Nya Levande Bibeln

Jesaja 66

Världen ska se Guds godhet

1Himlen är min tron och jorden mitt fotstöd. Hur skulle du kunna bygga ett tempel åt mig, som går upp mot detta?

Min hand har gjort både himmel och jord, och de tillhör mig. Men ändå är jag glad och tacksam för varje människa som med ödmjukhet lyder mitt ord.

Den som väljer att gå sin egen väg och vill leva i synd är under en förbannelse. Gud kommer inte att ta emot hans offer. När han offrar en tjur på Guds altare är det offret lika avskyvärt för Gud som ett människooffer. Ett offrat lamm eller ett skördeoffer är som att lägga en hund på Guds altare eller att bestänka det med blod från svin. Rökelse från en sådan människa räknar Gud som tillägnad en avgud.

Jag ska sända svåra plågor över dem, allt det som de var rädda för, för när jag ropade på dem vägrade de att svara, och när jag talade ville de inte höra. I stället gjorde de det som var ont inför mina ögon och sådant som de visste att jag avskydde.

Hör Guds ord, ni alla som fruktar honom och lyder hans ord! Era bröder hatar er och stöter bort er för att ni håller er till mitt namn. Ära vare Gud! säger de hånfullt. Var lyckliga i Herren! Men de ska komma på skam.

Vad är det för uppståndelse i staden? Vad är det för ett oväsen som hörs från templet? Det är Herrens röst när han hämnas på sina fiender.

7-8 Vem har hört eller sett något sådant som detta? Plötsligt, på en enda dag, ska nationen Israel födas, till och med innan värkarna har satt in. På ett ögonblick, precis när födslovåndorna ska till att börja, är barnet fött och nationen har uppstått!

Skulle jag vara med fram till förlossningen och sedan inte hjälpa? frågar Herren, er Gud.

10 Gläd er med Jerusalem! Gläd er med staden, ni alla som älskar den och har sörjt över den!

11 Gläd er över Jerusalem! Drick djupt av dess härlighet, som barnet suger sin mors bröst.

12 Välstånd ska råda i Jerusalem, säger Herren, och det ska välla fram över staden som en flod, för det är jag som sänder det. Hedningarnas rikedomar ska strömma in där. Jerusalem ska ta hand om de sina, precis som en mor som låter sitt barn vila vid bröstet, bär det på armen och gungar det på sitt knä.

13 Jag ska trösta er som bara en mor kan trösta.

14 När ni ser Jerusalem ska ert hjärta glädja sig. Ni ska få uppleva full hälsa. Hela världen ska få se Guds hand över sitt folk och hans vrede över sina fiender.

15 För se, Herren ska komma och döma med eld. Han kommer med sina vagnar som en stormvind för att tömma ut sin vrede och tillrättavisa med lågor av eld!

16 Herren ska straffa världen genom eld och svärd, och han kommer att slå många!

17 De som tillber avgudabilder gömda bakom träd i trädgården och de som har fester med all slags förbjuden mat, ska få ett fruktansvärt slut, säger Herren.

18 Jag ser mycket väl vad det är de gör. Jag vet vad de tänker, och därför ska jag samla alla nationer och folk till strid mot Jerusalem, där de ska få se min härlighet.

19 Jag ska göra tecken och under, och de som kommer undan ska jag sända med bud om mig till Tarsis, Put, Lud, Mesek, Ros, Tubal, Javan och till länderna bortom havet, till alla som inte hört ryktet om mig eller sett min härlighet. Där ska de förkunna min härlighet för hedningarna.

20 De ska föra tillbaka alla era bröder från varje nation, som en gåva till Herren. De ska föra dem dit på hästar, i vagnar och i bärstolar, på åsnor och kameler, upp till mitt heliga berg Jerusalem, säger Herren. De ska vara som tackoffer till Herrens tempel vid skördetiden och bäras i kärl som är helgade åt Herren.

21 Och en del av dem som kommer tillbaka ska jag utse till präster och leviter, säger Herren.

22 Lika säkert som att den nya himmel och den nya jord som jag vill göra kommer att bestå, lika säkert ska ni för alltid vara mitt folk med ett namn som aldrig ska dö ut.

23 Hela mänskligheten ska komma för att tillbe mig, vecka efter vecka, månad efter månad.

24 Och de ska gå ut och titta på de döda kropparna efter dem som gjort uppror mot mig, för deras mask ska aldrig dö, deras eld aldrig släckas. De kommer att bli en avskyvärd syn för alla människor!

O Livro

Isaías 66

O juízo e a esperança

1Os céus são o meu trono e a Terra o estrado onde assento os pés. Por isso, que templo podem vocês construir que seja bastante digno de mim, que seja à medida da minha grandeza? Foi a minha mão que fez ambas as coisas, a Terra e os céus; por isso são meus. Contudo, olharei com piedade para todo aquele que tiver um coração simples e arrependido, que trema perante a minha palavra.

3/4 Mas aqueles que preferem escolher os seus próprios caminhos, deleitando-se nos seus pecados, são amaldiçoados. Deus não aceitará as suas oferendas. Quando uma tal pessoa sacrificar um boi sobre o altar de Deus, isso terá para mim o mesmo significado e gravidade que assassinar um homem. Se sacrificarem um cordeiro, ou se trouxerem uma oferta de cereais, será tão repugnante para Deus como trazer-lhe um cão ou o sangue de porco para o altar! Quando lhe queimarem incenso será absolutamente o mesmo que prestar culto a um ídolo. Mandar-lhes-ei grandes tribulações — tudo aquilo que eles precisamente receiam; visto que quando chamei por eles recusaram responder-me, e quando lhes dirigi a minha palavra, não quiseram ouvir. E até fizeram o mal, na minha própria presença, e optaram por aquelas coisas que eles sabiam bem que eu abominava.

Ouçam a palavra de Deus todos os que o temam e tremam com a sua palavra: Os vossos irmãos vos odeiam, vos aborrecem e expulsam por serem leais ao meu nome; troçam de vocês dizendo: “Glória a Deus, que seja muito feliz no Senhor.” Mas se eles dizem isso agora na risota, o certo é que hão-de ficar envergonhados.

Que movimento, que rumor é este na cidade? Que ruído tremendo é este que se ouve no templo? É justamente a voz do Senhor dando paga aos seus inimigos.

7/9 Quem jamais viu ou ouviu coisa tão estranha como esta? Porque num só dia, de repente, uma nação, Israel, nascerá, até mesmo antes de virem as dores de parto. Num só momento, logo que lhe começa o aperto, nasce um menino; começa uma nação. Seria eu capaz de levar o parto até ao último momento sem que se desse o nascimento?, pergunta o Senhor vosso Deus. Não, nunca!

10/11 Alegrem-se com Jerusalém; regozijam-se com ela, todos os que a amam e que choraram por causa dela. Deleitem-se em Jerusalém; saceiem-se fartamente da sua glória, como se fosse um bebé sôfrego ao peito da mãe. 12 A prosperidade encherá Jerusalém como um rio que a inundasse, diz o Senhor, pois sou eu quem a envia; serão as riquezas dos gentios que se derramarão sobre ela. Os seus filhos alimentar-se-ão aos seus peitos, levados ao seu colo, embalados sobre os seus joelhos. 13 Confortar-vos-ei ali, tal como um pequenino é consolado pela mãe. Quando virem Jerusalém o vosso coração vibrará de gozo. 14 Será notória a vossa fortuna. Todo o mundo verá a boa mão de Deus sobre o seu povo, e a sua cólera sobre os seus adversários.

15 Porque, reparem, o Senhor há-de vir com fogo e com velozes carros para condenar com severa cólera, para fazer justiça com chamas de fogo. 16 Pois que será precisamente com fogo e com a sua espada que o Senhor condenará o mundo; e será grande a matança que terá que fazer! 17 Serão mortos todos aqueles que adoram ídolos atrás de qualquer árvore dum jardim, fazendo festins com carne de porco e de ratos, e com toda a espécie de coisas abomináveis — sim, esses terão um fim maldito, diz Jeová. 18/20 Conheço muito bem as suas obras; sei perfeitamente o que pensam. Por isso juntarei todas as nações e todos os povos contra Jerusalém, para verem lá a minha glória. Realizarei um poderoso milagre contra eles; e os que escaparem dali, enviá-los-ei como missionários a Tarsis, a Pute, a Lude, a Meseque, a Roch, a Tubal, a Javã, e às terras para além do mar, que nunca ouviram falar da minha fama, nem se deram conta da minha glória. Aí será anunciada a minha glória aos gentios. E trarão os vossos irmãos, vindos de todas as nações, como se fosse um presente oferecido ao Senhor, transportando-os cuidadosamente em carros, em liteiras, em mulas e camelos, até ao meu monte santo, até Jerusalém, diz o Senhor. Será como quando se trazem as ofertas na época das colheitas, que enchem o templo do Senhor, e que são carregadas em recipientes consagrados a Deus. 21 E nomearei alguns desses para serem meus sacerdotes e levitas, diz o Senhor.

22 Tão certo como os novos céus e a nova Terra que eu hei-de criar permanecerão para sempre, assim também vocês serão para sempre o meu povo, com um nome que nunca há-de desaparecer. 23 Toda a humanidade virá para me adorar, semana após semana, mês após mês. 24 Ao saírem verão os corpos mortos dos que se revoltaram contra mim, visto que os vermes que os comem nunca morrerão, o fogo que os consome nunca se apagará; serão um sinal bem claro e tremendo para todo o género humano.