Swedish Contemporary Bible

Genesis 48

Manasse och Efraim

1En tid därefter fick Josef höra att hans far var sjuk. Han tog med sig dit sina två söner Manasse och Efraim. 2När Jakob hörde att hans son Josef hade kommit, samlade han all sin styrka och satte sig upp i sängen 3och sa till honom:

”Gud den Väldige visade sig för mig i Lus i Kanaans land. Han välsignade mig 4och sa till mig: ’Jag ska göra dig fruktsam, och du ska bli till ett stort folk, och jag ska ge Kanaans land till dig och dina ättlingar som egendom för all framtid.’ 5Dina två söner, Efraim och Manasse, som föddes här i Egyptens land innan jag kom hit, ska vara mina, och de ska få ärva mig på samma sätt som Ruben och Simon[a]. 6Men de andra barnen som du får ska bli dina egna, och de ska kallas efter sina bröders namn i deras arvedel av landet[b]. 7När jag kom från Paddan Aram, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land medan vi ännu var en bit från Efrata. Jag begravde henne där invid vägen till Efrata.” Efrata heter numera Betlehem.

8Sedan såg Israel på de två pojkarna och sa: ”Vilka är dessa?” 9Josef svarade sin far: ”De är mina söner som Gud har gett mig här.” Israel sa: ”För fram dem till mig så ska jag välsigna dem!” 10På grund av sin höga ålder kunde Israel knappt se. Därför tog Josef pojkarna till honom, så att han kunde kyssa och omfamna dem.

11Israel sa till Josef: ”Jag trodde aldrig att jag skulle få se dig igen, men nu har Gud till och med låtit mig få se dina barn.”

12Josef tog pojkarna från Israels knä[c] och bugade sig djupt med ansiktet mot marken. 13Så förde han fram pojkarna till Israel, med Efraim på sin högra sida och Manasse på sin vänstra, så att Manasse hamnade framför Israels högra hand och Efraim framför hans vänstra. 14Men Israel sträckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, och sin vänstra hand på samma sätt på Manasses huvud, alltså korsade han sina händer, fastän Manasse var den förstfödde.

15Sedan välsignade han Josef och sa:

”Gud, som mina fäder Abraham och Isak levde i gemenskap med,

Gud, som har varit min herde hela livet,

16ängeln som löst mig från allt ont,

må välsigna dessa pojkar.

De ska kallas efter mitt namn och mina fäder Abrahams och Isaks namn.

Må de föröka sig så att de blir ett stort folk!”

17Men när Josef såg att hans far hade lagt sin högra hand på Efraims huvud, tyckte han inte om det. Därför lyfte han sin fars hand för att flytta den från Efraims huvud och lägga den på Manasses huvud i stället. 18”Far, gör inte så”, sa han. ”Detta är den äldste, lägg din högra hand på honom!” 19Men Israel vägrade. ”Jag vet vad jag gör, min son”, sa han. ”Av Manasse ska det bli ett folk, också han ska bli stor, men hans yngre bror ska bli ännu större, och av hans ättlingar ska det bli många folk.”

20Så välsignade han pojkarna denna dag med orden:

”Israels[d] folk ska välsigna varandra genom att säga:

’Gud ska göra dig lik Efraim och Manasse.’ ”

Han satte alltså Efraim före Manasse.

21Sedan sa Israel till Josef: ”Jag ska snart dö, men Gud kommer att vara med er och föra er tillbaka till era förfäders land. 22Och jag ger dig nu, utöver det jag ger till dina bröder, en utvald bergsrygg[e] som jag tog från amoréerna med svärd och båge.”

Notas al pie

  1. 48:5 De skulle få ärva lika mycket som Jakobs två äldsta söner.
  2. 48:6 Josefs andra söner skulle inte betraktas som egna stammar.
  3. 48:12 Se not till 30:3.
  4. 48:20 Se not till 47:27.
  5. 48:22 På hebreiska är bergsrygg identiskt med ortsnamnet Shekem, den plats där Josef senare blev begravd.

New Living Translation

Genesis 48

Jacob Blesses Manasseh and Ephraim

1One day not long after this, word came to Joseph, “Your father is failing rapidly.” So Joseph went to visit his father, and he took with him his two sons, Manasseh and Ephraim.

When Joseph arrived, Jacob was told, “Your son Joseph has come to see you.” So Jacob[a] gathered his strength and sat up in his bed.

Jacob said to Joseph, “God Almighty[b] appeared to me at Luz in the land of Canaan and blessed me. He said to me, ‘I will make you fruitful, and I will multiply your descendants. I will make you a multitude of nations. And I will give this land of Canaan to your descendants[c] after you as an everlasting possession.’

“Now I am claiming as my own sons these two boys of yours, Ephraim and Manasseh, who were born here in the land of Egypt before I arrived. They will be my sons, just as Reuben and Simeon are. But any children born to you in the future will be your own, and they will inherit land within the territories of their brothers Ephraim and Manasseh.

“Long ago, as I was returning from Paddan-aram,[d] Rachel died in the land of Canaan. We were still on the way, some distance from Ephrath (that is, Bethlehem). So with great sorrow I buried her there beside the road to Ephrath.”

Then Jacob looked over at the two boys. “Are these your sons?” he asked.

“Yes,” Joseph told him, “these are the sons God has given me here in Egypt.”

And Jacob said, “Bring them closer to me, so I can bless them.”

10 Jacob was half blind because of his age and could hardly see. So Joseph brought the boys close to him, and Jacob kissed and embraced them. 11 Then Jacob said to Joseph, “I never thought I would see your face again, but now God has let me see your children, too!”

12 Joseph moved the boys, who were at their grandfather’s knees, and he bowed with his face to the ground. 13 Then he positioned the boys in front of Jacob. With his right hand he directed Ephraim toward Jacob’s left hand, and with his left hand he put Manasseh at Jacob’s right hand. 14 But Jacob crossed his arms as he reached out to lay his hands on the boys’ heads. He put his right hand on the head of Ephraim, though he was the younger boy, and his left hand on the head of Manasseh, though he was the firstborn. 15 Then he blessed Joseph and said,

“May the God before whom my grandfather Abraham
    and my father, Isaac, walked—
the God who has been my shepherd
    all my life, to this very day,
16 the Angel who has redeemed me from all harm—
    may he bless these boys.
May they preserve my name
    and the names of Abraham and Isaac.
And may their descendants multiply greatly
    throughout the earth.”

17 But Joseph was upset when he saw that his father placed his right hand on Ephraim’s head. So Joseph lifted it to move it from Ephraim’s head to Manasseh’s head. 18 “No, my father,” he said. “This one is the firstborn. Put your right hand on his head.”

19 But his father refused. “I know, my son; I know,” he replied. “Manasseh will also become a great people, but his younger brother will become even greater. And his descendants will become a multitude of nations.”

20 So Jacob blessed the boys that day with this blessing: “The people of Israel will use your names when they give a blessing. They will say, ‘May God make you as prosperous as Ephraim and Manasseh.’” In this way, Jacob put Ephraim ahead of Manasseh.

21 Then Jacob said to Joseph, “Look, I am about to die, but God will be with you and will take you back to Canaan, the land of your ancestors. 22 And beyond what I have given your brothers, I am giving you an extra portion of the land[e] that I took from the Amorites with my sword and bow.”

Notas al pie

  1. 48:2 Hebrew Israel; also in 48:8, 10, 11, 13, 14, 21. See note on 35:21.
  2. 48:3 Hebrew El-Shaddai.
  3. 48:4 Hebrew seed; also in 48:19.
  4. 48:7 Hebrew Paddan, referring to Paddan-aram; compare Gen 35:9.
  5. 48:22 Or an extra ridge of land. The meaning of the Hebrew is uncertain.