Swedish Contemporary Bible

Genesis 21

Isak föds

1Sedan var Herren god mot Sara och gjorde vad han lovat. 2Sara blev med barn och födde en son åt den åldrige Abraham precis vid den tid som Gud hade sagt. 3Abraham gav sonen Sara födde åt honom namnet Isak[a]. 4Åtta dagar efter födelsen omskar Abraham honom, som Gud hade befallt. 5Abraham var 100 år gammal när hans son Isak föddes.

6Sara sa: ”Gud har fått mig att skratta! Alla som hör detta kommer att skratta med mig. 7Vem kunde ha talat om för Abraham att Sara skulle komma att amma barn? Ändå har jag fött en son åt honom på hans ålderdom.”

Hagar och Ismael drivs ut i öknen

8Barnet växte och blev avvant. Detta firade Abraham med en fest. 9Men när Sara såg att Ismael, Abrahams son med den egyptiska flickan Hagar, hånskrattade[b], 10sa hon till Abraham: ”Driv bort denna slavinna och hennes son! Slavinnans son ska inte få dela arvet tillsammans med min son Isak.”

11Detta gjorde Abraham mycket upprörd, för Ismael var ju också hans son. 12Men Gud sa till Abraham: ”Var inte så bekymrad över detta med Ismael och slavkvinnan. Gör som Sara säger, för det är bara Isaks efterkommande som ska räknas som dina ättlingar. 13Men av slavkvinnans son ska jag också göra ett folk, eftersom även han är din.”

14Abraham gick därför upp tidigt följande morgon. Han gjorde i ordning mat och en lädersäck med vatten som han lyfte upp på Hagars axlar och skickade bort henne med sin son. Utan mål vandrade hon så ut i Beer Shevas öken. 15När vattnet tog slut, lämnade hon barnet under en buske 16och gick bort och satte sig en bit därifrån, på ett pilskotts avstånd. ”Jag kan inte se honom dö”, sa hon och brast ut i våldsam gråt[c].

17Då hörde Gud pojkens gråt, och Guds ängel ropade från himlen till Hagar: ”Hagar, hur är det med dig? Var inte rädd, för Gud har hört pojkens rop där han ligger. 18Gå, hjälp upp pojken och ta väl hand om honom, för jag ska göra honom till ett stort folk.”

19Sedan öppnade Gud hennes ögon och hon såg en brunn. Där fyllde hon vatten i säcken och gav den till pojken så att han fick dricka. 20Och Gud var med pojken, som växte upp i öknen och blev tränad i bågskytte. 21Han levde i Paranöknen. Där skaffade hans mor honom också en hustru från Egypten.

En viktig källa

22Vid den tiden kom kung Avimelek och befälhavaren för hans här, en man som hette Pikol, och sa till Abraham: ”Gud är med dig i allt vad du gör. 23Svär vid Gud att du inte ska bedra mig eller min son eller mina efterkommande, och att du ska vara vänligt inställd mot mig och landet där du bor, på samma sätt som jag har varit mot dig!” 24Abraham svarade: ”Det svär jag på.” 25Sedan klagade Abraham för kungen över en brunn, som kungens tjänare tagit över. 26”Jag har ingen aning om vem som är ansvarig. Varför talade du inte om detta för mig förut?” sa kungen. ”Detta är första gången jag hör talas om detta.”

27Då gav Abraham kungen får och oxar, och de ingick förbund med varandra. 28Men när Abraham tog sju lamm och ställde dem åt sidan, 29frågade Avimelek Abraham: ”Varför gör du så, ställer sju lamm åt sidan?” 30Abraham svarade: ”Dessa sju lamm ska du ta emot av mig som en bekräftelse på att denna brunn är grävd av mig.” 31Från den tiden kallas brunnen Beer Sheva[d] eftersom det var där de svor en ed. 32Så slöt de ett förbund i Beer Sheva. Sedan reste kung Avimelek och Pikol, befälhavaren för hans här, hem till filistéernas land igen. 33Abraham planterade ett tamariskträd i Beer Sheva och åkallade där Herren, den evige Guden. 34Därefter bodde Abraham i filistéernas land under en lång tid.

Notas al pie

  1. 21:3 Se not till 17:19.
  2. 21:9 Se Gal 4:29. Eller: Hagar, lekte.
  3. 21:16 Både den aktuella satsen och framför allt sammanhanget (se v. 17) tillåter också översättningen att det var pojken som brast i gråt. Situationen talar för att båda två grät.
  4. 21:31 Namnet är en anspelning på de hebreiska orden för ed och sju; beer betyder brunn.

New Living Translation

Genesis 21

The Birth of Isaac

1The Lord kept his word and did for Sarah exactly what he had promised. She became pregnant, and she gave birth to a son for Abraham in his old age. This happened at just the time God had said it would. And Abraham named their son Isaac. Eight days after Isaac was born, Abraham circumcised him as God had commanded. Abraham was 100 years old when Isaac was born.

And Sarah declared, “God has brought me laughter.[a] All who hear about this will laugh with me. Who would have said to Abraham that Sarah would nurse a baby? Yet I have given Abraham a son in his old age!”

Hagar and Ishmael Are Sent Away

When Isaac grew up and was about to be weaned, Abraham prepared a huge feast to celebrate the occasion. But Sarah saw Ishmael—the son of Abraham and her Egyptian servant Hagar—making fun of her son, Isaac.[b] 10 So she turned to Abraham and demanded, “Get rid of that slave woman and her son. He is not going to share the inheritance with my son, Isaac. I won’t have it!”

11 This upset Abraham very much because Ishmael was his son. 12 But God told Abraham, “Do not be upset over the boy and your servant. Do whatever Sarah tells you, for Isaac is the son through whom your descendants will be counted. 13 But I will also make a nation of the descendants of Hagar’s son because he is your son, too.”

14 So Abraham got up early the next morning, prepared food and a container of water, and strapped them on Hagar’s shoulders. Then he sent her away with their son, and she wandered aimlessly in the wilderness of Beersheba.

15 When the water was gone, she put the boy in the shade of a bush. 16 Then she went and sat down by herself about a hundred yards[c] away. “I don’t want to watch the boy die,” she said, as she burst into tears.

17 But God heard the boy crying, and the angel of God called to Hagar from heaven, “Hagar, what’s wrong? Do not be afraid! God has heard the boy crying as he lies there. 18 Go to him and comfort him, for I will make a great nation from his descendants.”

19 Then God opened Hagar’s eyes, and she saw a well full of water. She quickly filled her water container and gave the boy a drink.

20 And God was with the boy as he grew up in the wilderness. He became a skillful archer, 21 and he settled in the wilderness of Paran. His mother arranged for him to marry a woman from the land of Egypt.

Abraham’s Covenant with Abimelech

22 About this time, Abimelech came with Phicol, his army commander, to visit Abraham. “God is obviously with you, helping you in everything you do,” Abimelech said. 23 “Swear to me in God’s name that you will never deceive me, my children, or any of my descendants. I have been loyal to you, so now swear that you will be loyal to me and to this country where you are living as a foreigner.”

24 Abraham replied, “Yes, I swear to it!” 25 Then Abraham complained to Abimelech about a well that Abimelech’s servants had taken by force from Abraham’s servants.

26 “This is the first I’ve heard of it,” Abimelech answered. “I have no idea who is responsible. You have never complained about this before.”

27 Abraham then gave some of his sheep, goats, and cattle to Abimelech, and they made a treaty. 28 But Abraham also took seven additional female lambs and set them off by themselves. 29 Abimelech asked, “Why have you set these seven apart from the others?”

30 Abraham replied, “Please accept these seven lambs to show your agreement that I dug this well.” 31 Then he named the place Beersheba (which means “well of the oath”), because that was where they had sworn the oath.

32 After making their covenant at Beersheba, Abimelech left with Phicol, the commander of his army, and they returned home to the land of the Philistines. 33 Then Abraham planted a tamarisk tree at Beersheba, and there he worshiped the Lord, the Eternal God.[d] 34 And Abraham lived as a foreigner in Philistine country for a long time.

Notas al pie

  1. 21:6 The name Isaac means “he laughs.”
  2. 21:9 As in Greek version and Latin Vulgate; Hebrew lacks of her son, Isaac.
  3. 21:16 Hebrew a bowshot.
  4. 21:33 Hebrew El-Olam.