Swedish Contemporary Bible

Obadiah 1

Edoms dom

1Obadjas syn.

Så säger Herren, Herren, om Edom;

vi har hört ett budskap från Herren.

En budbärare har sänts till folken:

”Kom, låt oss stå upp

och strida mot det!”

2Jag ska göra dig litet bland folken

och mycket föraktat.

3Du har lurats av ditt övermod,

du som bor bland bergsklyftorna,

håller till högt däruppe

och säger för dig själv:

”Vem kan störta mig ner till jorden?”

4Även om du bygger ditt näste högt som örnen

och gör dig ett rede bland stjärnorna,

ska jag störta ner dig därifrån, säger Herren.

5Om tjuvar kommer till dig

eller rövare om natten

– ack, då förgås du ju! –

stjäl de väl bara tills de fått nog?

Om druvplockarna kommer till dig,

lämnar de väl en efterskörd?

6Hur noga ska inte Esau genomsökas

och hans gömda skatter letas fram!

7Alla dina allierade fördriver dig till gränsen.

Dina fredliga vänner bedrar dig

och tar makten över dig.

De som äter ditt bröd

gillrar snaror för dig,

och inget förstånd infinner sig där.

8”På den dagen, säger Herren,

ska jag förgöra de visa i Edom,

allt förstånd på Esaus berg.

9Dina hjältar, Teman, blir skräckslagna,

och alla på Esaus berg utplånas i slakten.

10För våld mot din bror Jakob

ska du höljas med skam

och utplånas för evigt.

11Den dagen du stod på avstånd,

den dagen främlingar drog bort med hans rikedomar

och utlänningar tågade in genom hans portar

och kastade lott om Jerusalem,

då var du också som en av dem.

12Se inte ner på din broder

på hans olycksdag.

Gläd dig inte över Judas folk

på deras undergångsdag,

och gapa inte så stort

på deras nöds dag.

13Tåga inte in genom mitt folks port

på deras förödelses dag.

Se inte ner, även du, på hans olycka

på hans tragiska dag,

och lägg inte beslag på hans rikedomar

på denna hans tragiska dag.

14Stå inte vid vägskälet

för att hugga ner dem som flyr därifrån.

Utlämna inte hans överlevande

på denna nödens dag.

Herrens dag

15Herrens dag är nära

för alla folk.

Så som du har gjort,

så ska man göra mot dig.

Dina gärningar kommer

att slå tillbaka mot dig.

Israels återupprättelse

16Så som ni har druckit på mitt heliga berg,

så ska folken ständigt få dricka.

De ska dricka och dricka

och bli som om de aldrig funnits.

17Men på Sions berg ska det finnas räddning,

det ska vara heligt

och där ska Jakobs ätt få äga sina arvedelar.

18Jakobs ätt ska bli en eld

och Josefs ätt en låga,

men Esaus ätt ska bli halm

som de ska antända och förtära.

Ingen av Esaus ätt kommer att överleva,

för Herren har talat.”

19De från Negev ska ockupera Esaus berg.

De som bor i Låglandet ska ockupera filistéernas land.

De ska inta Efraims och Samariens områden,

och Benjamin ska inta Gilead.

20De som blivit bortförda från Israels här[a] och är i Kanaan,

ända till Sarefat,

och de bortförda från Jerusalem,

de i Sefarad, ska inta städerna i Negev.

21Befriare[b] ska dra upp på Sions berg

och regera över Esaus berg.

Och kungariket ska vara Herrens.

Notas al pie

  1. 1:20 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 1:21 Enligt Septuaginta: De räddade på Sions berg ska dra upp…

Nueva Versión Internacional

Abdías

Visión de Abdías.

Orgullo y caída de Edom

Hemos oído una noticia de parte del Señor y un mensajero ha sido enviado a las naciones, diciendo: «¡Vamos, marchemos a la guerra contra ella!»

Así dice el Señor omnipotente acerca de Edom:

«¡Te haré insignificante entre las naciones,
    serás tremendamente despreciado!
Tu carácter soberbio te ha engañado.
Como habitas en las hendiduras de los desfiladeros,
    en la altura de tu morada,
te dices a ti mismo:
    ¿Quién podrá arrojarme a tierra?
Pero, aunque vueles a lo alto como águila,
    y tu nido esté puesto en las estrellas,
    de allí te arrojaré
            —afirma el Señor—.
Si vinieran a ti ladrones
    o saqueadores nocturnos,
¿no robarían solo lo que les bastara?
    ¡Pero tú, cómo serás destruido!
Si vinieran a ti vendimiadores,
    ¿no dejarían algunos racimos?
¡Pero cómo registrarán a Esaú!
    ¡Cómo rebuscarán sus escondrijos!
Hasta la frontera te expulsarán
    tus propios aliados,
te engañarán y dominarán
    tus propios amigos.
Los que se sientan a tu mesa
    te pondrán una trampa.
¡Es que Edom ya no tiene inteligencia!
¿Acaso no destruiré yo en aquel día
    a los sabios de Edom,
    a la inteligencia del monte de Esaú?
            —afirma el Señor—.
Ciudad de Temán, tus guerreros se caerán de miedo,
    a fin de que todo hombre sea exterminado
    del monte de Esaú por la masacre.

10 »Por la violencia hecha contra tu hermano Jacob,
    te cubrirá la vergüenza
    y serás exterminado para siempre.
11 En el día que te mantuviste aparte,
    en el día que extranjeros llevaron su ejército cautivo,
cuando extraños entraron por su puerta
    y sobre Jerusalén echaron suerte,
    tú eras como uno de ellos.
12 No debiste reírte de tu hermano en su mal día,
    en el día de su desgracia.
No debiste alegrarte a costa del pueblo de Judá
    en el día de su ruina.
No debiste proferir arrogancia
    en el día de su angustia.
13 No debiste entrar por la puerta de mi pueblo
    en el día de su calamidad.
No debiste recrear la vista con su desgracia
    en el día de su calamidad.
No debiste echar mano a sus riquezas
    en el día de su calamidad.
14 No debiste aguardar en los angostos caminos
    para matar a los que huían.
No debiste entregar a los sobrevivientes
    en el día de su angustia.

15 »Porque cercano está el día del Señor
    contra todas las naciones.
¡Edom, como hiciste, se te hará!
    ¡sobre tu cabeza recaerá tu merecido!
16 Pues sin duda que así como ustedes, israelitas,
    bebieron de mi copa en mi santo monte,
así también la beberán sin cesar todas las naciones;
    beberán y engullirán,
    y entonces serán como si nunca hubieran existido.
17 Pero en el monte Sión habrá liberación, y será sagrado.
    El pueblo de Jacob recuperará sus posesiones.
18 Los descendientes de Jacob serán fuego,
    y los de José, llama;
pero la casa real de Esaú será estopa:
    le pondrán fuego y la consumirán,
de tal forma que no quedará sobreviviente
    entre los descendientes de Esaú».
            El Señor lo ha dicho.

Restauración del pueblo de Dios

19 Los del Néguev poseerán el monte de Esaú, y los de la Sefelá poseerán Filistea. Los israelitas poseerán los campos de Efraín y de Samaria, y los de Benjamín poseerán Galaad.

20 Los exiliados, este ejército de israelitas que viven entre los cananeos, poseerán la tierra hasta Sarepta. Los desterrados de Jerusalén, que viven en Sefarad, poseerán las ciudades del Néguev, 21 y los libertadores subirán al monte Sión para gobernar la región montañosa de Esaú. Y el reino será del Señor.