Swedish Contemporary Bible

Proverbs 1

Vishetens välsignelse

(1:1—9:18)

1Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.

2Av dem får man fostran och vägledning,

så att man förstår de visas ord.

3Av dem får man vägledning till insikt

och till ett ärligt och rättfärdigt liv.

4De ger klokhet till de okunniga,

och lärdom till de unga om vad som är viktigt.

5Den vise hör dem och ökar sin kunskap.

Den kloke skaffar sig vägledning

6för att förstå ordspråk och liknelser,

de visas ord och gåtor.

7Herrens fruktan är vishetens början,

men den som är oklok föraktar vishet och vägledning.

8Hör, min son, din fars förmaning,

förkasta inte din mors undervisning.

9De bildar en skön krans på ditt huvud,

en vacker kedja kring din hals.

10Min son, låt dig inte lockas av syndare.

11De säger:

”Kom! Vi lägger oss i bakhåll för att döda,

för att lura på oskyldiga.

12Likt dödsriket slukar vi dem levande och hela,

så som de som läggs ner i graven.

13Vi ska få alla slags värdefulla ting

och kan fylla våra hus med plundrat gods.

14Du får vara med och dela,

pengarna kan vi ha i en gemensam kassa.”

15Min son, gå inte in på deras väg,

sätt inte din fot på deras stig,

16för med snabba steg söker de sig till ondskan,

och snabbt vill de utgjuta blod.

17Det är meningslöst att breda ut ett nät

inför ögonen på fåglarna.

18Dessa ligger på lur efter sitt eget blod

och i bakhåll för sina egna liv.

19Sådant blir slutet för den som roffar åt sig i oärlighet,

det kostar honom hans eget liv.

20Visheten ropar högt på gatan

och höjer sin röst på torget.

21Mitt bland de bullriga gatorna predikar den

och håller tal vid stadsportarna:

22”Hur länge ska ni okunniga älska okunnighet,

ni smädare njuta av smädelser,

ni dårar hata kunskap?

23Vänd om och ta emot min tillrättavisning,

så ska jag låta min ande komma över er

och dela med mig av min kunskap till er.

24Jag har ropat på er, men ni har inte lyssnat.

Jag har räckt ut min hand,

men ingen har brytt sig om den.

25Ni har struntat i alla mina råd

och avvisat min tillrättavisning.

26Därför ska jag också skratta åt er olycka

och håna er förtvivlan,

27när förskräckelsen griper tag i er som ett oväder

och olyckan sveper över er som en stormby,

när nöd och ångest drabbar er.

28Då kommer de att ropa till mig,

men jag ska inte svara.

De kommer att söka mig

men inte finna.

29De hatade kunskap

och ville inte frukta Herren,

30de avvisade mina råd

och föraktade mina tillrättavisningar.

31Därför får de äta sina gärningars frukt

och mätta sig med sina onda planer.

32De okunnigas avfällighet ska kosta dem livet

och dårarnas sorglöshet förgöra dem.

33Men den som lyssnar till mig ska leva i trygghet

och behöver inte vara rädd för något ont.”

The Message

Proverbs 1

Wise Sayings of Solomon

A Manual for Living

11-6 These are the wise sayings of Solomon,
    David’s son, Israel’s king—
Written down so we’ll know how to live well and right,
    to understand what life means and where it’s going;
A manual for living,
    for learning what’s right and just and fair;
To teach the inexperienced the ropes
    and give our young people a grasp on reality.
There’s something here also for seasoned men and women,
    still a thing or two for the experienced to learn—
Fresh wisdom to probe and penetrate,
    the rhymes and reasons of wise men and women.

Start with God

Start with God—the first step in learning is bowing down to God;
    only fools thumb their noses at such wisdom and learning.

8-19 Pay close attention, friend, to what your father tells you;
    never forget what you learned at your mother’s knee.
Wear their counsel like flowers in your hair,
    like rings on your fingers.
Dear friend, if bad companions tempt you,
    don’t go along with them.
If they say—“Let’s go out and raise some hell.
    Let’s beat up some old man, mug some old woman.
Let’s pick them clean
    and get them ready for their funerals.
We’ll load up on top-quality loot.
    We’ll haul it home by the truckload.
Join us for the time of your life!
    With us, it’s share and share alike!”—
Oh, friend, don’t give them a second look;
    don’t listen to them for a minute.
They’re racing to a very bad end,
    hurrying to ruin everything they lay hands on.
Nobody robs a bank
    with everyone watching,
Yet that’s what these people are doing—
    they’re doing themselves in.
When you grab all you can get, that’s what happens:
    the more you get, the less you are.

Lady Wisdom

20-21 Lady Wisdom goes out in the street and shouts.
    At the town center she makes her speech.
In the middle of the traffic she takes her stand.
    At the busiest corner she calls out:

22-24 “Simpletons! How long will you wallow in ignorance?
    Cynics! How long will you feed your cynicism?
Idiots! How long will you refuse to learn?
    About face! I can revise your life.
Look, I’m ready to pour out my spirit on you;
    I’m ready to tell you all I know.
As it is, I’ve called, but you’ve turned a deaf ear;
    I’ve reached out to you, but you’ve ignored me.

25-28 “Since you laugh at my counsel
    and make a joke of my advice,
How can I take you seriously?
    I’ll turn the tables and joke about your troubles!
What if the roof falls in,
    and your whole life goes to pieces?
What if catastrophe strikes and there’s nothing
    to show for your life but rubble and ashes?
You’ll need me then. You’ll call for me, but don’t expect
        an answer.
    No matter how hard you look, you won’t find me.

29-33 “Because you hated Knowledge
    and had nothing to do with the Fear-of-God,
Because you wouldn’t take my advice
    and brushed aside all my offers to train you,
Well, you’ve made your bed—now lie in it;
    you wanted your own way—now, how do you like it?
Don’t you see what happens, you simpletons, you idiots?
    Carelessness kills; complacency is murder.
First pay attention to me, and then relax.
    Now you can take it easy—you’re in good hands.”