Nya Levande Bibeln

Jesaja 66

Världen ska se Guds godhet

1Himlen är min tron och jorden mitt fotstöd. Hur skulle du kunna bygga ett tempel åt mig, som går upp mot detta?

Min hand har gjort både himmel och jord, och de tillhör mig. Men ändå är jag glad och tacksam för varje människa som med ödmjukhet lyder mitt ord.

Den som väljer att gå sin egen väg och vill leva i synd är under en förbannelse. Gud kommer inte att ta emot hans offer. När han offrar en tjur på Guds altare är det offret lika avskyvärt för Gud som ett människooffer. Ett offrat lamm eller ett skördeoffer är som att lägga en hund på Guds altare eller att bestänka det med blod från svin. Rökelse från en sådan människa räknar Gud som tillägnad en avgud.

Jag ska sända svåra plågor över dem, allt det som de var rädda för, för när jag ropade på dem vägrade de att svara, och när jag talade ville de inte höra. I stället gjorde de det som var ont inför mina ögon och sådant som de visste att jag avskydde.

Hör Guds ord, ni alla som fruktar honom och lyder hans ord! Era bröder hatar er och stöter bort er för att ni håller er till mitt namn. Ära vare Gud! säger de hånfullt. Var lyckliga i Herren! Men de ska komma på skam.

Vad är det för uppståndelse i staden? Vad är det för ett oväsen som hörs från templet? Det är Herrens röst när han hämnas på sina fiender.

7-8 Vem har hört eller sett något sådant som detta? Plötsligt, på en enda dag, ska nationen Israel födas, till och med innan värkarna har satt in. På ett ögonblick, precis när födslovåndorna ska till att börja, är barnet fött och nationen har uppstått!

Skulle jag vara med fram till förlossningen och sedan inte hjälpa? frågar Herren, er Gud.

10 Gläd er med Jerusalem! Gläd er med staden, ni alla som älskar den och har sörjt över den!

11 Gläd er över Jerusalem! Drick djupt av dess härlighet, som barnet suger sin mors bröst.

12 Välstånd ska råda i Jerusalem, säger Herren, och det ska välla fram över staden som en flod, för det är jag som sänder det. Hedningarnas rikedomar ska strömma in där. Jerusalem ska ta hand om de sina, precis som en mor som låter sitt barn vila vid bröstet, bär det på armen och gungar det på sitt knä.

13 Jag ska trösta er som bara en mor kan trösta.

14 När ni ser Jerusalem ska ert hjärta glädja sig. Ni ska få uppleva full hälsa. Hela världen ska få se Guds hand över sitt folk och hans vrede över sina fiender.

15 För se, Herren ska komma och döma med eld. Han kommer med sina vagnar som en stormvind för att tömma ut sin vrede och tillrättavisa med lågor av eld!

16 Herren ska straffa världen genom eld och svärd, och han kommer att slå många!

17 De som tillber avgudabilder gömda bakom träd i trädgården och de som har fester med all slags förbjuden mat, ska få ett fruktansvärt slut, säger Herren.

18 Jag ser mycket väl vad det är de gör. Jag vet vad de tänker, och därför ska jag samla alla nationer och folk till strid mot Jerusalem, där de ska få se min härlighet.

19 Jag ska göra tecken och under, och de som kommer undan ska jag sända med bud om mig till Tarsis, Put, Lud, Mesek, Ros, Tubal, Javan och till länderna bortom havet, till alla som inte hört ryktet om mig eller sett min härlighet. Där ska de förkunna min härlighet för hedningarna.

20 De ska föra tillbaka alla era bröder från varje nation, som en gåva till Herren. De ska föra dem dit på hästar, i vagnar och i bärstolar, på åsnor och kameler, upp till mitt heliga berg Jerusalem, säger Herren. De ska vara som tackoffer till Herrens tempel vid skördetiden och bäras i kärl som är helgade åt Herren.

21 Och en del av dem som kommer tillbaka ska jag utse till präster och leviter, säger Herren.

22 Lika säkert som att den nya himmel och den nya jord som jag vill göra kommer att bestå, lika säkert ska ni för alltid vara mitt folk med ett namn som aldrig ska dö ut.

23 Hela mänskligheten ska komma för att tillbe mig, vecka efter vecka, månad efter månad.

24 Och de ska gå ut och titta på de döda kropparna efter dem som gjort uppror mot mig, för deras mask ska aldrig dö, deras eld aldrig släckas. De kommer att bli en avskyvärd syn för alla människor!

Bibelen på hverdagsdansk

Esajas 66

1„Himlen er min trone, og jorden er min fodskammel. Hvordan vil I bygge et hus til mig? Hvordan vil I skaffe mig et sted at bo? Jeg har jo selv skabt det hele, og det tilhører mig,” siger Herren.

„Jeg hjælper dem, som har et ydmygt og sønderknust hjerte, og som handler på mine ord. Men mange håner mig med deres ondskab. De ofrer en okse til mig, men slår samtidig mennesker ihjel. De ofrer et lam til mig, men ofrer samtidig en hund til afguderne. De bringer et afgrødeoffer til mig, men et offer af svineblod til afguderne. De brænder røgelse for mig, men hylder også en afgud.[a] De har valgt at følge deres egne lyster og tager med glæde del i afskyelige handlinger. Men nu vil jeg også straffe dem og bringe al den ulykke over dem, som de håbede at undgå. For da jeg kaldte på dem, nægtede de at svare. Da jeg talte til dem, ville de ikke høre efter. I stedet syndede de lige op i mit åbne ansigt og handlede stik imod min vilje.

Men hør, hvad jeg, Herren, har at sige til jer, som adlyder mig: De fra jeres eget folk, som hader jer og støder jer bort på grund af jeres loyalitet imod mig, håner jer og siger: ‚Få Herren til at vise sin herlighed, så vi kan se, hvad det er, I er så glade for.’ Men de vil blive ydmyget eftertrykkeligt.

Hør et råb i byen, en høj lyd fra templet. Det er mig, Herren, der taler. Jeg vil gøre op med mine fjender.

Jerusalem er som en kvinde, der pludselig føder et barn, så snart veerne begynder. Hvem har nogen sinde oplevet, hvad I nu ser med egne øjne? Fødes en nation på en enkelt dag? Fødes et folk på et øjeblik? Men sådan føder Jerusalem. Pludselig får hun veer og føder straks sine børn. Skulle jeg tillade svangerskab og så hindre fødslen? Skulle jeg afbryde en fødsel, jeg selv har sat i gang?” siger Herren.

10 Glæd jer med Jerusalem. Vær glade på hendes vegne, alle I, som elsker hende, og som før har sørget over hende. 11 Så skal I mættes ved hendes overflod og finde hvile som spædbarnet, der mættes og hviler trygt ved sin mors bryst. 12 „Ja,” siger Herren, „jeg sender en flod af fred over hende tillige med en strøm af rigdom fra fremmede nationer. Hendes børn bæres på hoften, sidder på skødet og får kærtegn. 13 Som en mor trøster sit barn, sådan trøster jeg jer. I vil finde trøst i Jerusalem.”

14 Når I ser Jerusalems genrejsning, vil I juble af glæde, og I vil vokse jer sunde og raske. Da vil Guds tjenere erfare Herrens magt, og hans fjender vil smage hans vrede. 15 For se, Herren kommer med lyn og tordenskrald, hans vrede er en fortærende ild, hans dom er et brølende flammehav. 16 Herren vil straffe sine modstandere med ild og sværd i et vældigt blodbad.

17 Herren siger: „De, som dyrker afguder i offerlundene, og som spiser svinekød og mus og andre urene dyr, vil blive udryddet. 18 Jeg kender menneskets tanker og gerninger, og alle folkeslagene vil opleve min kraft og magt til at straffe dem. 19 Jeg vil gøre et under iblandt dem, og dem, der undslipper, sender jeg ud til Tarshish, Pul, Lud (de berømte bueskytter), Tubal, Javan, og til de fjerne lande, der ikke har hørt om mig eller oplevet min kraft. De skal fortælle folkene om min herlighed, 20 og de skal føre alle jeres brødre iblandt folkeslagene tilbage som et offer til mig. På heste, i vogne, i bærestole, på muldyr og kamelryg skal de komme til Jerusalem og mit hellige bjerg,” siger Herren. „De skal komme, som når israelitterne bringer offergaver i rene kar til mit tempel. 21 Da vil jeg udpege nogle af dem, som er vendt hjem, til at være mine præster og levitter,” siger Herren.

22 „Ligesom den nye himmel og den nye jord altid vil bestå, skal jeres slægt og efterkommere aldrig dø ud. 23 Hver uge på sabbatten og hver den første i måneden skal alle mennesker komme for at tilbede mig,” siger Herren. 24 „Og de skal gå ud og se på ligene af dem, som gjorde oprør imod mig. De ligger på lossepladsen, hvor ormene aldrig dør, og ilden aldrig slukkes. Synet af dem vil tjene til skræk og advarsel for alle.”

Notas al pie

  1. 66,3 Teksten er uklar. Oversættelsen støtter sig delvis til LXX.