veuille me secourir ;
et moi, je me conformerai |à tes édits.
147 Je me lève avant l’aube |pour implorer ton aide,
je fais confiance à ta parole.
148 Avant la fin des veilles de la nuit, |mes yeux sont déjà éveillés
pour méditer sur tes paroles.
149 Dans ton amour, écoute-moi !
O Eternel, |sauve ma vie |conformément à ta justice !
150 Des gens aux desseins criminels[g] |me serrent de tout près,
ils se tiennent loin de ta Loi.
151 Mais toi, Eternel, tu es proche ;
tous tes commandements |sont vérité.
152 Depuis longtemps, |tes ordonnances m’ont appris
que tu les as établies pour toujours.

153 Considère mon affliction, |délivre-moi
puisque je n’oublie pas ta Loi.
154 Défends ma cause, |délivre-moi
et sauve-moi la vie |selon ce que tu as promis !
155 Le salut est loin des méchants
car ils négligent tes décrets.
156 Ta compassion est grande, |ô Eternel,
sauve-moi donc la vie |conformément à tes principes de justice !
157 Mes ennemis, |ceux qui me persécutent |sont innombrables,
mais je ne dévie pas |de tes édits.
158 Je vois avec dégoût des traîtres
qui n’obéissent pas |à ta parole.
159 Mais considère |combien j’aime tes ordonnances !
O Eternel, |dans ton amour, |sauve ma vie !
160 Ta parole dans sa totalité |est vérité,
et tout le droit |que tu as établi |dans ta justice |est éternel.

161 Sans raison, des puissants |me persécutent,
mais je ne tremble |qu’à ta parole.
162 Je fais ma joie de ta parole
comme celui qui trouve |un grand trésor,
163 mais je hais le mensonge, |je le déteste,
et c’est ta Loi que j’aime.
164 Sept fois par jour, |je redis tes louanges
à cause de tes justes lois.
165 Grande est la paix |de celui qui aime ta Loi :
aucun obstacle |ne le fait trébucher.
166 Je compte sur toi, Eternel, |pour me sauver,
et j’exécute tes commandements.
167 J’obéis à tes ordonnances
car je les aime |intensément.
168 Je me conforme à tes décrets |et à tes ordonnances,
car toute ma conduite, |tu la connais.

169 Que mon appel à l’aide, |ô Eternel, |parvienne jusqu’à toi !
Donne-moi du discernement |conformément à ta promesse !
170 Que ma supplication |parvienne jusqu’à toi !
Délivre-moi |selon ce que tu as promis !
171 Que la louange |jaillisse de mes lèvres,
car tu m’enseignes tes décrets.
172 Oui, que ma langue |célèbre ta parole :
tous tes commandements sont justes.
173 Par ta puissance, |viens à mon aide,
car j’ai choisi de suivre |tes directives.
174 Je désire ardemment |que tu me sauves, |ô Eternel !
Ta Loi fait mes délices.
175 Oh ! que je vive |pour te louer !
Et que tes lois |me soient en aide !
176 Je suis errant |comme une brebis égarée ; |oh ! viens chercher ton serviteur !
car je n’oublie aucun |de tes commandements.

Notas al pie

  1. 119: Le psaume est composé de 22 strophes de 8 versets qui, pour chaque strophe, commencent tous avec la même lettre ; les strophes se suivent dans l’ordre de l’alphabet hébreu.
  2. 119.37 Les manuscrits de Qumrân et deux manuscrits du texte hébreu traditionnel ont : fais-moi vivre selon ta parole (c’est-à-dire comme tu l’as promis). Les mots voie et parole se ressemblent en hébreu.
  3. 119.79 Selon la proposition de lecture indiquée en marge par les copistes. Le texte lui-même a : que ceux qui te craignent se tournent de nouveau vers moi pour connaître tes édits.
  4. 119.83 Une outre dont la peau est sèche, ridée, racornie. En Orient, on suspendait les outres de moût au-dessus des foyers pour hâter la fermentation ; les outres utilisées pour cela se racornissaient et devenaient impropres à un autre usage. On les mettait donc au rebut.
  5. 119.132 Autre traduction : selon la règle que tu as fixée.
  6. 119.133 Autre traduction : pour que je suive ta parole.
  7. 119.150 Plusieurs manuscrits hébreux et versions anciennes portent : ceux qui me persécutent.